Visa ett inlägg
 
Gammal 2009-10-19, 13:42
MultiAnnelie MultiAnnelie är inte uppkopplad
 
Inlägg: 8
"Försvarstal till åtal"

Jag vill börja med att erkänna att det är lite av en chock att komma tillbaks till civilisationen då det uppdagades för oss vilket kaos vi "ställt till med". En bestigning av centraltoppen av Shishapangma är ju inget märkvärdigt i klättervärlden och vi trodde inte vår klättring skulle lämna några större avtryck. Nåväl. Eftersom vi inte gjort något (medvetet) fel tar vi inte åt oss mer än nödvändigt av kritiken. Lite upprörande är det dock att det diskuterats så mycket utan att någon frågat oss hur det står till egentligen.

Konstig början på åtalet att jämföra Everest med Shishapangma.

För att göra det enkelt för åklagare Corax ska jag försöka svara på vaje åtalsunkt för sig.

Några uträtade frågetecken:

Jag ska börja med att klargöra vissa saker:
- Johannas blogg var menad för hennes närmsta vänskapskrets och fanns ej länkad någonstans ifrån. (Hur hittade ni den?) Min blogg var menad som läsnöje och inspiration för en bredare massa, inte som en klätterredovisning av varje steg vi tog. Våra bloggar är totalt oberoende av varandra. Johanna och Peter får svara för sig.
- Vi har inte haft tillgång till internet under de senaste 7 veckorna. (Satellituppkoppling är svindyrt! fanns inte i Shisha abc). Inte heller finns det internet i Tingri som Corax påstod. Kanske i "new Tingri/Shegar" men dit fick vi inte åka för vår Liasion Officer. Därför har vi använt oss av bästa vänner som dessvärre inte är bevandrade i den etiska klättervärlden. Som någon kommenterat så erkänner jag mig skyldig till att det var "fult" att använda spökskrivaren Hanli utan att berätta om det. Jag valde ändå att ha bloggen skriven i jag-form eftersom den blir mer levande. Johannas Peter skrev istället beskrivande utifrån korta satellitsamtal och sms hur han upplevde att vi hade det.
- Vår första avsikt var att bestiga main summit på Shishapangma. Både min och Johannas åsikt är att det är den enda och riktiga toppen på ett berg/Shishapangma. Vi var dock överens om att nöja oss med centraltoppen om det var för riskabelt att nå main summit eftersom Cho Oyu var huvudmålet med expeditionerna.
- Vi är mycket väl medvetna om att vi är nybörjare på 8000m och hur svårt det är att nå den riktiga toppen - men har man tur med snö- och väderförhållanden och kanske en till grupp som satsade kanske det hade varit möjligt. Men nu var inte så fallet. Vi mötte legenden Juanito Oirzabal och när vi såg hur utröttad han var efter att ha försökt klättra main summit insåg vi att vi inte hade en chans. Juanito var jättebesviken. Han håller på att upprepa alla 14 8000m toppar en andra gång.
- Min vän, den fantastiska Sherpan Tashi som klättrade med sin kund samtidigt som oss vägrade inte att gå någonstans. Smutskasta inte honom. Han sade bara "welcome to central summit" och bjöd oss på ljummen juice.
- Ang. Peter och bildmanipulering så får han tala för sig själv.

Svar på Corax för tillfället viktigaste frågor:

1. Bildbevis bifogas. Vi är medvetna om att de inte är jättebra men bättre bilder blev det inte. Vi var ju inte på toppen för att fotografera. Vi kan höra med Edmund som också tog bilder om han har bättre. Jag har även en film från toppen med en fantastisk utsikt över bl a Everest. Vi väntar på centraltoppcertifikaten från CTMA.
2. Peter har själv drivit Johannas blog på hennes förfrågan
3. Jag och Johanna har inte kommit i närheten av bloggarna sedan vi lämnade Nyalam för Shisha BC.

Svar på Corax andra frågor och klargöranden ang. media mm:


1. Jag har inte mörkat eller ljugit om något. Vad exakt syftar du på?
2. De bilder som användes på min blogg är mina privata bilder Hanli fritt använt från tidigare klättringar som hon tyckt passat in
3. Hänvisar till Peter for svar på detta. Jag har inget med detta att göra
4. Varken jag eller Johanna har bett våra spökbloggare att överdriva, ljuga, glorifiera, censurera bort kommentarer som inte faller i smaken och på ett flertal sätt förvanska verkligheten.
5. Jag ser inte oss som "kollegor".

Under min kortare tid i alpinistbranschen (klippklätterbranschen är en helt annan femma, trevligare) har jag fått motsatt uppfattning om att det är tabu att prata om andra. Bara det senaste året har jag nog hört mer skitprat bakom andras ryggar än i någon annan sportbransh jag varit med. Jag och Johanna diskuterade det här när vi blivit chockade från att ha pratat med andra klättrare och expeditioner. Kanske är det så att ens egna prestationer verkar bättre om man klankar ner på andras?

I en perfekt värld

Vad gäller media överhuvudtaget så är det tyvärr så att media är nödvändigt för att lyckas få sponsorer. I en perfekt värld där jag var rik skulle jag klättra så mycket jag ville utan att säga ett knyst till någon annan än min oroliga familj. Men jag är inte rik, och jag vill klättra.
Det finns tre ekonomiskt hållbara sätt att ta sig ut på äventyr.
1. Att vara rik. - Verkar vara ett bra alternativ, men de rika personerna verkar sällan ha tid eller äventyrslust
2. Att göra allt med minsta möjliga budget. - Kan leda till många spännande men ibland farliga situationer när man inte har råd med säkerhetsmarginaler.
3. Att göra sina äventyr officiella och hitta sponsorpengar. - Kräver mediabevakning och sätter mer press på äventyraren och tydligen sådana här jobbiga situationer
Enda sättet för mig är att hitta sponsorer, och de vill synas, alltså måste jag (tyvärr) också synas.

Så - ja, jag erkänner mig skyldig till att vilja göra ännu "ett fånigt rekord" som kan säljas till media och sponsorer. Och det är vad som krävs i dessa hårda sponsortider. Man behöver något som står ut. Hur man definierar högst och djupast i relation till varandra är just en definitionsfråga. Ett rekord är också en defintionsfråga. Det ska vara något som går att slå. Alltså måste man bestiga ett högt/högre berg samt fridyka djupare/slå ett djuprekord. En ansökan har skickats in till Guiness World records ang. definition på högst och djupast och vi väntar på svar.
En fridykande kollega som dyker djupare än mig skulle alltså kunna bestiga Cho Oyu och slå mig. Men nu har jag inget rekord eftersom jag inte bestigit någon officiell topp, så lugna ner er lite.
Mitt mål är verkligen att bli högst och djupast. Jag har velat bestiga Mt. Everest sedan barnsben och lyckas jag med det nu när jag råkar kunna fridyka till 92m och dessutom tänker dyka djupare (världsrekordet är nu 101m) blir det ju faktiskt ett ganska roligt rekord i mina två favoritsporter.

Några frågor och klargöranden:


- Jag har ingen aning om hur hårt det blåste på Cho Oyu, men det var svårt att stå upp i vinden. (Johannas blogg). Las om vad som star pa Adventure consultans sida: det står inte 100km/h utan 100 -150km/h.
- Cho Oyu - Hur officiellt är 8188m? Har aldrig stött på den siffran förut, inte ens på toppcertifikaten man får från CTMA. Har inte även Everests höjd ändrats några meter upp eller ner de senaste årtionden? National Geographic säger att berget är 8850 och en kinesisk expedition våren 2005 mätte berget till 8844,43m.
- Kan även "vältränade vandrare" göra Shishapangma utan syrgas?

Snart åker jag till ett Buddhistiskt tempel utan internet i några dagar, så ev. kommer jag behöva efterlysas i min frånvaro igen. Har klätterkommissarie och självutnämnd åklagare Corax fler frågor är han välkommen att ringa, maila eller vänta tills vi är tillbaks i Sverige. Eller är detta en öppen förhandling? ;-)

PS. På en väns inrådan har jag inte läst några foruminlägg - detta är endast ett "försvarstal" på åtalan av corax.



Svara med citat