Artiklar > Men hur gick det här till?

Men hur gick det här till?

Av: äventyrssugen

Ja hur gick det här till då? Här ligger jag på en solstol under vajande palmblad. Jag som drömmer om höga snötäckta berg, ödsliga fjälldalar och vindpinade högslätter. Jag som längtar efter utmaningar, strapatser och äventyr. Som finner njutning i att kliva fram över mjukt sviktande myrar eller att sträva fram på skidor i motvind medan snöflingorna piskar ansiktet. Vad gör jag här, intill en pool på en grekisk ö, i 28 graders värme?

Stackars liten far

Ja, svaret heter väl familjekompromiss. Eller kanske demokratiskt fattat beslut. 4 mot 1 på sol och salta bad. Vad ska inte en stackars liten familjefar behöva utstå för att rädda semesterfriden. Hur nära måste man inte gå självutplåningens gränser för att tillfredställa de små liven?

Nere vid stranden växer vilda liljor

Med största ”Jag lider men uppoffrar mig”-minen följer jag tio steg efter de andra ner till stranden. Tio steg. Det är inte mycket mer än så ner till stranden. Vågorna rullar oupphörligt in och sorterar sanden i olika fraktioner från finaste ljusa över grövre till grusbankar med polerade vackra stenar.

Att ligga i ryggläge i solen någon längre stund är närmast outhärdligt. Hellre drar jag på mig cyklop och snorkel. Siktdjupet är överväldigande. Man får nästan svindel av att glida fram 20 meter över botten. Fantasieggande klippor reser sig som bergstoppar upp mot ytan. Jag simmar runt en som påminner om Ama Dablam. Mängder av fiskar betar likt jakar från dess yta, vissa med fantastiska färger.

Har tyvärr ingen undervattenskamera

 När jag tillfälligt sett mig mätt på undervattensvärlden klättrar jag upp en bit på strandbrinken och letar småkryp och annat i stället. Jag hade läst någonstans att man ska undvika att lyfta på stenar för därunder kan det gömma sig skorpioner och ormar. Men hur jag än söker finner jag inga.

Stor och glupsk

Vid infarten till byn har jag däremot fått syn på några grottor i bergväggen. Jag lockar med mig barnen på lite grottutforskning. Vi får ta oss fram genom torra taggiga snår, klänga över stängsel och stenterrasser, ta oss
över ett par uttorkade bäckraviner och slutligen klättra lite upp mot grottöppningarna. – Det här är inte turistanpassat säger jag och försöker få det att låta positivt. De enda spår vi ser är de efter getter som tydligen
söker skugga här ibland. Vilda bin har byggt sina vaxkakor under ett klipputhäng. Barnen sjunker utmattat ihop medan jag fortsätter klättra runt och fotograferar.

Från vägen syntes grottor i bergssidan

 

Här i skuggan har getter och mäniskor sökt skydd i årtusenden

Onekligen dras man ner till stranden i alla fall, vare sig man vill eller inte. Mitt röda fina Hilleberg Akto fick jag inte ta med på greklandsresan. Som substitut spänner jag upp ett Open Air, modell Hawaii, säkrar linorna och kryper in. Här kan jag ligga och lyssna på den fladdrande tältduken och låssas att det är snö som driver utanför och inte fin vit sand.

 

Tidigt på morgonen medan alla andra fortfarande sover tassar jag ut och drar på mig mina fivefingers. Badbyxorna får á la Jörgen Fjäderlätt dubbeltjäna som löparkläder.

”Bakom berget syntes en ljus öppning. Eos, den rosenfingrade gudinnan, morgonstjärnans moder, öppnade himlens port för solens gyllene vagn. Den som kunde skingra allt mörker i världen” Fritt ur Herakles av T. Kallifatides.

Med lätta steg ger jag mig ut ur byn och följer en slingrande väg som delvis huggits ut ur de porösa klipporna ner mot havet. Dyningarna slår in mot stranden och det är riktigt behagligt i luften så här tidigt.

Inte helt fel att byta ut den gamla vanliga löprundan mot denna ett tag

Efter någon kilometer svänger vägen upp genom ockrafärgade raviner och grenar efterhand ut sig i ett ändlöst antal mindre grusvägar och getstigar. Det dammar om fötterna när jag springer halvt på måfå och letar mig tillbaka mot byn. Efter en stund dyker de första husen och olivodlingarna upp. Det är fortfarande tidigt, jag har bara några enstaka katter som åskådare som jag kan hälsa med ett hurtfriskt”Kalimera”. Avslutar med några snabba intervaller i den våta sanden på den 300 meter långa stranden innan jag svettig och varm springer rakt ut i vågorna och låter salt möta salt.

Duger åtminstone att köra intervaller på

Visst är det vackert och visst blir man imponerad av grekerna som bygger sina hus på klätterled grad 4. På klippor där en annan inte ens tillfälligt skulle slå upp sitt tält. Bilfritt blir det av sig själv. Men tänk om vi svenskar skulle ha gjort likadant och bebyggt sidorna av Nallo, Pårte och Sulitelma.

En dag smiter jag från strandlivet och vänder blicken in mot ön och de berg som reser sig där. Förbi små grupper getter och mellan stickiga buskar knatar jag på uppför urgamla åsnestigar. Ryggsäcken är packad med vatten, juice och några mackor. Passerar ett par mindre kapell tillägnade något skyddshelgon. Stigningen är nästan i klass med den från Ahkkajaure upp till toppen på Ahkka.

Upp i bergen längs åsnestigar

Luften blir lättare att andas. Stigen blir svagare men ett och annat röse visar vägen. Rymden runt mig känns större och när jag passerar genom molnen svalkar de med sin fukt. Utsikterna är svindlande. Nära toppen kan jag blicka ut över hela ön. Molnen och de andra topparna ligger under mig och runt om alltihopa ett mycket, mycket blått hav. Långt där nere anar jag beachen där många tillbringar hela sin semester.

0,05 möh

Tavernor, tavernor och tavernor. Turiststråken är verkligen lika fyllda av dem som utlovas i broschyrer och guideböcker och alla serverar de lokala, genuina specialiteter. Det är tydligen meningen att man ska äta sig
genom semestern. Friluftsaktiviteter är knappast något som marknadsförs eller lyfts fram. Souvlaki, Moussaka, Tzatziki, Gyros och bläckfisk. Bläckfisk på längden, bredden och tvären.

Visst tycker jag att man ska pröva nya spännande maträtter när man reser men detta restaurangliv…. Drömmen för många är tydligen att sitta på rumpan och få sig allt serverat. Bara tugga, svälja och betala. Vid avresan hemifrån smugglade jag med mig primusköket och några påsar torrfoder längst ner i packningen. Tyvärr hittar jag ingen passande gasflaska i minimarketen men vår lägenhet är utrustad med en liten kokplatta. På med frystorkad sojafärs, en påse Blåband-soppa eller quinoa/rödalinser-blandning. –Ahh! Mätt och belåten diskar jag gärna mina egna kastruller även på semestern.

 

Inga porlande bäckar här

Ovanför byn ligger en större platå vars kanter genomskärs av raviner. Hit upp söker jag mig gärna. Det är torrt, väldigt torrt. Växtligheten är låg och krypande och består av små kulliga men taggiga buskar i olika grå-gul-gröna nyanser. Men om jag kisar med ögonen är det inte helt olikt en fjällhed. På avstånd hör jag getskällor och jag inbillar mig att det istället är en renhjord eller ett gäng norska sauer som kommer över fjällsidan. Till och med ett par korpar flyger över och ropar välbekant. Om man nu bara kunde byta ut den där doften av timjan och mejram mot den av solvarmt kråkbärsris så hade det varit närmast perfekt.

Påminner det inte om en fjällhed, om man kisar?

Det är varmt och torrt. Fruktansvärt torrt. Jorden ligger ofta naken i olika nyanser av terra och ockra. Jag närmast hallucinerar att jag sätter mig på huk, sträcker ned en kupad hand och fångar det iskalla klara smältvattnet som porlar fram mellan lavklädda stenar. För det mot munnen och girigt släcker min törst. Vill man inte köpa flaskvatten i minimarketen får man chansa på att någon av byns offentliga tappkranar håller en vänligt sinnad bakterieflora.

Medan ripbären brinner i höstens färger runt Sylarnas fjällstation hemma i Sverige ligger jag alltså nu här i min solstol och funderar på om jag ska göra som den feta tysken i stolen bredvid - beställa in en färgglad drink från baren. Men nej, där går absolut gränsen för förnedring även för en självplågare som jag. Istället ska jag nog göra ett välriktat köttbullehopp och stänka lite klorerat poolvatten över tysken och hans drink. Sen kan jag sätta mig och försöka tycka lite mer synd om mig själv innan det är dags för kvällsdoppet medan solen sakta sänker sig eldröd ner i medelhavet.

Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
2011-10-26 11:51   thegedd
Trevlig lässtund och fina bilder !
"Men om jag kisar med ögonen är det inte helt olikt en fjällhed." Skönt att du fick lite fjällkänsla iallafall....
 
Svar 2011-10-27 18:56   äventyrssugen
Tack Jesper! Man får göra det bästa av situationen. Ibland hjälper det att kisa lite här i livet.
 
2011-10-26 12:09   OBD
Betygsätt gärna: 5
Mycket bra skrivet och ackompanjerat av fina bilder. Tack ska du ha!
 
Svar 2011-10-27 18:29   äventyrssugen
Tack för att du läser.
 
2011-10-26 12:40   Thomas Traneving
Lika välskrivet som vanligt. Bra med semester där man kan göra både och...... We Like! ;) /H
 
Svar 2011-10-27 18:30   äventyrssugen
Ja, ni har då verkligen visat med era blogginlägg att kombinationerna är möjliga
 
2011-10-26 13:16   Kal-P-Dal
Betygsätt gärna: 5
Bra skrivet! Jag lider med dig och tycker väldigt synd dig som måste utstå och försaka, allt för familjens skull. Bit ihop och håll ut.
häls thomas
 
Svar 2011-10-27 18:53   äventyrssugen
Precis vad jag behöver. Någon som tycker lite synd om mig;-) Kanske jag skulle klara någon vecka till om jag ansträngde mig riktigt.
 
2011-10-26 13:57   paugusts
Betygsätt gärna: 5
Känns det alltför tungt, skulle jag kunna byta med dig ;-) Härlig och annorlunda vinkling på artikeln!
( Regnar just nu här i Göteborg )
 
Svar 2011-10-27 18:58   äventyrssugen
Jag lovar hör av mig nästa gång. Om det känns som jag inte skulle klara en gång till.
 
2011-10-26 14:32   K9FORCE
Betygsätt gärna: 5
Been there!
Done that!
Got the scars to proove it!
Skulle ha kunnat varit jag själv som skrivit det där.
Fast snorkling är inte helt fel..........
Och så älskar jag ju moussaka..........
 
Svar 2011-10-27 18:33   äventyrssugen
"Got the scars to proove it!":-) Märkta för livet.

Det är som sagt inget fel på den grekiska maten. Det är restaurangandet jag har svårt för.
 
2011-10-26 15:38   Leech
Betygsätt gärna: 5
Trevlig reseskildring ur en något annorlunda vinkel. Kan hålla med om att valrossartad späkning under solen i flera timmar inte är det roligaste, men som du nu gjorde så går det ju att hitta några trevliga bergstoppar för det mesta.
Fina bilder också!
 
Svar 2011-10-27 18:50   äventyrssugen
Suveränt att kunna smita ifrån så där en dag. Berg kan man inte få för mycket av. Tack för komentaren.
 
2011-10-26 16:32   Minnatur
Betygsätt gärna: 5
Jag känner igen detta och du lyckas vända denna oerhört vidriga situation till något så fasansfullt som en inspirerande text... Tänk om jag skulle få tanken på att vilja resa iväg och bete mig så oansvarsfullt som din övriga familj gör... "Götapetter"
 
Svar 2011-10-27 18:35   äventyrssugen
Förlåt! Jag lovar att inte lägga ut mer material av Beselbubs frestelser;-)
 
2011-10-26 17:26   sofiah
Betygsätt gärna: 5
Härlig berättelse och underbara bilder. Kanske var det inte så illa iaf. Solsemester kan vara mer än charter... Det handlar bara om en annan typ av natur som har sin charm - även om den inte bräcker våra fjäll...
 
Svar 2011-10-27 19:02   äventyrssugen
Tack Sofia! Annorlunda natur är fantastiskt roligt och stimulerande. Tavernor går jag inte igång på lika mycket. Men alla är vi olika
 
2011-10-26 17:53   seobserver
Betygsätt gärna: 4
Bra text och bilder, tack för att du delar med dig.
Visst har vi bytt berg mot hav och tält mot hotell. Livet är en skön kompromiss oftast.
 
Svar 2011-10-27 18:38   äventyrssugen
Tack för komentar. Livet blir nog trist utan kompromisser.
 
2011-10-26 19:22   Håkan Friberg
Du lyckas verkligen att suga ut fjällkänsla även ur den grekiska naturen. Det minskar säkert abstinensen :-)
Och visst ser väl den lilla fågeln på vattenkranen ut som en kärrsnäppa... om man kisar lite...?
 
Svar 2011-10-27 18:55   äventyrssugen
Kärrsnäppa.... Ja, vad säger sonen/ornitologen om det. Klart kisar man tillräckligt mycket så. Annars tänker jag på Kungsfiskare när jag ser den men det är nog för att jag faktiskt såg ett par kungsfiskare när jag var ute och snorklade!!! Plötsligt hörde jag ljusa varningsläten och tittade förvånat upp över vattenytan och där satt ett par på bara några armslängders avstånd. Tänk om jag fått syn på dem under vattnet när de dök. Undrar om jag kopplat och fattat vad det var?
 
2011-10-26 22:00   Ayrin
Underbar läsning, känner precis igen mig :D.
 
Svar 2011-10-27 18:39   äventyrssugen
Visst är det jobbigt ;-)
 
2011-10-27 12:11   ekis
Betygsätt gärna: 4
Jag brukar också drömma om fjäll... Joggingskor och gärna en liten GPS är kanon på grekiska öar, det går att hitta lite av varje om man ge sig ut över bergen. Getter i grottor, mysiga kyrkor mitt på en bergssida, handknutna kärvar på ett fält, olivlundar...

Kanske skall man åka till Grekland igen...
 
Svar 2011-10-27 18:43   äventyrssugen
Det var ganska många som sprang faktiskt. Ingen var uppe lika tidigt som mej men det kan jag ju inte förvänta mig heller. Men det var väldigt skönt att ha gjort det när resten av dagen lätt blev väldigt "lazy".
 
2011-10-28 09:47   Trottoarbonden
Betygsätt gärna: 4
Med lite tur kan man åtminstone få slåss med mygg så man kan känna sig som hemma :-)
 
Svar 2011-10-31 08:49   äventyrssugen
Läste någonstans att det kan vara gott om mygg även på grekiska öar så vi hade med myggmedel. Såg dock inte till en endaste liten här. Får ta med några nästa gång.
 
2011-10-29 15:40   effte
Sol och bad på en härlig charterstrand är faktiskt inte värst!

I tjugo minuter går det faktiskt an. Därefter är det att jämställa med tortyr... ;)
 
Svar 2011-10-31 08:51   äventyrssugen
Gjorde mina försök men 10-20 min var max som jag klarade av. Ibland är man en pina för sin omgivning.
 
2011-10-30 22:34   fowwe
Mycket underhållande läsning!
 
Svar 2011-10-31 08:53   äventyrssugen
Tack Hans! Förhoppningsvis får vi lite mer dramatik från dina reseberättelser framöver. Och kanske en bild på den riktiga Ama Dablam.
 
2014-10-12 19:01   graylingman
Grekland verkar ju riktigt trevligt ;) Längesen jag var där!
 
Svar 2014-10-12 19:50   äventyrssugen
Dåligt med vita älgar bara;-)
 
» Visa även betygsättningar utan kommentar

Logga in

Tips!