Sagolik vandring i Jotunheimen

Fantasieggande vyer

Vi befinner oss mitt i ”Sagan om ringen”-land med hisnande branter, snöklädda toppar och vatten lika turkost som en söderhavslagun. Men vi är inte längre hemifrån än i Jotunheimen 35 mil norr om Oslo.

Inspirerade av ett tips på norska turistföreningens webbplats har vi åkt till sjön Gjende i östra Jotunheimen. Här kan man göra en helgtur med vandring över Besseggen, bergskammen som Peer Gynt sa sig ha ridit över på en ren i Ibsens verk. Besseggen är en av Norges mest kända vandringar och något av en norsk motsvarighet till Mecka – varje norrman bör gå där minst en gång i livet.

Gjende med omgivande berg och vattenfall

Vi kliver av bussen i Gjendesheim – 985 meter över havet och tio grader svalare än i Oslo. Barrskogen lämnade vi bakom oss flera mil och höjdmetrar bort. Den senaste timmen har vägen ringlat sig genom ett kargt högfjällslandskap där endast små knotiga fjällbjörkar orkar växa i dalgångarna. Från Gjendesheim tar vi båten till Gjendebu vid motsatta änden av sjön där vi inkvarterar oss den första natten.

Brant stigning och en overkligt turkos sjö

Vandringsupplägget är sedan att gå tillbaka till Gjendesheim på leden som klättrar på fjällen högt ovanför sjön. Under båda dagarna kommer vi att fascineras av den overkligt turkosa vattenytan som lyser mot oss nerifrån dalen. Den gröna färgen kommer från sediment som älven Muru för med sig.

Uppför Bukkelaegret mellan Gjendebu och Memurubu

Första dagsetappen är till Memurubu, en hytta strategiskt placerad nere vid stranden ungefär halvvägs. Efter ett par lätta inledande kilometrar vänder stigen plötsligt rakt upp för branten. På en dryg kilometer tar vi 500 höjdmetrar. Några ställen med extra branta och svårgreppade klippor är till och med utrustade med kedjor. Men det ser oftast värre ut än vad det är. En grupp hurtiga norrmän försvinner snabbt utom synhåll och efter det möter vi bara några enstaka vandrare. När stigningen är avverkad får vi några timmar i ett landskap som mer liknar de svenska fjällen. Bortsett från att man då och då skymtar Gjende som en jättelik swimmingpool nedanför branten.

Gjende är nästan 2 mil lång men bara drygt 1 km bred

Eftersom alla tre hyttorna ligger vid sjön måste vi oundvikligen ned lika många höjdmetrar som vi gått upp. Strax innan Memurubu går leden rakt upp mot himlen och ser ut att sluta i ett stup. Men på andra sidan krönet finns det faktiskt en stig som sicksackar sig ner mot hyttan. Stavar som avlastar knäna är bra att ha och ibland får man även ta i med händerna eller hasa sig ner en liten bit.

Populära Besseggen

Andra dagen ska vi precis som 40 000 norrmän gör årligen gå över Besseggen. Turen är 16 kilometer lång och når 1743 meter över havet på sin högsta punkt. En skylt upplyser om att man tar sammanlagt 1000 höjdmeter på vägen till Gjendesheim.

Skvalande regn och en YR-prognos som förutspår ytterligare 20 millimeter regn och kuling på 11-12 sekundmeter gör oss först lite tveksamma. Men lagom tills vi ska gå iväg slutar det regna och solen tittar fram. Dagen kommer sedan att bjuda på nästan alla vädertyper; sol, regn, vindbyar och även några flingor snö.

Kargt högfjäll - ovanför 1700 meter är det permafrost

Att det här är en populär vandring står klart redan från början. Fjällstationen är fullbelagd och med morgonbåten från Gjendesheim kommer ytterligare en last med Besseggenvandrare. Det är alla åldrar från 8-10 år och uppåt och även en del hundar. Man har hela tiden folk omkring sig, men det känns inte trångt annat än den första halvtimmen och på de allra brantaste avsnitten av själva Besseggen.

Utsikt från Besseggen

Besseggen är det brantaste men inte högst belägna partiet. Ungefär mittemellan Memurubu och Gjendesheim reser sig kammen som en brant sadel. På den ena sidan stupar bergsidan ner i turkosa Gjende och på den andra sidan i mörkblå Bessvattnet. Höjdskillnaden mellan de båda sjöarna är 400 meter. Under några hundra meter är det klättring på alla fyra som gäller. Ledmarkeringar i form av röda T:n markerar ett lämplig vägval. Utsikten är magnifik, men avnjuts bäst när klipporna flackar ut och andhämtningen och hjärtslagen lugnat sig lite. Högst upp tar vi de obligatoriska bilderna på oss själva med de olikfärgade sjöarna nedanför och en tandrad med snöklädda toppar i fjärran.

Norska turistföreningens beskrivning att turen passar ”folk flest” är väl en sanning med viss modifikation. Men även om det kan kännas luftigt på sina ställen är det mest just en känsla – man kan slå sig, men knappast slå ihjäl sig. Gillar man bergsvandring, har hyfsad kondition och inte är alarmerande höjdrädd är det inga större problem.

Hemtrevliga hyttor

Sista natten bor vi i Gjendesheim. Precis som de övriga hyttorna är den vackert belägen vid Gjende och bjuder på hemtrevligt boende. Hit går det bilväg och det är här som bussen från Oslo stannar. Med avfärd först på eftermiddagen är det skönt att sträcka ut de ömma benmusklerna i en lite kortare och snällare låglandstur innan vi sätter oss på bussen.

Hyttorna i Gjendesheim och Gjendebu drivs av norska turistföreningen (DNT), medan Memurubu är privat. Upplägget är dock det samma och alla tre serverar frukost och middag och har el, varmvatten och dusch. DNT:s hyttor kan endast förbokas om man är medlem i DNT eller svenska STF. Även obokade gäster tas emot, men då är man hänvisad till logement eller golvbäddar ifall det är fullt. Enda smolket i bägaren är att det blir ganska dyrt. För lunchpaket får man betala 13 norska kronor per brödskiva.

Gjendebu

Jotunheimen ligger på samma breddgrad som Dalarna och rymmer några av Norges högsta toppar, däribland landets högsta berg Galdhöpiggen. Det finns ett rikt nät av hyttor och möjligheterna till både kortare och längre vandringsturer är otaliga. Detta är helt enkelt ett vandringsområde av världsklass.

Mera information

·        Buss Oslo-Gjendesheim, 5 timmar med Valdresexpressen: www.nor-way.no

·        Gjendebåten, rutten Gjendesheim-Memurubu-Gjendebu (om man vill kan man även skicka packning med båten): www.gjende.no

·        Gjendesheim: www.turistforeningen.no/gjendesheim

·        Gjendebu: www.turistforeningen.no/gjendebu

·        Memurubu: www.memurubu.no

Text: Malin Holmlund Friberg
Foto: Malin Holmlund Friberg och Catarina Fagerlund