Skånska skolbarn har fått friluftsliv på schemat

Vandra, uppleva, förstå ekosystem, få insikter om djur och växter. 48 000 skånska skolbarn har fått chansen att komma ut i naturen genom Stiftelsen Skånska Landskaps breda utomhuspedagogik åren 2014-2019, med årets elever inräknade. Samtidigt verkar utvecklingen i landets skolor gå i motsatt riktning enligt flera rapporter: skolorna avsätter allt mindre resurser för friluftsliv i ämnet Idrott och hälsa.

I höst lanseras två nya utomhuspedagogiska skolprojekt av Stiftelsen Skånska Landskap. Det ena är skolprojektet "Vi möts i skogen" för fjärdeklassare som bland annat får göra en 3 km lång vandring i Fulltofta under en heldag i naturen med naturvägledare samt betald buss. Stiftelsen går i höst även ut med ett "Utomhuspedagogiskt hösterbjudande" till flera årskurser som själva kan skräddarsy en utedag där skolor får bekosta bussarna själv.

- Tematiken är sammanhang i naturen, näringskedja, näringsväv och biologisk mångfald. Dagarna erbjuder även lek och rörelse samt skapande av naturmaterial. Att få lära sig göra upp eld med tändstål är en mycket uppskattad aktivitet hos såväl tjejer som killar, säger Åsa Johansson, verksamhetschef för utomhuspedagogik, Stiftelsen Skånska Landskap, som erbjudit utomhuspedagogik för allt från F-klass till åk 6 genom åren.

Men i skolans värld verkar friluftsliv bli allt mer sällsynt på schemat. Detta trots att läroplanen tydligt säger att ämnet Idrott och hälsa ska se till att elever utvecklar allsidig rörelseförmåga, får intresse att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. I en intervjuundersökning av Svenskt Friluftsliv 2017 av cirka 210 idrottslärare uppgav varannan att de inte nådde kunskapsmålen i friluftsliv i ämnet Idrott till 100 procent. Låg prioritet och engagemang, brist på nära naturområden och ekonomi, personal-, tids- och resursbrist var de vanligaste skälen i rapporten. Dessutom märks en del kritik mot läroplanen – kunskapsmålen upplevs som svårtolkade och svårbedömda. Skolinspektionens kvalitetsgranskning förra året av ämnet Idrott och hälsa i åk 7-9 i 100 skolor visar på samma dilemma: var tredje skola kommer aldrig ut i naturen. Lärarna uppger att de har problem med att genomföra friluftslivsundervisning och utevistelse i okända miljöer. Tid, schema och pengar saknas. Argument hörs om att den ordinarie lektionstiden inte räcker för att genomföra undervisningen eller att det inte finns pengar till bussar ut i naturen. Flera lärare utrycker behovet av att samverka med andra lärare och ämnen för att kunna utnyttja en längre och sammanhållen tid ute i naturen.

-Vi upplever det precis så. Ekonomi och möjlighet att komma ut är ett argument. Men många lärare, pedagoger och barn känner sig ovana och okunniga när de vistas i naturen. Det är en farlig utveckling där människan distanserar sig från det vilda naturliga och bygger sin världsbild utifrån den mer artificiella urbana miljön. I en tid när människan istället behöver förstå och återknyta kontakten med naturen för välbefinnande, hälsa och hållbarhet. Hur ska vi vilja värna, vårda skydda naturen om vi aldrig möter den, frågar sig Åsa Johansson, Stiftelsen Skånska Landskap.

Samtidigt har ämnet friluftsliv fått en kraftig förskjutning mot mer risk och säkerhet och mindre naturupplevelse, enligt Suzanne Lundvall, professor på Gymnastik- och Idrottshögskolan, GIH. Hon har studerat ämnets förändring de senaste decennierna. I läroplanen 1980 handlade friluftsliv inom idrottsämnet om naturupplevelse och man kunde samverka över ämnen kring friluftsdagar. Ansvaret för planeringen av dessa dagar låg hos idrottslärarna. Gradvis kom ämnet att bli mer och mer inriktat mot idrott och idrottsdagar, menar Lundvall. 

-När en ny läroplan kom 1994 försvann friluftsdagarna från lärarnas tjänstgöring och det blev högst oklart vems ansvaret var för att genomföra friluftsdagar, vilket innebar få dagar i praktiken. I kursplanen försvann formuleringar kring miljö, naturupplevelse och elevers möte med naturen. Den nya läroplanen 2011 innebar att rektor återfick ansvaret för att friluftsdagar ska genomföras. Samtidigt har vi gått in en målstyrd skola med en förskjutning av innehållet i friluftsliv till att handla om risk och säkerhet, orientering och teknik. Det handlar inte längre om att praktiskt lära sig att genomföra en skridskotur, vandring eller utevistelse, säger Suzanne Lundvall.

Hur ser då Skolverket på rapporter om att idrottslärare inte verkar kunna satsa tillräckligt på friluftsliv i ämnet idrott? Sabina Vesterlund, undervisningsråd på Skolverket, förklarar:

-Det är huvudmans och rektors ansvar att verksamheten ges förutsättningar att följa styrdokumenten.

Vad har ni på Skolverket för uppfattning om hur det ser ut när det gäller friluftsliv i skolorna?

-I Skolverkets webbenkäter gällande kursplanen i idrott och hälsa svarar lärare i ämnet att personella resurser, närhet till natur, schemaläggning och ämnesövergripande samarbeten spelar roll för i vilken utsträckning undervisning i friluftsliv och utevistelse kan bedrivas. Det framgår att det inte är likvärdigt mellan skolor, säger Vesterlund.

Läs mer om aktuella skolprojekt.