Bloggar > Trail Stories > Malingsbo–Klotenleden och ...

Trail Stories

Äventyrslöpning på stigar, leder och stiglös vildmark bland fjäll och berg. Alltid med lätt packning!

Malingsbo–Klotenleden och lite till

00_ingressbild

Inget körkort och ingen bil. Alltid en spännande utmaning att hitta lösningar för att kunna uppleva fin natur längs läckra stigar. Har varit sugen på Malingsbo-Klotenleden under en längre tid. Kollade kartan. Jamen, det är ju bara ta tåget till Kopparberg och ta Bergslagsleden därifrån. Har längtat tillbaka till den väldigt fina sträckan mellan Gillersklack och Kloten. Minns när jag för snart fyra år sedan på femte dagen och 28 mil Bergslagsled i benen nådde Gillersklack på sargade fötter. Åt en god buffé däruppe på klacken och avnjöt sedan de återstående två vackra milen bland älgflugor, stekande sol, blöta skor och smärtande fötter. Vacker natur med norrlandsfeeling. Minnen. Nåväl, tillbaka till kartan, för att konstatera att Malingsbo-Klotenleden tar vid i form av två triangelvarianter, hm, och Bruksleden ansluter i Malingsbo. Bara att fortsätta mot Fagersta eller Virsbo då. Typ tre dagar borde räcka. Tanken var att genomföra detta löpäventyr över valborg och 1:a maj i våras men väderprognosen såg alltför bister ut så jag valde istället Tunaberghalvön. Ställde om siktet på ett nytt försök över midsommarledigheten. Och vi vet ju alla vid det här laget att stekande sol och tropisk värme ramade in den svenska midsommaren efter ett dygn med ihärdigt och välbehövt regnande tidigare i veckan. Synd att klaga.

Lite kort fakta och tips
Malingsbo-Klotenleden består av två rödmarkerade triangelformade leder inom Malingsbo-Kloten naturreservat som räknas till ett av landets största med sina 26490 hektar, att jämföras med Tyresta i Stockholm på 5000 hektar eller Tivedens nationalpark på 2030 hektar. Reservatet är ett höglänt och kuperat barrskogsområde, beläget i de centrala delarna av Bergslagen (södra Dalarna, Örebro och Västmanlands län). Det finns många leder inom naturreservatet, Bruksleden har två startpunkter i norr varav Malingsbo är den ena (Avesta den andra). Europaleden (E1) har vävt in Malingsbo-Klotenleden. Den klassiska dragningen av Malingsbo-Klotenleden går till nordspetsen Nyfors och mäter drygt 35 km men det går alldeles utmärkt att välja det längre triangelalternativet till Björsjö på drygt 43 km. Hela leden är välmarkerad med rödorange färg men man får vara uppmärksam när leden korsar grusvägar då det ofta saknas pilmarkeringar. En del sträckor är väl upptrampade medan stigen enbart kan skönjas på vissa sträckor, särskilt lurigt på öppna områden med högt gräs. En omdragning av leden har gjorts vid Abborrtjärnen mellan Kloten och Malingsbo. På den västra sträckan mellan Spannbytorp och Norra Skogsbyn är även grusvägen som går paralllellt med leden i nordsydlig riktning uppmärkt och skyltad, vilket kan förvirra. Att springa eller vandra på grusväg är måttligt roligt, åtminstone inget jag uppskattar. Mitt tips är att använda sig av appen Topo GPS eller liknande app med karta där leden finns utmärkt.

Gott om vattendrag såsom sjöar och bäckar att ta vatten ifrån. Jag använde Katadyn BeFree-filter till mina Tailwind softflaskor på 500ml. De timrade övernattningsstugorna längs leden är väldigt fina och påminner lite om små sagostugor, samtliga med britsar, öppen eldstad mitt i rummet och stenkross som golv. Glädjande nog inte en tillrättalagd led med spänger och på vissa partier gick leden rakt över myrar. Klafs klafs. Den som inte gillar blöta fötter bör hitta en lämplig lösning eller får helt enkelt ta en omväg. Detta gäller för övrigt även för Bergslagsleden mellan Gillersklack och Kloten.

Mitt förslag på upplägg – om man är bilburen – är att parkera vid Malingsbo Camping och springa medurs. Sträckan mellan Malingsbo och Norra Skogsbyn (Kloten) är den trixigaste och blötaste medan de två andra delsträckorna är avgjort torrare och går mer på höglänt terräng och som avslutning får man en fantastisk läcker två kilometer lång utförslöpa i svagt medlut från Bondbergets ås ned till Malingbos camping där du kan belöna dig med ett dopp, glass, kalla dricka och kaffe. Är man ett gäng med lite olika förutsättningar kan de som vill korta ner distansen ”gena” genom att ta stigen till Nyfors från Skotttorp, skyltat ca 4 km från Malingsbo camping.

Malingsbo-Kloten_karta

Bergslagsleden onsdag 17 juni (25 km)
17aHoppade av tåget i Kopparberg strax innan fem på eftermiddagen. Skön temperatur och strålande sol. Kom på Bergslagsleden efter någon kilometer på asfalt från stationen. Tassade på fint längs den fina sandåsen med gles tallskog sedan blev det en lång klättring upp till Finngruvorna. Stannade till och njöt av vidsträckt vy västerut. Och så skönt eftermiddagsljus. Jag älskar att springa sen eftermiddag och kväll, särskilt i dessa väderförhållanden. Kom till Gillersklack och anläggningen kändes Corona-öde. Fortsatte på stigen och klättrade upp i tornet som jag valde att springa förbi för fyra år sedan. Läckert värre! Panoramavy i 380 grader.

Så fascinerande detta med minnet, muskelminne eller vilka kopplingar som nu aktiveras. Jag förundras alltid över det faktum att minnet av en stig jag sprang för länge sedan återigen aktiveras när jag väl befinner mig på den. Jag vet till stora delar på förhand hur stigen slingrar sig och vad som väntar. En sjö, en å, sanka partier, ett vindskydd, gammelskog, ett gammalt hygge och så vidare. Otrolig skapelse man har där innanför pannbenet. Hur går det till? Och jag vet inte heller om ni själva upplever detta fenomen.

Jag njöt i det vackra kvällsljuset och den sköna temperaturen. Mitt mål var Åbostugan några kilometer innan Kloten men när jag kom till vindskyddet vid spegelblanka Lilla Kroktjärnen med korpars läten i luften blev jag sugen på att stanna. Ved fanns. Står där och övervägar i tankarna när en kvinnlig röst plötsligt utropar "Men gud så fint!". Tittar upp mot krönet och noterar två vandrartjejer. Nä, de ska få ha vindskyddet för sig själva. Det var meningen att jag skulle fortsätta. Vi pratar en stund och de berättade att det var folktomt vid Åbostugan. Jag önskade dem en trevlig kväll och fortsatte.

Kom så till Åbostugan. Den fina stugan, intill forsen och myren en bit nedströms. Stugan är återuppbyggd. Där bodde en torparfamilj för länge sedan. Svårt, ja, närmast omöjligt att föreställa sig det livet. Här sitter jag i en etta med fet balkong i söderläge med en latte och skriver om lustfyllda äventyr, sådant som var få förunnade på den tiden. Men om jag är lyckligare, det vet jag inte. Jag försöker hitta stunder av lycka eller snarare rogivande stunder och de stunderna finner jag i stort sett bara i naturen, i rörelsen framåt, i gryningen, om kvällen efter en hel dag i rörelse. Kontemplation. En smålom for kacklande över stugan. Sippar på teet.

17b17c17d 17e17f17g17h17i17j17k17l17m

Malingsbo-Klotenleden torsdag 18 juni (55 km)
Vaknade på träbritsen inne i stugan. Samma brits, samma lugn, samma porlande från forsen utanför som den gången för snart fyra år sedan. Lagade frukost. Ingen brådska. Ettriga knott. På med långärmat och långbyxor. Efter gröt och tre koppar kaffe var det kanske dags att ge sig av. Njöt av stigarna och mötte plötsligt tre löpare (en kille och två tjejer) som siktade på att springa hela Bergslagsleden på fem dagar. Önskade dem stort lycka till! Kom till Kloten. Nostalgiska minnen bubblade upp till ytan. Dörren till Nordic Discovery stod öppen. Det blev ett ögonblickligt igenkännande när jag stegade in och det var återigen ett glatt ögonblick att träffa Mikael, han som surfat vågor på i stort sett alla platser i världen värda att surfa. Så landande han i Kloten av alla platser. Han återberättade vårt möte för snart fyra år sedan för sin medarbetare. Han kom till och med ihåg att jag jobbade på bank. Jag tycker att jag själv har ett hästaminne men här hade jag mött min överman. Även denna gång blev det samtal om livet och planerna framöver, då vi även är jämngamla. Det blev en glass och lite gott och blandat innan vi tog farväl.

Någon kilometer senare kom jag fram till förgreningen på Malingsbo-Klotenleden. Min avsikt var att springa den stora triangelvarianten moturs, det vill säga mot Malingsbo-Björsjö-Nyfors-Norra Skogsbyn och så vidare mot Malingsbo igen. Spännande! Ett nytt oskrivet stigkapitel i mitt liv som utforskande äventyrslöpare eller kronisk stigpundare. Välmarkerat. Men stigen var till en början knappt skönjbar. Verkar inte vara en välfrekventerad sträcka. Synd, då den är fin. Slingrande stig genom genom kuperad terräng med härlig skog, myrar och vattendrag.

Kom så småningom till Malingsbo camping. Dags att lufta varma blöta skor och bleka russinfötter i solen och i sällskap med glass, kall pepsi och nybryggt kaffe. En storlom låg fint ute på en stilla Nedra Malingsbosjö. Efter en halvtimmas rast var det på med skorna och iväg, nå, det blev rask promenad i det långa motlutet upp mot Bondbergets läckra ås. Som sagt, tänk att istället få avsluta Malingsbo-triangeln med denna långa fina utförslöpa till campingen, slänga sig i sjön och sedan runda av med en gofika. En annan gång.

Det blev njutlöpning på stigar med fin omgivning som varierade från vackert kulturlandskap med gamla skogsängar med fäbodkänsla och spår av det som en gång var vid Skomakartorp och Västra Källan. En lång sträcka efter Västra Källan kändes som en gammal färdväg genom skogen, lite kyrkstigkänsla. Tog lunch vid sjön Lumsen. Hett som tusan. Ett svalkande dopp medan köket brann i solen. Stigen söderut från Björsjö var riktigt fin. Gällde bara att ha koll på kartan och markeringarna för att undvika att hamna på grusvägen. Som sagt, leden är bra markerad men det är främst när den korsar grusvägar eller följer grusvägar en bit som märkningen fallerar totalt när det kommer till tydlighet. Nyfors var en pärla. Vackert böljande, öppet, kultur- och bruksamhälle i en lite dalgång. Man kunde känna doften av sockerdricka och hembakta bullar och ny slaget hö. Barndomsminnen från en annan plats.

Någon kilometer söder om Nyfors noterade jag ett varnande varfågelspar. Cool. De gånger jag observerat häckande varfågel under mitt fågelskådande liv är lätt räknande på en hand! Dessutom rejält jäkla varmt! Svalkade skallen vid varje bäck och sjö. Drack ofta. Gick nog åt 5-6 liter vatten under dagen. Och så, efter drygt 43 kilometer på Malingsbo-triangeln var jag framme vid stigförgreningen i Norra Skogsbyn igen. Siktade på att ta nattläger vid Abborrtjärnen och samtidigt pröva den nya dragningen (tog den gamla på morgonen). Kom fram till tjärnen. Så lugnt och stilla. Inte en kotte förutom en väldigt pratsam korpfamilj. Jaha. och där låg ett vindskydd så inbjudande och fint. En soluppgång där på självaste midsommaraftonsmorgon vore något. Så fick det bli! Men först ett dopp och sedan en middag. Helt stilla = med ettriga knott. Djungelolja på liksom de nätta och sköna after-run-badsockorna.

18a18b18c18d 18e18f18g18h18i18j18k18l 18m18n18o 18p 18q18r18s18t

Midsommarafton på Bruksleden (44 km)
Steg upp vid tre för att få njuta av soluppgången och för att komma iväg tidigt innan värmen. Kan meddela att det var varmt redan innan soluppgången, men vilken ljuv läcker och härligt långsam soluppgång. En frukost att minnas. Stillheten. Älvdansen över sjön. Sedan var det dags att återuppleva sträckan fram till Malingsbo ännu en gång för att ta av på Bruksleden. Intressant. Har sprungit Bruksleden från Fagersta till Västerås för fem sex år sedan samt rundan utanför Surahammar oräkneliga gånger. Men denna sträcka av Bruksleden hade jag aldrig varit i närheten av. Det blev en fantastisk överraskning, vacker men väldigt krävande. Tydligen den mest kuperade sträckan på hela den 25 mil långa Bruksleden. Kom att tänka på Tiveden både en och tio gånger, upp och ner, upp och ner, upp och ner. Och när jag kom ut på öppna områden med klättring uppför mindes jag den stekande heta bergsultran Echappee i franska Belledonnemassivet och log. Trolltjärnen var magisk. Klättringarna upp till Trollberget och därefter till Malingsklack var läckra. Träffade två Västeråstjejer som tältat vid Västra Skälsjön så det blev ett trevligt stopp och samtal om vandring.

Trots att det var varmt som fan och gick åt mycket vatten var jag ändå överväldigad av hur fin hela sträckan mellan Malingsbo och Högbyn var. Bara ett par gamla hyggen och ett nytt hygge annars orört och vackert. Leden var knappast välgången eller välordnad och med gamla flagnande markeringar, vilket i mina ögon har sin charm. Det var först efter förgreningen vid Billsjön som stigen plötsligt blev stig och markeringarna många och tydliga. Tog en gammal fin dragning innan Högbyn. Sedan var det härligt svalt och djungellikt längs ån i Skrikbo.

Hade först tänkt att springa till Virsbo men det fick bli Fagersta istället. Hade vaga minnen av kalhyggen innan och efter Landsberget och Trummelsberg. Värmen och den stekande solen lakar ur en. Kändes skönt att välja Fagersta. Glida in på Lidl (enda öppna affären), handla kall dricka, glass, banan och en kärnfri vattenmelon. Midsommarafton. Knappt en kotte på tåget till Västerås. Blev en timmas väntan i skuggan på Västerås perrong och som jag sitter där hör jag hysteriska fiskmåsar, tittar upp och där kommer en oberörd pilgrimsfalk farande med neurotiska fiskmåsar i hasorna. Utan tvekan en av fåglarna som häckar i Lantmännens silo i Västerås (kolla in ungarna i realtid via de två webbkamerorna). Vilket schysst avslut på ett härligt men fan så varmt löpäventyr. Benen är i alla fall bruna, även efter skumbadet.

Ha en fortsatt skön sommar!

Niklas

19a 19b 19c19d19e19f 19g19h19i19j19k19l19m19n19o19p

Inlagt 2020-06-21 17:37 | Läst 1123 ggr. | Permalink
Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
2020-06-21 19:11   OBD
Tack för ännu en fin "Trail Story".
Jag kan inte springa. Det är tillräckligt svårt att gå i kuperad terräng.
Men jag gillar att läsa vad du skriver och gillar att titta på dina fina bilder.
Så än en gång, tack ska du ha!
 
2020-06-23 07:22   Sejrla
Vackert! Har barndomsminnen från Kloten-området, har tänkt återbesöka, nu blev längtan än större när jag läste om din tur :-)
 
» Visa även betygsättningar utan kommentar

 

Logga in

Tips!