Sökresultat

De är inte helt ovanliga, men jag tror inte de nämnvärt bidrar till isens återstabilisering. Jag tror huvudproblemet när det gäller att bedöma isutvecklingen vid temperaturer strax över noll, är att bedöma molnigheten (motstrålningen) och dess inverkan, samt eventuellt även avkylningsefekter...

Vid klart och torrt väder kan det krävas upp mot 5 plusgrader för att isen ska börjar smälta. Vid temperaturer strax över noll spelar molninghet och luftfuktighet stor roll. Har man inte noggranna uppgifter om dessa parametrar (vilket man ofta inte har) är det svårt att bedömma isutvecklingen...

Thures kommentar om platsen tycker jag är intressant – att det ibland även mycket nära land, kan vara besvärligt att plurra (ta sig upp). Håller med Thure om hans tumregel. Dock inte alltid lätt att veta när en passage är tillräckligt stabil för att hela gruppen ska kunna passera två gånger...

Inga enkla tumregler Det finns nog inga enkla tumregler för att bedöma isbryggor. I kall tunn kärnis ger en ensam skridskoåkare en nedböjning av isen inom en radie av i storleksordningen 5 meter. Detta indikerar att isbryggan bör vara minst tio meter bred för att inte ha sämre styrka än en...

En ryggsäck behöver helt riktigt inte vara på 40 liter för att fungera bra som flythjälp. Viktigare är hur väl den sitter i plurret. Det är mycket lärorikt att själv pröva. En ryggsäck som åker upp över axlarna riskerar att pressa ned huvudet i vattnet och fungerar dåligt som flythjälp. Men det...

Graddagsmetoden, som David refererar till, är en ganska enkel modell för istillväxt, som enbart hänsyn till lufttemperaturen och istjockleken, men inte utstrålning, vind, luftfuktighet m.m. som ofta spelar stor roll. Den lämpar sig bäst för att räkna på tjocka isar i stadigt kallt klimat. För...

Det är endast sötvatten som är tyngst vid plus fyra grader. Bräckvattnet i Östersjön är som tyngst runt +2 grader, medan riktigt havsvatten är som tyngst vid -3,5 grader (vilket är under fryspunkten på -1,8 grader). I praktiken är det bara i mindre vindskyddade sjöar som bottentemperaturen...

En stor tunn innersäck Jag föredrar ”kanotsäckar” i tunnare material, främst för vikten och smidigheten. Inuti ryggsäcken är de ändå relativt skyddade mot slitage, men man får vara beredd att byta ut dem med tiden. Som Brunne påpekar är många av dessa ofta för smala för att fylla ut hela...

Den del av slasket som består av snö är redan is. Det som återstår är att få vattnet i slasket att frysa. Består slasket av hälften vatten, bör det frysa på halva tiden mot om motsvarande mängd rent vatten ska frysa. Vid klart väder och några minusgrader är värmeavgången av storleksordningen 100...

Björnösundet Om det är drygt 100000 personer (99,998 %) som har en visst språkbruk, mot cirka 2-3 som med kartans rätt hävdar motsattsen, kan man nog fundera på om inte majoriteten har rätt och kartan fel. Språket tillhör brukarna. Att det sedan finns en vik som heter Björnösundet är...

Intressant men svårt Vad jag kunde bedöma var framställningen faktamässigt mycket bra. Framför allt tycker jag det var bra att man tog upp skillnaden i styrka med olika stora iskristaller, vilket ofta förbises. Men jag håller med om att budskapet var svårt att ta till sig utan bilder. För två...

40 cm är kul Jag har åkt ett antal 100 mil, och 20 turer i år, på 40 cm långa skridskor (avkapade Skyllemarks 46 cm). Dock fast häl. På bra is tycker jag korta skridskor är att föredra. Vid enstaka hinder har de också fördelar. Styrföre likaså. Jag kör på korta för det mesta, utom på ojämna...

Kommentarer till Ridörapporten del 2 Här är mina synpunkter på Ridörapporten del 2. <<< Sammanfattning Det är viktigt att vi försöker dra slutsatser från Ridöolyckan dels därför den är den allvarigaste i SSSK:s historia, men också därför omständigheterna delvis var unika och visar på en del...

Istaggar Jag har kallat dessa för istaggar. (Isnålar brukar användas för att beskriva de nålar av is som först bildas vid isläggning.) Här följer utdrag ur en artikel jag skrev om olika isfenomen i SSSK.s årsbok 2005. Ibland kan man se en tagg av is sticka upp från isytan. Istaggar kan bildas...

Re: Ridörapporten del II Jag har noterat det, men är något undrade på vilka grunder. Min bedömning är att man inte lätt kan lossa en karbinhake med stela fingrar under vattnet. En karbinhake är betydligt svårare att lossa, än att klippa i ett rep. Dessutom är karbinhakar mycket svåra att lossa...

Re: Linkapare Nackdelen med att fästa linkapen på piken är att piken ofta far i väg vid ett plurr. Just i de situationer där man har behov av en linkap, kan man tänka sig att det är extra svårt att hämta piken (moment 22). Jag tror nog mer på axelremmen.

Korta Om du hittills åkt utan stavar, ser jag ingen anledning att börja åka med stavar, utom vid verkligt dåliga förhållanden. Men en bra pik tycker jag du ska skaffa. Lundhags pikstav är bra. Om du mest använder den för pikning, samt stakning i nödfall, skulle jag rekommendera en kort pik –...

Kort ryggsäck rekommenderas Flytkraften i ryggsäcken är sällan ett problem. Ofta tenderar en för stor flytkraft att ge ett framåttippat läge, om man inte har en iskant att stödja sig mot. Men en tung ryggsäck (t.ex. en som tar in mycket vatten) kan försvåra uppstigningen ur vaken. Viktigare...

Snö underlättar isläggning Nej, vatten med issörja fryser betydligt lättare än nollgradigt vatten. Att frysa en liter nollgradigt vatten kräver samma värmeavgång som att sänka temperaturen 80 grader(!) på en liter vatten. 50 cm nysnö motsvarar c:a 5 cm kompakt is. Teoretiskt skulle därför 5...

Kan fungera, men är systemet testat? Ett allmänt problem med säkerhetsutrustning för långfärdsskridsko är att det finns få bra tester på vad som verkligen fungerar bra i praktiken. Samtidigt som det står helt klart att dagens metoder och utrustning inte fungerar så bra som man skulle vilja...