Tre Vänerskärgårdar med kajak

Tankar vid ett köksbord

En söndag i mitten av april 2004 sitter jag vid köksbordet med sjökort över Vänern uppslaget framför mig. Blicken vandrar från Mariestad över Torsö Brommö, Djurö, Värmlandsnäs, Lurö till Läckö i Ekens skärgård. Denna halvcirkel har vid återkommande tillfällen studerats sedan maj 2003. 28 distans en sträcka som bör klaras av på tre dagar utan tidsstress.

I går företogs en korttur med min nyinköpta seacruiser, den som eventuellt skall ersätta min trygga faltkajak vid kommande långfärder. Tåligt vävburet skinn och stabilitet, eller tunn glasfiber och rankhet ligger i säkerhetsskålen. Trögpaddlat eller lättpaddlat i den andra skålen. Har testpaddlat seacruisern i olika sjö och vindförhållanden, känslan av att det är jag och inte kajaken som bestämmer färdväg har stegvis satt sig. Men… valet av långfärdskajak är fortfarande öppen

Lördagens sjöfärd gjordes tillsammans med Johan Andersson och hans Arkö. Maj 2003 företog vi en Djuröruntpaddling som efteråt satte tankar i rörelse på andra Vänerarkipelager. Planen på en Brommö-Lurööverfart började växa fram.

Första övernattning Brommö, sedan Värmlandsnäs och Lurö. Turen planeras till krisihimelsfärdshelgen, torsdag till lördag med söndag som reservdag. Mariestad - Brommös västsida är åtta distans, en kort dagstur som skulle kunna utsträckas till Djurö, då tillsammans femton distans. Åtta distan ger två timmars paddling , med rast avsätts tre timmar. Med avgång Mariestad 06.00 skulle vi med fyra distans till Långholmen vara framme i Djuröskärgården 11.00.
Djurööverfarten måste företas vid "säkert" väder, alltså stabilt utan överfallsväder. Samma sak Djurö - Lurösträckan. Med start från Mariestad kan en väderförsämring ha skett vid ankomst till Brommö. Vi kan även bli inblåsta på Djurö efter övernattning. Därför, ändrad startpunkt, vi väljer att bila till Brommösundet, avverka sexton distans med övernattning Lurö skärgård, eventuellt gå ytterligare fyra distans med övernattning på Värmlandsnäs. Med Ekenäs på Värmlandsnäs som dagsmål blir det tjugo distans, kanske väl lång sträcka, men fördelen med säkrare väderprognos överväger. Första dagens raststopp skulle då bli: Kråkholmen på Brommös västsida - Långön på Djurö - och Lindholmen i östra Luröskärgården.
Tidsplanering för torsdag blir, start 06.00 Brommösund. Efter fem distans till Brommös västligaste ö, Kråkholmen, rast en timma och sedan överfart till Djurö 09.00. Ytterligare fem distans till Långön ger start mot Lindholmen 12.00. Vid tvåtiden skulle vi då ha tillryggalagt de stora överfarterna. Längre uppehåll för rast vid överfarten får stå tillbaka för vädersäkerhet.
Nu har vi avverkat de svåra överfarterna och kan ta en välbehövlig tvåtimmarsrast. Efter fyra distans till dagsmålet har klockan hunnit bli fem på eftermiddagen.
Fredag avfärd till Lurö 09.00 Vi tar det lugnt genom norra skärgården, framkomst ca 12.00. Lurö vandrarhem blir vår lägerplats och bas för dagsturer.
Vattnet mellan Lurö och vår slutdestination Läckö är öfattigt, så det blir mer en transportsträcka. Hemtransport med bil sätts till 20.00.
Söndag har vi satt som reservdag. Eventuell gör vi en övernattning mot Söndagen, då skulle vi alternativt kunna gå väster Kållandsö - Ullersundet östra. Eller Kållandsö östra - korsa Kenneviken till Råbäck med övernattning.
Läckö, Kålland västra, Ullersundet blir fjorton distans. Läckö, Kålland östra, Ullersundet blir åtta distans. Vid övernattning Råbäck skulle vi ha sjutton distans till Mariestad. Sex timmars paddling och tre timmars rast ger en framkomst 15.00 vid avgång 07.00.

Fyra skärgårdar.
Efter att ha vägt restid - resväg - prestation - utforskande, mot varandra har vi fastslagit rutten: Brommösundet - Djurö - Värmlandsnäs - Läckö.
Raststopp förläggs: Brommösund - Kråkholmarna fem distans, Kråkholmarna - Långön på Djurö fem distans, Långön - Lindholmen fyra och en halv distans, Lindholmen - Ekenäs två och en halv distans, Ekenäs - Lurö fem distans, Lurö - Läckö sex distans.
Rutterna sammanslagna blir tjugoåtta distans. Torsdagen, Brommösund - Ekenäs sjutton distans. Fredagen, Ekenäs - Lurö fem distans. Lördagen, Lurö - Läckö sex distans.
Den korta sträckdistansen Fredag-Lördag blir i praktiken längre då vi vill utforska skärgården mellan Värmlandsnäs och Kållandsö.
Fem dagar kvar till avsegling
Dags för upprättande av packlista.
Tält, Sovsäck, Reservpaddel, Vattendunk, Öskar, Svamp, Flytväst, Regnkläder, Träningsoverall ,Handskar 3 par, Keps 2 st, Mössa, Underläder 4 byten, Strumpor 4 par, T-skirt 3 st, Tröjor 2 st, Handduk stor, Handduk liten, Liggunderlag, Kudde, Jeans, Skjorta, Tändstickor, Gasolkök, Gasoltub, Mobiltelefon, Kamera, Kamerabatterier, Anteckningsbok, Pennor 2 st, Sjökort, Passare, Kompass, Glasögon reserv, Kikare, Första förband ,Plåster, Gaffel, Sked, Vattenmugg, Papper, Glasfiberduk, Plastik Padding, Fiskegrejer, Kniv, Torrkaffe, Mussli, Chokladkakor 3 st, Öl 0,5 x 6, Whisky, Bullar, Burkskinka 2 st, Kryddkorv 2 st, Potatismos 1 pkt, Makaroner 1 pkt ,Färdig pastarätt 3 pkt.

Tankar om färdvägen.
Brommö; sand, klippor, välkomnande laguner, ett boställe med övakt och färgekarl, nedlagt glasbruk med vedeldade ugnar, skogsskövling, återplantering med gran och tall, naturvårdsområde, båtturister och färgeburna cyklister.
Djurö; utskärgård, naturreservat, tidigare ensligt boende fyrvaktarfamilj, Malbergshamn.
Lurö; arkipelag, yrkesfiske, vandrarhem, sommarställen, vedeldat tegelbruk, kalhuggning, nedläggning, ekbestånd ersatt med gran, nyplantering av ek och löv.
Eken; Läckö, Spikens fiskeläge, massturism.

I morgon den 20/5 sjösätter vi.
Kulingvindar och regn, i morgon skall vi iväg. Väderprognosen för torsdagen ger avtagande vindar. Skall vädret hinna stabilisera sig innan vi sjösätter 07.00.
Packlistan bockas av, men var har jag lagt kompassen ? Jag har tydligen förlagt eller tappat den sen sist. Får göra en statsrunda för en ny Silva. Skakar på gasolflaskan, hur mycket finns kvar ? Lika bra att inhandla en ny när jag ändå måste ner till stan.
Dags att packa bilen. Det blir seacruisern, lättpaddlat har fått stå tillbaka för utrymme och stabilitet. Utrustningslistan är komplett sånär som på tandborste, tvål och kylvaror. Ställer väckning 05.00, hoppas kulingvindarna börjar avta.

Torsdag
Morgonmål med extra mycket müsli. Kaffe hälls på termos, breder en stor rågflingemacka med vitkål och ost, skönt att ha det färdigt till första paddelstoppet. Vad klockan drar iväg, skall hämta Johan 06.00.
Morgonen är klar men blåsig. Passerar över Torsöbron, sjön är svart och uppriven, beslut om sjösättning får vänta tills vi kommit fram till Brommösundet.
Min fru Britt som varit chaufför undrar om vi verkligen skall ge oss ut i blåsvädret. Vi tar det etappvis säger jag, först går vi runt Brommö, sen får vi se.
När vi rundar Smörhättan möter vi Stor-Vänern, Dyningar som kulingvinden dragit upp underhålls av en frisk västsydväst.
Vi har tänkt oss starta Djurööverfarten från en av Brommös västligaste öar, men går nu istället in i Lindökrokens skyddade vatten.
Fyra distans är avklarade, nu har vi drygt sex och en halv distans till nästa etappmål, Långön i Djuröarkipelagen.
Rasten på Brommö blir längre än tidsschemat, inväntar två väderrapporter för säkrande av prognosen långsamt avtagande vindar.
Klockan elva går vi ut och känner på sjön, prognosen stämmer och vi ger oss ut på fem distans oskyddat vatten.
Den exakta våghöjden är svår att bedöma, men så pass hög att vi måste ligga tätt för att inte komma ur synhåll. Vinden upplevs som frisk, men skapar inga betänkligheter, den stora våghöjden verkar i vårt ytliga läge dämpande på vindstråken. Sjön kommer kranbalksvis, ingen ide att forcera överfarten, lägger oss i stället på ekonomipaddling.
När vi går in i Djuröskärgården avtar vinden och vrider mot väst, vattendjup och våghöjd minskar, vindstråken blir lägre och vi får lägga mer kraft i paddeltagen.
Räknar distans och tid när vi dukat upp för ett välkommet energitillskott, tre knop är bättre än förväntat. Om etappmålet Långön skall bli ett nattläger är beroende av vindutvecklingen.
Vinden avtar och vi förlitar oss på den tidigare prognosen då vi 15.00 styr mot Lindön i Lurö skärgård. Djurö har vi tidigare paddlat till, men hur Lurö skärgård skall välkomna oss är vi spänt nyfikna på.
Före skärgårdskänning möter oss en stark fisklukt, en unken stark fisklukt, här ute med 70 meter vatten under oss en stark fisklukt ? Ingen fiskebåt syns till, ett drivande nät fullt med död fisk ? Tittar efter drivande flytnät, tänk om vi går in och dras med, ned. Vattnet har växlat från klart till lättmjölksvitt, ser mig runtomkring överallt vitt. Fortsätter paddla med blicken snett nedåt mot vattenytan, är det ett nät, var är det ?
Nu klarnar vattnet och fisklukten avtar, kan ha varit en trålare som rengjort sin fisksump.
Skärgården börjar visa sig, kompasskursen är satt på Lindholmen, kal, trädbevuxen, vi har ingen aning, då dyker en rysk ubåt upp ur havet. Det måste vara Lindholmen eller ? Kollar kompassen, det är Lindholmen. En hög klippa formad som en gigantisk rysk atomubåt med mittorn och rundad för och akter. Detta var vårt tilltänkta rastmål, men hur komma iland på en rättuppstående hög klippa. Vi går runt ön för rekognosering, vilken överraskning, på andra sidan planar klippan ut i havet.
Äntligen iland, det känns nästan som vi vore framme vid etappmålet Värmlandsnäs. Nu är vi inne i en skärgård och kan plocka ö för ö. De stora överfarterna är gjorda. Tidsschemat har spruckit, men vad gör det, vi kom ju över.
Känslan av att ha lyckats värmer tillsammans med tända gasolkök och rykande varm mat.
Vi lämnar Lindholmen vid artontiden och styr mot dagsmålet Värmlandsnäs sydspets. Trädgårdsholmarna, Stora och Lilla Klubben, Tyskland och Vingsön passeras, och därframme dagsmålet. Styr upp och fattar tag i klippan, Hela den tänkta dagsetappen klar, Brommö - Djurö - Lurö skärgårdar och Värmlandsnäs. Tjugo distans i växlande väder.
Vi går tillbaks till Vingsön för nattläger. Nu kommer tröttheten, det känns skönt att få upp tältet och lägga in utrustningen. Maten smakar bra, men att sträcka ut sig för att vila är ändå det bästa.
Morgonen möter oss med sol och svaga vindar. Gasolkök och frukosttillbehör letas fram bland inslängd materiel, inte så lätt att hitta, gårdagens paddelsträcka prioriterade tak över huvud och vila. Doften av nybryggt kaffe får morgontröttheten att sakta gå ur kroppen. Plockar i ordning utrustning, våta kläder hängs upp för att soltorka.
Under morgonfikat tas våra inplastade sjökort fram, lamineringen har stått emot de översköljande sjöarna, dags att planera färdrutt mot Lurö och Stenstaka som skall bli vårt nästa härbärge. Stenstaka är ett vandrarhem så nästa nattvila blir i träbrits och möjlighet att elda i järnkamin, ren lyx i jämförelse med nattens tältbivack.
Dags att planera dagens sträcka Vingsön N - Lurön S, en dagsetapp på drygt 6 distans. Den korta dagsetappen ger oss tid över att gå in till Ekenäs marina, så vi lägger till 7 distans, vilket ger totalt 13 distans. Vädret är klart med svaga vindar, en lagom sträcka för ett lugnt utforskande av Lurö skärgård.
På väg till Ekenäs passerar vi Skvallran, vid Livenskär börjar vattnet att grunda upp. Inte mer än en halvmeter under kölen när vi går vid sidan av den 2 distans långa inseglingsrännan. När vi närmar oss Ekenäs bryggor ser vi att där finns ett servicehus, skall bli skönt att kunna duscha av sig och byta svettindränkta kläder. När vi förtöjer våra kajaker ser vi en segelbåt av folkbåtstyp dras upp för slipen. Växlar några ord med personer på bryggan, folkbåten har tydligen seglat på ett grund och skall tas upp för översyn.
På väg ut ur inseglingrännan svänger vi upp mot Kalvön och stryker dess ostsida, ett flertal byggnader ses på ön, undrar om det är bofasta eller sommarstugeägare. Korsholmen ger oss lä när vi går utmed Kalvöns ostsida för att titta närmare på ön och dess bebyggelse. En ladugårdsliknande byggnad ligger en bit in på ön, ser ut som om det skulle vara bofast befolkning. Fortsätter förbi Kalvön och styr mot Aspholmens ostsida. Den västliga vinden har tilltagit och det känns lugnare att gå på läsidan.
När vi passerat Aspholmen och siktar holmen Lilla Sunnervassen ser vi ett stort vassbälte framför oss. Försöker ändå att paddla upp mot dess ostsida. det går bra att passera, men vid holmen Stora Sunnervassen är det stopp. Går ut på västsidan och får möta lite svalkande vindar. Tar ostsidan om Brovassen och styr upp mot Älvall för en välbehövlig rast.
Medan kaffevattnet kokar upp tar vi oss några svalkande öl, öarna ligger tätt och vädret är stabilt, inte ett orosmoln i sikte. Medan pastarätten sväljs ned med några klunkar öl ser vi framför oss norra och södra Hökön, bakom öarna siktas Djurö skärgård, med den höga Gisslan som dominant. Nu har vi tre distans till Lurön och Stenstaka vandrarhem. Klockan är bara halv tre på dagen, inget läge för tidsjagande, bara att njuta av en härlig skärgård, lugnt och tyst, det märks att sommarruschen inte kommit igång, inte en båt i sikte.
Startar upp paddlingen mot Grågåsen och Långskåran, på avstånd går det inte att urskilja dem från Munkstakarna och Husön. Vi har planerat att gå mellan de sistnämnda öarna. För att få en någorlunda orientering om passagen får vi ta fram våra kompasser. Västanvinden tilltar allt mer och bränningar börjar torna upp sig när vi går utmed Husöns västsida. Rakt framför oss tornar ett grundbälte upp sig med bränningar som ses både åt väster, öster och syd. Vi börjar fundera på om detta var ett klokt vägval, vi hade sett grundbältet på sjökortet, men tyckt att en genomfart skulle kunna tas i det då lugna vädret. Vi får paddla varsamt och iaktta varje brännings struktur. Efter mycket sicksackande går vi upp mot Hönsholmen som på avstånd smälter ihop med grannen Husön. Vi hade trott det skulle bli lätt att hitta Stenstaka, men det är först när vi passerat Hönskärven som vi upptäcker inseglingen till vandrarhemmet.
Efter att ha rundat den sista udden går vi in i Stenstakas lugna hamnvatten. Det första vi möter är en gammal träskonare, förtöjd som ett annex.
Går iland för att söka upp någon typ av reception, inte så lätt, passerar ett par tomma byggnader, inte en skymt av mänskligt liv.
Efter en tids letande möter vi några gäster som vi frågar om vägen till husfolket. Reception och tillika värdfolkets bostad finner vi längre in på ön.
Jag har tidigare läst en reportagebok om Luröskärgården och dess invånare. Bokens författare besökte bland annat Stenstaka och intervjuade den då ganska nyinflyttade ägarfamiljen. Familjen bestod då av två vuxna och två barn. Barnen fick dagligen båttransport till fastlandet för skolgång. Familjen gav gården liv genom att tillföra husdjur, bland annat får och fjäderfän. Efter ett tag startade man upp en vandrarhemsrörelse som nu blomstrar med ett flertal byggnader. En av byggnaderna ligger längst ut på udden, och det var den vi nu fick nyckel till.
Luröboken behandlade även bröderna Lurens levnadsöden som yrkesfiskare och taxibåtsförare. En av bröderna är på besök hos vandrarhemsvärdarna och vi växlar några ord om Luröboken. När vi går ner mot vårt övernattningsställe tänker jag på hur levande Lurö blivit, när man tidigare läst Luröboken och åter får möta miljö och människor.
Efter att vi hämtat in ved och fått fart på järnkaminen börjar tröttheten att göra sig märkbar. Jackan och mössan får sitta kvar, känner mig frusen, kanske inte så konstigt, paddlingen till Lurön har varit mer ansträngande än jag först trott.
Efter en välbehövlig vila är det dags att tänka på kvällsvarden, potatis i folie som läggs på glöden i järnkaminen. Efter en halvtimma kan vi klippa upp laxen från dess plastförpackning och lägga upp den tillsammans med skagernröra och nybakad potatis.
Morgonen möter oss med en frisk västan. Vi kommer inte att skyddas av tät skärgård vid vår överfart till Läckö. Sju sträckdistans ligger framför oss varav bara en och en halv distans går i Ekens skyddande skärgård. Dalbosjön rullar fritt in över vår tänkta resrutt. Ser att turbåten från Läckö är på väg in, kanske vi skulle ta den och inte ge oss ut på en vansklig överfart. Det ligger tre holmar längs vår resväg med cirka två och en halv distans från varandra. Kanske det går bra att plocka en i sänder, men risken är att vi blir sittande inblåsta på någon av dem utan någon möjlighet till väderskydd. Att slå upp tältet kanske skulle kunna gå men är osäkert då väder har fritt spelrum på en så liten yta. När jag ser uppåt Dalsland och Värmland visar sig svarta åskbälten, muller hörs på avstånd. Står och betraktar hur ovädren rör sig, de verkar följa fastlandet mot ost.
Vi ser turbåten lämna ön när vi förbereder våra kajaker för egen överfart. Regnjacka och värmande handskar tas på, bäst att vara förberedda om åskstråken skulle ändra riktning. När vi kommit ur Stenstakas skyddande vatten möter oss en turbulent sjö. De skiftande vattendjupen får sjön att resa sig på ett oberäkneligt sätt. Det här en helt annan sak än paddla i lättberäknade höga dyningar. Trädgårdsholmarna, Runnen och Svarta Berget passeras, får lägga lika mycket kraft för balans som framfart. När vi närmar oss Stora Milskär bestämmer vi oss för att gå in på dess ostsida för rast. Holmen är ganska hög och långsträckt i nordsydlig riktning så där bör finnas lä.
Det blandade fågellivet möter oss med skrin och flaxande, kanske inte så konstig, hit kommer nog inte många båtfarare. Lyckas hitta ett ilandstigningsställe utan för mycket fågelträck. Skönt att komma på fast berghäll, men kakofonin av fågelskrin förtar känslan av rastvila.
Tar en bensträckare upp på holmens högpunkt. Lilla Milskär och dess fyr finns i blickfånget då jag försöker få en skymt av Läckös tinnar och torn. En stor landmassa täcker övriga slottet, tittar i sjökortet, jo det är Stora Eken som skymmer och flyter ihop med fastlandet.
Efter ett energitillskott av pastarätt styr vi ut mot Lilla Milskär. Dalbosjön trycker fortfarande på, men paddlingen går nu lättare. Antalet undervattensgrynnor har minskat vilket ger en mjukare sjö. När vi passerar Nordkrikorna bestämmer vi oss för att gå förbi Bastholmen och in i Stora Ekens lagun. Nu har vi bara två och en halv distans kvar till vårt slutmål. Sjökortet visar gott skydd för västanvinden då vi lämnar viken och styr utmed Stora Ekens ostsida. Landmassan sätter helt stopp för vinden, inte en krusning syns på vattenytan. Regnjacka och handskar känns i varmaste laget. Sittbrunnskapellet viks ner och övertaliga kläder stuvas undan. Bryr mig inte om att dra upp kapellet då vi får lite vind från Spikefjorden. Och därborta Läckö Slott, vårt slutmål växer för varje paddeltag. Slottet visar sig från sin bästa sida när vi närmar oss. Att komma från sjösidan ger mera rättvisa åt byggnaden. Drar upp kajakerna bakom flygelbyggnaden. Flygeln innehåller turistmottagning och matsalonger. Turister tittar nyfiket på oss nykomlingar, roligt att kunna bidra med ett udda inslag till slottsmiljön.
Ringer till min son Stefan som skall komma och hämta hem oss till Mariestad. Det är sju mils körsträcka så vi kan lugnt tända våra gasolkök för en sista vacuminpackad pastamåltid. De kvarvarande ölen som legat lagom tempererade på durken får bli vårt firande av en lyckad havspaddling bland Vänerns vidder och skärgårdar.