Sökresultat

Det var förstås rätt men jag hade tänkt att svaret också skulle innehålla Tsähkkoks östra sluttning. Det är där hon går. Men det kanske var för petigt, i så fall ger jag Elin rätt.

Helt rätt, bara en liten detalj. Hon går på Tsähkkoks östra sluttning men är ännu inte framme vid "Svenoniusjåhkå". Här är en bild där snöfläcken syns så hon har Luohttojåhkå nedanför sig.

Du är i rätt område men det är en bit därifrån

Var går hon?

Guophervágge med Låvdajåhkå?

Patrik - ditt inlägg passade väl in i trådens tema och skulle kunna vara utgångspunkten för en fortsatt bevakning och diskusssion. Än bättre kanske det hade varit att skapa en ny tråd som handlar om återvinning och deponi av rester från utrangerade vindkraftverk. Kan du göra det Patrik?

Den här trådens rubrik var ”Vindkraftverk potentiellt stora spridare av mikroplaster”. I utsidans regler står det: Om forumtrådar Forumen är till för diskussion, frågor och annan typ av interaktion mellan medlemmar. Den som startar en tråd måste själv skriva ett tydligt första inlägg som lägger...

I denna tråd efterlyses ibland källor, referenser, vetenskapliga artiklar. Sett ur min synvinkel vore det bra om vi kan underbygga argumenten, om möjligt, med länkar till sådana källor. Jag tror också att det vi skriver här har betydelse så låt oss hjälpas åt att hitta dessa länkar för sådana...

Ja bladen räcker ju inte så länge, speciellt inte om de finns ute till havs, bara tre år - Assessment of the rain and wind climate with focus on wind turbine blade leading edge erosion rate and expected lifetime in Danish Seas | Elsevier Enhanced Reader.

Sigrid Carstairs skriver om vindkraft och mikroplaster med referenser till vetenskapliga artiklar - (1) Windpower, Microplastics & Bisphenol-A – Time to Bust the Myths and Discuss the Facts. | LinkedIn.

Frågan om mikroplaster från glasfiberkompositen från vindturbinblad är viktig. Cecilia Matsson från Research Institutes of Sweden har en presentation av problemen från 2019 - PowerPoint-presentation (svenskvindenergi.org). Det var intressant att läsa Stordrulens länkar till...

I den statistik som redovisas i Kvikkjokk, Sverige — statistik 2021 (zhujiworld.com) anges det att det finns 17 permanentboende. För 11 av dessa anges ”befolkning efter ålder”. 8 är i arbetsför ålder. Det saknas alltså uppgifter för 6 personer.

Att ytterst få personer har inkomst från turismen motsägs av det som skrivs i kvikkjokksgruppen.se. Där står att läsa: "Mer än 90 procent av sysselsättningen kommer från turismen.".

Jag kanske hamnar helt fel i denna diskussion. Joakim Byström lade fram sin avhandling Tourism Development in Resource Peripheries 2019 - Title of thesis (diva-portal.org). I en av de artiklar som han refererade till återfinns den här tabellen: Britt, jag håller helt med dig om att det är...

Ja du om någon vet hur viktigt det är att bibehålla de historiska spåren, jag tänker förstås på din kartläggning av Präststigen. Med ”turiströsningar” förstörs ju dessa spår eller gör det omöjligt att bedöma vad som är gamla lämningar. Du är glad över att intresset är så stort att besöka...

Det finns en FB-grupp där du kan få expertråd när det gäller Padjelanta - Padjelanta/Badjelánnda nationalpark | Facebook

Lite mer tips kan du hitta i den här tråden: Tsähkkok | Utsidans forum. En lite enklare väg är att gå Padjelantaleden fram till Duottarjávrre och sedan följa den västra stranden upp till de namnlösa sjöarna söder om Oarjep Rissávárre. Ingången till Sarves- och Jiegnavágge är helt suverän.

Nej bron låg högre upp där jåkken är som smalast. Så här såg den ut 1975: 1990 spolades bron bort. Ulf Björnmark har ett foto på hur det såg ut - http://www.mior.se/vandra/sarek/descript/bridges/luottojakka-1.htm.

Ser ut som Bastavágge men det är ju inget gränsfall.

Inga gissningar än? Hade det varit Sähkok i bakgrunden skulle jag ha gissat på Njoatsosjåhkå men det är det ju inte. Någonstans i närheten?