Korta berättelser om några fantastiska händelser i mitt liv som klättrare.

Jag var ute på ett klätterprojekt som legat på is i flera år då det dels fallit i glömska och dels var för hårt för mig. Idag är det ett fullt möjligt projekt att genomföra. Och när jag hänger där i repet så går ett gäng kossor förbi i hagen mitt emot klippan och alla kossor bara lunkar förbi förutom denna som stannar till en lång stund och glor på mig bara som en ko kan. Sedan går den till sina ko kompisar. När de går tillbaka ställer sig samma ko och glor på mig igen lika lång stund som förra gången.

Bilden föreställer en liten plastlåda med vatten i och hur kommer det sig? Färden skulle gå till en förort till Stockholm vid namn Blackeberg där jag skulle testa en liten boulderklippa samt göra en förstabestigning av en hög slab (en vägg som lutar lite åt det snälla hållet) När jag ska svänga av stora vägen och åka ner mot parkeringen så blir jag stoppad av polisen. Det är en skogsbrand så vi släpper inte in några fordon på området. Säger konstapeln.

Inga problem tänker jag och parkerar en bit bort och får mig en liten promenad till klippan. Det är ganska varmt och när jag kommer fram till bouldern så märker jag att vattnet är kvar i bilen. Svordomarna haglar men inget problem som inte går att lösa. Jag hör röster vid stora klippan som ligger en liten bit bort och går dit för att tigga lite vatten och häller ut innehållet ur burken i detta fall nötter i en ficka i väskan. Då deras vatten också var på upphällningen så det vart inte mer en så här.

Som klättrare besöker jag platser som jag aldrig skulle uppleva om jag inte pysslade med klättring. Vissa ställen är inte så märkvärdiga men vissa är riktiga skatter som faktiskt bara ligger runt husknuten. Allt ifrån fina ängar till snåriga urskogar.

Mer bilder hittar du på www.detvertikala-perspektivet.com