För nästan 380 miljoner år sedan slog en meteorit ner, ställde berggrunden på ända och bildade det som skulle bli sjön Siljan. Meteoritnedslaget gör Siljansringen högintressant ur ett geologiskt perspektiv, vilket tillsammans med att Siljansregionen länge har arbetat för en geopark, ligger till grund för beslutet.

– De unika geologiska värden som finns i Geopark Siljan är alla starkt kopplade till effekterna av meteoritnedslaget, nedslagskratern är Europas största, berättar Linda Wickström, statsgeolog på SGU, och fortsätter:

– I kraterstrukturen finns sedimentära bergarter som i vanliga fall är borteroderad i den här delen av Sverige. Berggrundsytan har också skapat förutsättningar för det dräneringsmönster som bildades i samband med att den senaste inlandsisen smälte bort. Det finns bland annat spår av isdämda sjöar, områden med flygsanddyner och dödisgropar.

Runtom i världen finns ett antal geoparker som är knutna till UNESCO och som alla har en unik geologi. Sverige har ännu ingen sådan, men utmärkelsen Svensk Geopark är ett steg på vägen.

– Vi är jätteglada över utnämningen och ser fram emot att tillsammans med kommunerna och besöksnäringen utveckla ett spännande besöksmål för framtiden. Vi har länge arbetat för att området ska bli en geopark eftersom området är unikt även i ett internationellt perspektiv, säger Björn Forsberg, chef för naturvårdsavdelningen på Länsstyrelsen i Dalarnas län.

Geopark Siljan

Geopark Siljan ligger i delar av Orsa, Mora, Rättviks och Leksands kommuner och är ett samarbete mellan Länsstyrelsen, kommunerna och Visit Dalarna. En geopark definieras som ”ett område där man vill skapa hållbar regional tillväxt genom att samordna och koordinera geologiska besöksmål, arbeta med naturvårdsfrågor som rör de geologiska besöksplatserna, stödja forskning och utbildning och sprida kunskap om geologi till allmänheten.”