Melbourne - Tidal River

Melbourne är en stor stad. Både till ytan och till stadens invånare. Att skruva ihop cyklarna på flygplatsen för att sedan ge sig iväg för att möta äventyret kändes underbart. Efter ca 10 minuter på den väg vi fått utpekad för oss ser vi den första gruppen känguruer och efter 60 minuter inser vi att vi är på väg åt helt fel håll!
Vi tar oss tillbaka till flygplatsen och tar den ”säkra” vägen in till stan.

Melbourne har en vacker stadskärna med tågstationen som en fin kärna. Museet för rörlig bild är även det sevärt, åtminstone utifrån!
Första dagen här var det riktigt varmt och vi god det lugnt genom city och ut till Ferntree Gully Motel. Vi ville sova gott inatt och ta igen de senaste dagarna av dålig sömn. Under dagen kompliterades även utrustningen med cykellås, billigt tält för 300kr och lite mat. Låset kraschade redan första morgonen och efter en hel del jox fick vi tag i en vinkelslip. Vårat första ”stora” mål är Wilsons Promontory.

Stora delar av vägen ner cyklade vi på South Gippsland Highway. Tidsvis är den riktigt ockuperad av bilar men väggrenen är bred och det känns okej. I Loch tältar vi på en idrottsplats och kollar lite när de tränar på kvällen. Loch är ett sömnigt samhälle som säkert har varit en höjdpunkt förr i tiden då stora vägen gick genom byn. Leongatha är som de flesta andra större byarna och är fylld med väggmålningar.

Emelie tycker att det är som att komma tillbaka till 60-talet och jag kan inte annat än hålla med. I närheten av Leongatha fann vi Cole Creek, en samling av hus och järnväg som berättar om omgivningen historia och utveckling. Här blev vi också varse att vi kunde cykla längs med den nu nedlagda banvallen till Foster ( the great southern railway ). Hårdpackad sand, hyffsat platt och underbar natur. Av någon anledning tycker vi att det är fegt att använda stänkskydd… Men det är inte så kul att ha några kilo sand på utrustningen heller! Något vi fick erfara efter en en heldag av regn.

I FishCreek hoppar vi av järnvägen och letar oss ner mot Wilsons Prom. Här är vägen smal med nästintill obefintliga väggrenar men trafiken är minimal. Yanakee är sista samhället innan nationalparken och består av en handfull med hus. Vid ”the hall” i Yanakee kan man campa gratis med då varken folk eller miljö kändes lockande i regnet begav vi oss ner till husvagnscampingen och en varm dusch. Omgivningarna här omkring består av jordbruksmark och öppna heder. Kossor och får betar på gigantiska områden och det är en fröjd att se. Så fort vi kommer in i parken förändras allt. Skogen tar vid och djuren finns överallt. Vilda kängurer, emuer, wombats, papegojor, kakaduer osv. Vägen blir smal och bitvis riktig kuperad. Här får man vara lite på sin vakt då semesterfirande aussies ibland har förmågan att köra lite för snabbt. Wilsons Prom är ett underbart ställe. Nu under högsäsongen ser dock campingen ut som en krigszon. Givetvis både åskar och regnar det när vi är här. Vi har haft en underbar paddling på Tidal River med Michael.

Vår första natt får vi besök av en wombat i tältet.. Vi missade att våra bananer låg framme och det är tydligen godis för dem. Den lyfte helt sonika upp ytterduken och gnagde sedan hål på myggnätet. Vi lämnar Tidal River med varmt hjärta och ett leende på våra läppar! På återseende.

Fler bilder, resten av texterna och kartor från Google maps finns på vår hemsida.

Källa: www.inspirationaloutdoors.com