Satellittelefon, PLB, SPOT – vad är skillnaderna, och hur väljer du rätt?

Om du är ute på äventyr ofta så kommer du förmodligen att köpa din egen enhet. Satellitenheter är dock ganska dyra och många kräver även ett abonnemang. Så för sporadiska äventyr kan det vara bättre att hyra din satellitenhet. Du betalar då enbart för den tid du faktiskt behöver den! Det finns en uppsjö av olika typer av satellitkommunikation. För den som inte har satt sig in i ämnet ter det sig snabbt som en snårig fjällbjörkskog.

I föregående artikel berättade vi hur du kan använda en satellitenhet för att kommunicera på din fjällvandring. 

I denna artikel kommer vi förklara vad det finns för tekniska alternativ. Vi presenterar här de bärbara alternativ som är tillgängliga på marknaden för privatpersoner. Vi kommer att begränsa oss till själva kommunikationsmöjligheten med enheterna. En del fungerar även som GPS för navigering, vilket vi alltså inte går in på i detalj. Målet är att ge dig verktygen för att välja vilken typ av enhet som fungerar bäst för just ditt äventyr.

Grundläggande teknik

All satellitkommunikation har en sak gemensamt: man måste alltid ha siktkontakt med satelliterna för att kunna koppla upp sig. Det betyder att hinder så som byggnader och berg kan blockera satellitsignalerna, enheterna fungerar alltså enbart utomhus... Eftersom de olika satellitnätverken skiljer sig i täckning för olika delar av världen måste man välja enhet efter resmål.

Det är också viktigt att nämna att vissa länder inte tillåter satellitbaserad kommunikation, detta kan vara bra att kolla upp om man t.ex. ska resa till Indien.

Man kan klassificera satellitkommunikation i fyra kategorier:

• Satellittelefoner: Tillåter tvåvägskommunikation (dvs att skicka och ta emot) både textmeddelanden och röstsamtal.
• Textbaserad tvåvägskommunikation: Tillåter att skicka och ta emot textmeddelanden.
• Textbaserad envägskommunikation: Tillåter enbart att skicka, men kan inte ta emot, meddelanden.
• Nödsändare (PLB, Personal Locator Beacon): Skickar en SOS-signal med platsinformation.

Denna artikel är inte bara en teknisk presentation, det är också en liten historisk resa i satellitkommunikationens utveckling. Vi går också kort in på de olika satellitsystemen som finns och dess för- och nackdelar.

Nödsändare (PLB)

Precis som namnet antyder är denna enhet begränsad till att skicka iväg en SOS-signal med platsinformation. Enheter skickar iväg signalen via radio till satellitnätverket (COSPAS-SARSAT) som drivs av ett internationellt nätverk av räddningstjänster.

Vanligtvis låter man alltid en PLB vara avslagen och använder den enbart i nödsituationer. Vid en nödsituation skickar enheten positionen kontinuerligt tills batteriet tar slut. Det finns ingen möjlighet att sätta enheten i batterisparläge.

• Fördelar: Man betalar inte för ett abonnemang eller tjänster, man köper enbart enheten. Vid ett nödfall skickar enheten ut starka signaler (vilket ger en hög batteriförbrukning).
  
  
• Nackdelar: Det finns ingen möjlighet att kommunicera med den nödställde: Räddningsteamet får ingen ytterligare information om nödläget och den nödställde vet inte när (och om) räddningen anländer.

Det finns ett flertal olika typer av PLB från olika tillverkare, t.ex FASTFIND and rescueME.

Foto: fjällcom

Enheter med envägskommunikation

Det här är nästa generation efter PLB. Företaget Globalstar planerade att lansera ett satellitnätverk som tillät tvåvägskommunikation, men på grund av tekniska problem kunde de bara tillhandahålla envägskommunikation. Detta ledde till utvecklingen av SPOT-enheterna. De var unika i sitt slag då man även kunde skicka meddelanden för att säga att ”Allt är ok” utöver rena SOS-meddelanden. SPOT (gen1, 2 och 3) tillåter att skicka olika meddelanden, så som ”allt ok”, ”SOS” och även egna, fördefinierade, meddelanden.

• Fördelar: Att kunna meddela att allt är ok kan förhindra onödiga räddningsinsatser.
  
  
• Nackdelar: Envägskommunikation ger ingen möjlighet att kommunicera med den nödställde: Räddningsteamet får ingen ytterligare information om nödläget och den nödställde vet inte när (och om) räddningen anländer. Kräver ett abonnemang.

Foto: fjällcom

Enheter med textbaserad tvåvägskommunikation

Efter SPOT:ens framgång utvecklar Delorme (som senare köptes av Garmin) en ny generation av satellitkommunikationsenheter under namnet InReach. Dessa tillåter både att skicka och ta emot textmeddelanden via satellit.

Med dagens enheter kan man både skicka fördefinierade meddelanden och skriva egna, samt såklart aktivera ett SOS-meddelande. Enheterna är ofta utrustade med utökade funktioner så som väderprognoser, kartor, navigering mm.

• Fördelar: Full tvåvägskommunikation både när allt går som planerat och i en nödsituation.
  
  
• Nackdelar: Vissa enheter utan skärm kräver uppkoppling mot en mobiltelefon för full funktionalitet. Att skriva icke-fördefinierade meddelanden tar lite tid om enheten inte har tangentbord/ ansluten till mobil enhet. Kräver ett abonnemang.

  
  Det finns idag ett flertal olika typer av enheter från olika tillverkare, t.ex.

  • SPOT X: tvåvägskommunikation med display och fullt tangentbord, använder GLOBALSTAR (satellitnätverken beskrivs längre ner i artikeln).
    
    
  • GARMIN InReach: Tvåvägskommunikation med display, använder IRIDIUM. Garmin har också implementerat viss funktionalitet i sina GPS-enheter.

SOMEWEAR och BIVYSTICK kräver uppkoppling mot en mobiltelefon via Bluetooth, använder IRIDIUM. 

Foto: fjällcom

Satellittelefoner

Handhållna satellittelefoner möjliggör full kommunikation både via textmeddelanden och röstsamtal. Man kan även få viss datakommunikation, men den är i praktiken för långsam för att vara praktiskt användbar. 

De flesta satellittelefoner idag påminner om äldre mobiltelefoner. De är relativt enkla i utförandet och tillåter röstsamtal och textmeddelanden. En del är även utrustade med GPS.

• Fördelar: Full kommunikation med omvärlden både i nödsituation och när allt går enligt plan
  
  
• Nackdelar: Satellittelefoner är dyrare och batteritiden är kortare än textenheter.

Det finns ett flertal olika typer av satellittelefoner för de tillgängliga satellitnätverken.

Foto: fjällcom

De vanligaste satellitnätverken

Innan man väljer satellitenhet så är det mycket viktigt att man definierar sina behov: Var och för vilka behov kommer jag att använda enheten? Kommer jag att befinna mig nära polerna? Hur ser terrängen ut, är jag omgiven av väldigt höga berg?

Idag finns i huvudsak fyra kommersiella satellitkommunikationsnätverk, varav två använder geostationära satelliter, de två andra har satelliter på en s.k. låg omloppsbana.

Satelliter med geostationär omloppsbana - INMARSAT och THURAYA

Geostationär betyder att satelliterna ligger i den omloppsbana ovanför ekvatorn där deras hastighet är samma som jordens rotation (ca 35 000 km höjd). Det betyder att satelliterna alltid befinner sig på samma plats ovanför marken.

• Fördelar: Enheten vet alltid exakt var satelliterna befinner sig och kopplar upp sig snabbt och stabilt.
• Nackdelar: Eftersom satelliterna befinner sig ovanför ekvatorn kan hög terräng eller positioner nära polerna (mer än 60 grader nord/syd) förhindra sikten mot satelliterna och därmed förhindra uppkopplingen.

Bild: Wikimedia.org

Satelliter med låg omloppsbana (LEO, Low Earth Orbit) – IRIDIUM och GLOBALSTAR

Dessa nätverk har flera satelliter som cirkulerar på en lägre omloppsbana med hög relativ hastighet mot marken. Beroende på höjd tar det mellan 88 min och 127 min för en satellit att färdas ett varv runt jorden. IRIDIUM har ca. 66 satelliter som ligger på ungefär 780km höjd och färdas med ca 27 000 km/h på polära omloppsbanor. GLOBALSTARs ca. 24 satelliter ligger på en höjd av ungefär 1400km.

• Fördelar: Uppkopplingen är inte lika känslig för topografi och geografisk position p.g.a. att satelliterna roterar runt jorden.
• Nackdelar: Uppkopplingen tar längre tid eftersom enheten måste söka efter satelliterna. Även uppkopplingens stabilitet och kvalitet är beroende av satelliternas position vid uppkopplingstillfället.

Observera att GLOBALSTAR inte har 100% täckning över jordklotet, då det krävs minst 66 satelliter på en polär omloppsbana för att ge 100% täckning över hela jordklotet.

Vi hoppas att vi har kunnat bringa lite klarhet kring ämnet satellitkommunikation. Ämnet är såklart outtömligt, beroende på hur djupt man vill fördjupa sig i det. Vårt fokus är att du ur ett kommunikations- och säkerhetsperspektiv nu ska kunna välja den enhet som passar ditt äventyr bäst.

Vi önskar dig många säkra, härliga upplevelser och äventyr!