Cykel - Grundutrustning
Ett ämne som går att diskutera hur mycket och länge som helst. Ibland
blir jag nästan rädd då jag läser diskussionerna på Utsidan.se - så
otroligt mycket prylnisseri! Det ÄR inte cykelmärke, ett hack upp eller
ner på skalan för någon liten obetydlig komponent som fäller avgörandet
då du väl kommit iväg. Däremot tror jag det är många som aldrig kommer
iväg på grund av överdrivet planerande.
Jag är viktsparare, men kompromissar inte med själva hojen. Det som går
att spara där, är inte värt risken.
Jag blev en gång tillfrågad om jag kunde ranka det som var viktigast
att lägga pengarna på och det här kom jag fram till. Ingen inbördes
ordning.
Pakethållare - hjulset - bakväxel - cykelväskor - vevlager.
Vad jag kör med för stunden och lite tankar.
- Ram. Under åtta års tid en Marin Team (Prototyp. I
realiteten samma som Pine Mountain). På den senaste turen en Scott
Boulder av äldre modell (stål såklart). Satsa på en stålram som du kan
svetsa om den skulle gå sönder. En stålram håller dessutom betydligt
längre, är mer stryktålig i allmänhet och skönare under längre
turer.
En del undrar varför jag kör på en 26" istället för en "stor". Ju
större ram, desto mer ormkänsla och mer risk för att något går
sönder. 26"-komponenter går att få tag i överallt på jorden. På
sämre vägar är det guld. Kör dessutom på en för mig ganska liten
ram, som egentligen inte är anpassad för min kroppsstorlek, men för
uppgiften att snirkla sig fram på skitvägar med packning.
- Bakväxel. Från Deore till XT. XTR är onödigt dyr och inte prisvärd för
ändamålet.
- Framväxel har varierat från XT till Alivio.
- Växelreglage. LX eller XT topmount, som har fördelen att
du kan köra friktionsväxling istället för indexerad växling, vilket
innebär att du kan lämna växeljustering helt därhän. Har dessutom
bara åtta rörliga delar, vilket är betydligt enklare än att försökar
pilla med de över hundra i tex. ett Rapid Fire-reglage.
- Fälgar. Dubbla väggar är en självklarhet. Jag gillar Mavics tuffare modeller
i SUP-serien och Sun
Rhyno.
- Sadel. Köp något som känns bekvämt. För mig kvittar det helt,
men föredrar Flitemodeller.
- Ekrar. Swiss DT Stål, grova.
- Nav har jag haft tur med, har oftast kört på billiga, men
under de senare turerna har ett par Mavic som går att justera utan
konnycklar frälst mig. Mycket smidigt att kunna fixa allt med en
vanlig insexnyckel.
- Nipplar. Kraftiga. Ej aluminium.
- Vevlager. Det bästa som kan köpas för pengar.
- Pedaler går att köpa billiga varianter. De håller länge och är
enkla att byta under resans gång. Ingen mening med att slänga pengar
där. Kör själv med Hall-Miba som går att köpa på vilken mack som
helst.
- Vevarmar. Vadsomhelst.
- Vevlagersavdragare integrerade i åtdragningsmuttern är en
liten trevlig finess. Enkelt att använda en insex av storlek som du
ändå har med.
- Drev - fram. De som kör mycket på "den lilla" fram kan
välja en av stål. Köp de som går att "flippa", så får du några extra
tusen km då de är slut. Det finns varianter med en skåra där smutsen
hamnar och minskar slitaget.
- Drev - bak. Samma som fram: köp en kassett som går att
dela. Kör sju-, eller åttadelat, vilket man hittar överallt.
- Kedja. Har hållt mig i medelklassen. Var noga med att den
är kompatibel med dreven.
- Wires och Wirehöljen. Medelklass även här.
- Framgaffel med hål för framrack.
- Styrparti med bra lager, gärna Aheadset-systemet (slipper de
stora nycklarna).
- Handtag. Bekväma med bar-ends, så du får så många
greppmöjligheter som möjligt.
- Styrstång. Väl anpassad så att du sitter skönt. Gärna
kortare eller/och mer uppåtriktad än de som sitter som original på
många MTB. INTE bekvämt för längre turer.
- Racks/Pakethållare, helst av stål. Lite svårt att få tag i i
Sverige. Rek. Tubus, som kör med tubstål, vilket är suveränt om du
skulle få ett brott. Släng i en rund metallbit och racket blir som
nytt. Har testat aluminium, men de har utan undantag gett sig efter
ett tag.
- Flaskhållare, Minouras ställbara (tar upp till 2-litersflaskor).
Suveräna!
- Tuta om du ska till tätbefolkade trakter.
- Backspegel är ett bra hjälpmedel.
- "Cykeldator", kan låta lite som en lyxgrej, men den kan hjälpa
dig otroligt; du kan få en uppfattning om hur långt det är kvar till
närmaste by eller vatten.
- Däck; slicks för asfalt och bättre grusvägar. Jag använder
väldigt sällan "nabbiga" däck, man får i regel bra grepp tack vare
den höga vikten på ekipaget. Snö, is och sand är undantagen.
Schwalbe Marathon XR Spezial håller i evighet och måste vara det
starkaste av alla däck på marknaden. Det självklara valet för
tuffare långfärdscyking. Golden Boy är tunga, men
lättcyklade, billiga och outslitliga. De bästa (och tyngsta,
viktmässgit sett) jag kört på var kinesiska däck tillverkade i
Shanghai. Kostnad 8kr. Jag har dem fortfarande i hemmet. De har gått
över 11 000km och ser fortfarande oanvända ut...Har just hittat ett
nytt favoritdack för blandad cykling: Continental Goliath. 10 000km
och fortfarande inga problem, lättcyklat och ända bra grepp.
- Slangar; jag har upptäckt att punkteringarna minskat drastiskt
sedan jag började köra på lite tyngre, tjockare slangar. Man kan
spara vikt någon annanstans. Schwalbes tuber i Marathondäcken och du
blir oövervinnlig.
- Lås. Kryptonite om du cyklar i väst med proffstjuvar, ett
lättare med lång wire är bra om tältar mycket. Lås fast hojen i
tältet.
- Extra nycklar till låset!
- Arnostraps. Perfekt att binda fast saker hårt med.
- Elastiska straps, om man vill att grejen man spänt fast ska
kunna röra sig lite.
- Cykelväskor. Använde tidigare Ortlieb och var nöjd med de
äldre varianterna. Då kvaliteten på detaljer sjönk övergick jag till
Vaude som jag anser gått om sin huvudkonkurrent numer. Mycket nöjd
med konstruktion, kvalitet och funktion. Har provat det mesta på
marknaden, men övriga är inte värda att nämna.
- PET-flaskor. Två-tre 1,5 liters.
För övrigt anser jag att de specialgjorda långfärdscyklarna inte är
prisvärda och oftast överbyggda. Thorn, är en av de bättre om man har
gott om pengar och vill ha några extra kilo cykel att släpa på. Villiger
Cabonga i standard/Classicutförandet är mycket bra, men även den ganska
dyr. Samma gäller MTB-Cycletechs Papalangi. Båda lättare och smidigare
än Thorn. Glöm skit som Giant Expedition och framförallt KogaMiyatas
dynga.
SPD?
Cyklar jag "hemma" kör jag med SPD, på bortaplan med clips. Skillnaden i
effektivitet är inte så stor att jag vill släpa på ett extra par skor,
eller ta risken för haveri av SPD sko/eller pedal.
|