Nyheter > Glädjande många ängshöksungar

Glädjande många ängshöksungar

Ängshöksunge, nyligen flygg som tigger mat. Foto: Torsten Green-Petersen

Ängshök har haft ett bra häckningsår på Öland som lett till 63 flygfärdiga ungar. En anledning är att det har varit gott om mat under säsongen.

Ett annat skäl är att de tre senaste åren har varit goda med allt fler ungar som kommit på vingarna. Från runt 14-15 årligen ökade det plötsligt 2018 och 2019 till runt 30. I fjol togs ett nytt skutt uppåt till 47.

- Det har gjort att vi har fått allt fler unga hannar som flugit runt på ön och som har kunnat inleda häckning. En annan positiv sak var att vi i år tidigt fann många par som vi kunde skydda genom att sätta nät runt boplatsen, säger Gösta Friberg.

Det är en del av ett projekt som han har lett sedan 2014 tillsammans med länsstyrelsen i Kalmar, som har syftat till att minska predationen vid bona genom att sätta upp elstängsel runt det.

- Det började året innan, 2013, med att jag såg ett par ängshökar i åkern utanför mitt hus. Jag frågade bonden om jag kunde få stängsla in boet och fick ”köpa loss” en bit åker av bonden.

Häckningen gick bra och två ungar blev flygga. Länsstyrelsen i Kalmar tog därefter kontakt med honom och frågade om han inte kunde fortsätta att leta även på andra ställen. Det ville han.

Från att ha häckat i naturliga biotoper som agmyrar och tokmarker har ängshökar gått över till att häcka i vall, sädesfält eller i rapsfält. Det är riskfyllt för ängshökarna, vars ungar riskerar att dödas när vallen slås, men de nät som sätts upp är enbart för att förhindra predation från mård, räv och grävling.

- Det lyckas ganska bra. Men det är svårare med kråkor, korpar och även brun kärrhök. Då får man sitta på vakt och skrämma bort dem när de försöker, säger Gösta Friberg.

Han har haft hjälp av ett 40-tal volontärer som inventerat häckande ängshökar, sedan av ett mindre antal som gjort det tyngre arbetet med att sätta upp elnäten.

- Nu har vi lärt oss att sätta upp näten på rätt sätt. Från att ha varit större är de nu tolv gånger tolv meter. Bonden får sedan ersättning för merarbete och skördebortfall, säger han.

Problemet är att det inte finns några pengar avsatta längre till ersättning till bönerna. Man får helt lita till donationer och fonder. Det är bara ett av flera problem som Gösta Friberg ser framöver.

- Vi har bundit ris åt egen rygg. Det kräver att allt fler volontärer hjälper till och det är stundtals rätt hårt jobb. Det bästa hade varit om bönderna själva såg värdet i att ha en häckning på sin mark, kunde bestämma ängshöken rätt och sätta undan en bit. Då hade vi besparats en del av det tidskrävande inventeringsarbetet, säger han.

På grund av sjukdom är detta det sista året för Gösta Friberg. Han lämnar nu över till Anders Åberg.

- Kanske orkar jag göra en del inventering till våren, om jag inte blir sjukare, säger han.

Gösta Friberg mottog nyligen BirdLife Sveriges förtjänstplakett.

Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
» Visa även betygsättningar utan kommentar

 

Logga in

Tips!