Fjällsäkerhetsrådet fyller 40 år

I år är det 40 år sedan Fjällsäkerhetsrådet bildades. Stora förändringar har skett i den svenska fjällvärlden sedan starten. Det gäller både vilka aktiviteter som erbjuds och besökarnas kunskaper och erfarenheter, men också vilken utrustning som används.

I slutet av 1970-talet inträffade ett flertal allvarliga fjällolyckor i Sverige, vilket orsakade en intensiv nationell debatt om fjällsäkerhet. En fjällsäkerhetsutredning genomfördes 1978 och ett riksdagsbeslut tydliggjorde att det skulle finnas ett fjällsäkerhetsråd med uppgiften att arbeta för att förebygga olyckor i fjällen och samordna arbetet kring fjällsäkerhet. Det första fyra åren var Fjällsäkerhetsrådet en egen myndighet, men sedan 1984 är verksamheten integrerad inom Naturvårdsverket.

Fjällsäkerhetsrådet arbetar på flera sätt för att förebygga olyckor. Det sker bland annat genom olika informations- och utbildningsinsatser, och genom att samordna och vägleda andra myndigheter och organisationer.

– Förutsättningarna har förändrats en hel del genom åren, till exempel gällande den utrustning och de hjälpmedel vi använder. Numera är det närmast självklart att vi har tillgång till bra väderprognoser, lavinprognoser och fjällkartor direkt i våra mobiler. Våra leder i fjällen är också av betydligt högre standard än för 40 år sedan, säger Per-Olov Wikberg, samordnare för Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsråd.

En annan förändring är att de etablerats en mängd nya aktiviteter i fjällen, vilket lockar till sig många nya besökare.

– Vi ser att det kommer allt fler nya, mer ovana besökare för att uppleva den storslagna fjällmiljön. Även om traditionell fjällvandring är aktiviteten de flesta väljer så finns det många andra aktiviteter som blir allt populärare, som till exempel mountainbike, löpning, skärmflygning, snöskoter, topptur med skidor m.m. Det skapar nya utmaningar, både för fjällräddningen och för hur vi kommunicerar för att nå de nya grupperna, fortsätter Per-Olov Wikberg.

Foto: Pelle Andersson

Idag känner de flesta fjällbesökare till Fjällsäkerhetsrådet, men det går inte med säkerhet att säga hur många olyckor och tillbud som undvikits tack vare alla insatser som genomförts genom åren. Men utan ett fjällsäkerhetsarbete skulle olyckorna högst sannolikt varit betydligt fler än vad fallet är idag. Arbetet handlar också om att alla ska känna sig trygga i fjällen, oavsett om man besöker fjällen för första gången eller om man har lång erfarenhet av fjällturer.

Inför 2020 är flera olika strategiskt viktiga satsningar på gång att genomföras. Den svenska lavinprognostjänsten fortsätter sin etablering för ytterligare fjällområden. Regeringen har aviserat en ökad budget till underhåll av fjällederna och Naturvårdsverket avser att under 2020 ta fram en långsiktig strategi för att effektivisera fjällsäkerhetsarbetet ytterligare. Hur fjällsäkerhetsarbetet påverkas av en pågående klimatförändring är också högaktuell.

– Fjällsäkerhetsfrågorna handlar om att förebygga olyckor och tillbud i fjällen, men också om människor och hur de upplever att vistas i fjällen. Vårt mål är att vi ska möjliggöra att fjällbesökare, boende och andra aktörer kan vistas och arbeta i fjällen på ett säkert sätt. Det gör vi genom att främja samarbete och erbjuda en mötesplats och en kunskapsplattform för alla aktörer inom fjällsäkerhetsområdet, avslutar Per-Olov Wikberg

Fjällsäkerhetsrådets viktigaste tips till fjällbesökare för en trygg fjällvistelse

Välj rätt utrustning

Kläder och pjäxor ska tåla vind och väta. Kläderna bör kunna bäras i flera skikt för att enkelt anpassas efter väder och temperatur. Bra utrustning behöver inte vara dyr och en klokt packad ryggsäck bör inte vara för tung.

Meddela färdväg och beräknad återkomst

Det är viktigt att någon känner till din planerade färdväg och när du räknar med att komma tillbaka. Berätta för en vän, en släkting eller någon annan som kan slå larm om du inte skulle återvända som planerat.

Anpassa turen efter vädret

Vädret kan slå om hastigt i fjällen. Ta del av lokala och aktuella väderprognoser via radion eller SMHI:s webbplats eller annan vädertjänst. Respektera alltid utfärdade fjällvädervarningar.

Följ markerade leder

Det finns hundratals mil markerade leder i fjällen, med bland annat avståndsmarkeringar, övernattningsstugor och hjälptelefoner. De flesta gör klokt i att följa lederna, det minskar risken för att hamna i lavinfarliga områden och är ett säkrare alternativ om du av någon anledning skulle behöva hjälp.

Ta med karta och kompass

Se till att ha med en karta som är aktuell. Kompass behövs framförallt utanför markerade leder. Använd gärna GPS, men tänk på att batterier laddas ur snabbt när det är kallt.

Fråga erfarna människor

Människor som ofta vistas i fjällen kan ge viktig information. Ta kontakt och ställ frågor om vägval, vattenstånd, broar och annat som underlättar din planering. Det finns lokala fjällsäkerhetskommittéer med stora kunskaper om fjällen i sina närområden.

Läs mer på Fjällsäkerhetsrådet.