Nyheter > Positivt för två av tre svenska landskapsdjur

Positivt för två av tre svenska landskapsdjur

Världsnaturfonden WWF har kartlagt läget för de 25 svenska landskapsdjuren – allt från varg och igelkott till knölsvan och ekoxe.  17 har livskraftiga bestånd medan åtta står på Artdatabankens rödlista, där flera är hotade.

Familjekära djur som älgen, igelkotten och skogsharen minskar liksom berguven. Kronhjort och utter ökar.  

Globalt riskerar 1 miljon arter att utrotas enligt FN, vilket gör arbetet med att bevara biologisk mångfald extremt viktigt.

– Det är positivt att läget har förbättrats för många svenska arter de senaste decennierna. Men samtidigt hotas många livsmiljöer och mer åtgärder behövs, säger WWFs generalsekreterare Håkan Wirtén.

Sveriges 25 landskapsdjur röstades fram 1988 genom ett samarbete mellan Världsnaturfonden WWF, teve-programmet Mitt i Naturen och tidningen ICA-Kuriren. Svenska folket fick själva rösta fram vilken insekt, fågel eller däggdjur de villa ha. Älgen blev det dragkamp om och den tillföll till slut Jämtland. Hela nio av tio värmlänningar ville ha vargen. För vissa av arterna var statusen bra, medan många hotades av miljögifter, jakt och förlust av livsmiljöer.

Läget har sedan dess förbättrats bland annat genom ökat skydd och att livsmiljöer restaurerats. Bävern (Ångermanlands landskapsdjur) är ett exempel på en art som under slutet av 1800-talet var helt utrotad i Sverige. Med hjälp av några få norska individer kunde den senare återinföras. Runt 1980 hade bävern återhämtat sig till cirka 40 000 individer och i dagsläget till över 100 000 djur.

Knubbsälen (Bohusläns landskapsdjur) drabbades hårt 1988 när tusentals dog av ett virus på västkusten. Men på 30 år har även populationen av knubbsäl ökat från 3 500 till 14 900 individer. Även beståndet av havsörnar (Upplands landskapsdjur) var nere på en alarmerade låg nivå i början av 1980-talet. Miljögifter bidrog till att störa fortplantningen och äggens skal blev så sköra att de krossades under ruvningen. Beståndet av havsörnar uppskattas i dag till åtminstone 800 par.

– Det positiva är att naturvård och miljöåtgärder lönar sig. Vi har sett hur allt från sälar till havsörnar återhämtat sig från att ha varit väldigt hotade, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.

Landskapsdjur som ökar i antal är bland annat kronhjorten för Skåne. Hasselmusen (Närke) och knölsvanen, som är Östergötlands landskapsdjur har stabila bestånd. Uttern (Smålands landskapsdjur) ökar, men inte tillräckligt för att den ska tas bort från rödlistan.

Några vanliga och välkända arter är på nedgång i Sverige. Både skogsharen (Medelpad), igelkotten (Gotland) och älgen (Jämtland) minskar. Älgbeståndet har gått ned med 12 procent de senaste tre generationerna (21 år).

Den illegala jakten är ett överhängande hot. I Sverige förekommer illegal jakt på lodjur (Hälsinglands landskapsdjur), varg (Värmlands landskapsdjur), björn och havsörn och till viss del också berguv (Dalarnas landskapsdjur).

–Globalt riskerar 1 miljon arter att utrotas enligt FN, vilket gör arbetet med att bevara biologisk mångfald extremt viktigt. I Sverige är fjällrävar ett bra exempel på vad stödutfodring och andra naturvårdsinsatser kan göra för att behålla dessa otroliga djur, säger Sandra Jönsson, fjällrävsexpert på WWF. 

WWF efterlyser en vassare skogs- och naturvårdspolitik som tar miljömålen och Sveriges internationella förpliktelser på allvar.

– Regeringen behöver öka resurser för skydd och skötsel av värdefull natur och satsa på åtgärder mot illegal jakt, säger WWFs generalsekreterare Håkan Wirtén.

Källa: Artdatatabanken, SLU och Naturvårdsverket

Bakgrund: WWFs granskning visar inte läget generellt för arterna i landet utan är en bild av hur de 25 landskapsdjuren mår (varav alla utom ekoxen är ryggradsdjur).

Som en jämförelse finns närmare 500 arter av ryggradsdjur i Sverige – som däggdjur, fåglar, olika grupper av reptiler (kräldjur), groddjur och fiskar.

FAKTA: Artdatabankens rödlista (den senaste från 2015) bedömer arters risk för att dö ut och är en barometer på arternas tillstånd i Sverige. Sex kategorier finns: 1) Akut hotad (CR), 2) Starkt hotad (EN) och 3) Sårbar (VU), 4) Nationellt utdöd (RE), 5) Nära hotad (NT) och 6) Kunskapsbrist (DD). Arter med livskraftiga populationer står utanför rödlistan.

I april 2020 kommer en ny uppdaterad rödlista ut.

FAKTA: WWF har under åren jobbat med att bevara arter och livsmiljöer som Fjelles Fjellrev som stärkt populationen av fjällrävar (Lapplands landskapsdjur), Vindelälven som blivit biosfärsområde, våtmarksprojekt i Tåkern, Hjälstaviken och Kvismaren, skärgårdsprojekt, jaktfalk, havsörn och de stora rovdjuren m fl.

Landskapsdjuren:

Blekinge – Ekoxe
Bohuslän – Knubbsäl
Dalarna – Berguv
Dalsland – Korp

Gotland – Igelkott
Gästrikland – Tjäder
Halland – Lax
Hälsingland – Lodjur

Härjedalen – Björn
Jämtland –Älg
Lappland – Fjällräv
Medelpad – Skogshare

Norrbotten – Lavskrika
Närke – Hasselmus
Skåne – Kronhjort
Småland – Utter

Södermanland – Fiskgjuse
Uppland – Havsörn
Värmland – Varg
Västerbotten – Storspov

Västergötland – Trana
Västmanland – Rådjur
Ångermanland – Bäver

Öland – Näktergal
Östergötland – Knölsvan

Rödlistade landskapsdjur (8)

Berguv, lodjur, brunbjörn, fjällräv, utter, havsörn, varg och storspov

Några rödlistade landskapsdjur som har det tufft:

Berguv, fjällräv, lodjur, varg

Rödlistade arter som ökar/det går bättre för:

Utter (nära hotad)

Livskraftiga landskapsdjur (17)

Ekoxe, knubbsäl, korp, igelkott, tjäder, rådjur, bäver, knölsvan, lax, älg, skogshare, lavskrika, hasselmus, kronhjort, fiskgjuse, trana och näktergal.

Fyra livskraftiga arter som minskar: Igelkott, skogshare, lavskrika och älg

Två livskraftiga arter som ökar: Kronhjort och bäver

Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
» Visa även betygsättningar utan kommentar

 

Logga in