Skogstur i Tandövala Naturreservat

Vi parkerade vid reservatets västra gräns, där Gräsbricksleden korsar vägen och fortsätter in i skogen. Det var minus 18 grader ute och snön var sådär gnistrande sagolik. Vi fixade skidorna och packade ner de sista sakerna i ryggsäcken. När vi kände oss redo följde vi leden in i den trolska terrängen. Målet för dagen var norra Vardsätern.

De 3 kilometrarna ifrån vägen upp till norra Vardsätern tog oss otroliga 6,5 timmar. Dels för att landskapet var underbart och jag ofta stod och kollade på något men även för att det delvis var så brant att vi fick ta av oss skidorna och krypa/vandra uppför. Jag är skåning och min skidvana är därefter. Ledmarkeringen var krävande att följa då markeringarna på träden var helt eller delvis dolda av snö.

Tandövala är ett naturreservat i Dalarna, Malung-Sälens kommun och brukar ibland kallas för Sveriges sydligaste fjäll. Området är höglänt och växtligheten är artfattig och när jag skriver detta även under ett tjockt snötäcke. En bättre ord för området är vard. En vard är ett högt berg i skogslandskapet som är delvis beskogat och delvis kalt. Det finns forskning som tyder på att trädgränsen håller på att flyttas högre upp. Så även här! Tandövala är en indikator för klimatförändringarna.

Det finns fäbodar i området som vittnar om fäboddriften. Vi kollade efter spår av avverkning och det finns men inte i någon större utsträckning. En annan faktor som påverkat området är eld. Rester av skogsbränder går att finna på flera ställen.

I huvudsak rör det sig om granskog i området men i östra delen av reservatet finns det även tallskog. Det finns granskog här som inte utsatts för avverkning på 150 år men även vissa mindre områden på sluttningarna som “aldrig” varit utsatt för någon tidigare avverkning.

Norra Vardsätern kom vi till efter mörkrets inbrott och fann tack vare våra pannlampor och kamratskap. Fäboden vi skulle sova i hade snö upp till fönsterna och det blev en del skottande innan vi kom in. Vi gjorde snabbt upp en eld och lagade vår kyckling/ris rätt med curry och morot innan vi somnade framför elden.

Dagen efter kollade vi lite i de andra bodarna, städade lite och vände åter ner mot bilen. Neråt gick mycket snabbare! Vi tog oss ner utan att stressa på cirka 2 timmar. Mina skidor ville ofta på olika håll och när jag trodde jag hade fått styr på dom visade de vilka som bestämde och då satt jag där med häcken djupt i snön och skidorna intrasslade i någon gran.

Även om vi fick kämpa en hel del så tycker jag turen var underbar, sällskapet likaså. Jag hoppas jag får chansen att göra hela leden innan skolavslutningen i slutet av maj.

Tandövala är utsatt på Terrängkartan Malung 13D NV och Sälen 14D SV.

Källa: www.inspirationaloutdoors.com