Bloggar > Trail Stories

Trail Stories

Äventyrslöpning på stigar, leder och stiglös vildmark bland fjäll och berg. Alltid med lätt packning!

Tivedens nationalpark – juli 2020

Juli och högsommar. Längtar mest till de skoglösa kallfjällen uppe i norr. Tids nog... Skogen under sommaren är inte riktigt min grej. Svårt att förklara. Snårigt och slyigt liksom. Nå, luftig tallskog och böljande hällmarker tröttnar jag förstås aldrig på. Sedan blir högsommarens vemod i skogen så påtaglig. Fågelsången som upphört. Mest lockläten och tiggläten. De få som ändå fyller tystnaden värmer och får mig att le. En vemodigt sjungande koltrast, lövsångarens mjukt böljande melodi och storlommens läten och rop som ger fantasin liv. Ja, och så korparna förstås. Korparna som har koll på allt och alla i Tivedens skogar. Deras repertoar av läten får en alltid att undra vad de pratar om sinsemellan. Ett annat språk. Att vara besökare i ett annat land. Tivedland.

01_ingress

Juli månad och dags för årets sjunde besök i Tivedens nationalpark. Expressbussen Skaraborgaren tycks ha somnat in helt i pandemins spår. Men jag är van att hitta logistiska lösningar. Och fördelen med att kunna springa långt är att jag inte alltid är beroende av andra transportmedel än benen. Så, torsdag eftermiddag den 9 juli tog jag så tåget från Eskilstuna till Laxå. Börjar kunna det här utan och innan. Börjar känna skogen med stigarna alldeles i utkanten av Laxå. Fördelen på sommaren är att bussen från Laxå till Sannerud (Tived kyrka) går först kvart över åtta på vardagsmorgnarna, inte som på hösten och våren, sex på morgonen. Inhandlade lite frukost på ICA och strosade sedan till den lilla skogsplätt där jag sov under bar himmel två månader tidigare i maj. Inte mycket till fågelsång denna gång. En energisk högt lockande bofink, någon slentriansjungande koltrast och en hoande ringduva. Enstaka mygg. Invigning av mitt nya nättält från Six Moon Designs. Kompatibelt med min multifunktionella tältponcho. Stilla afton. Sippar te och bara är.

200709a

Fridfull sommarfredag i Tiveden
Som alltid, ensam på morgonbussen till Sannerud. Avnjöt en kaffe och en toscamazarin. Steg av i ett stilla Sannerud. Kollade kafferosteriets och lanthandelns öppettider, om jag mot förmodan skulle få svårt fikasug. Tog den fina slingrande kyrkstigen mot Tivedstorp. Vek av tidigare för att testa en obanad genväg mot Vitsand. Alltid spännande att pröva nya färdvägar i västra delen av nationalparken. I den stiglösa östra delen faller det sig naturligt att ingen tur blir som någon tidigare. Tassade på genom stiglös natur innan Tärnekullerundan avnjöts för att sedan ta leden längs västra delen av Stora Trehörningen. Mötte en löpare och en del vandrare. Skvattrammyrarna blommade inte längre men doftade gjorde de. Omogna hjortron och så blåbär i överflöd. En hel del pärlemor- och nätfjärilar. Avnjöt stigarna längs Lilla Trehörningen och sedan en fika i solen på Ösjönäs. Madeiratoppen var slut. Tog en stor vanilj- och chokladstrut av den i Mariestad tillverkade kvalitetsglassen. Som jag satt där och njöt i solskenet rullade Klingsglassbilen in på gårdsplanen. Påfyllning. Så det blev av förståeliga skäl även en Madeiratopp och påtår. Man vet aldrig när man får njuta av en Madeiratopp igen.

01_karta200710a200710b200710c200710d200710e200710f200710g200710h200710i200710ii

Den fina gamla orangemarkerade stigen söder om Ösjönäs förbi Sarvsjön och Blanksjön är lika obligatorisk som vattenpåfyllning i huvudentrén. Mötte två swimrunbrudar. Cool. Vid huvudentrén var det byst med folk. Längtade till stillheten i den folktomma östra delen av nationalparken. Testade en ny rutt in i östra delen från Bergslagsleden. Siktade på Storesjön via sydspetsen av en långsträckt mosse. Vid mossens utlopp fanns spår av människans närvaro i form av en stenlagd fördämning. Hur gammal? 100, 200 eller 300 år? Vem vet säkert? Storesjön sedan obanat söderut till Takstenen, ut till den gamla skogsvägen i Tiveddalen och så norrut, från Björnfallet återigen obanat med sikte på södra delen av Blanksjön, rundade den och så till slutmålet för dagen: min favoritudde som jag valt att kalla Mysudden.

200710j200710k200710l200710m 200710n200710o200710p

Slog upp tältet. Det mörknade söderifrån. Gjorde upp eld i en av de två eldstäderna jag ordningställt. Avnjöt middag bestående av mos och tonfisk. På korta äventyr undviker jag konsekvent frystorkad mat. Vid sex började regnet strila ner. En storlom lät höra sitt ah-ooh, som för den oinvigde kan låta lite kusligt mänskligt. Snart kom så storlomparet simmande en bit utanför udden, eller snarare glidande, sakta, mot det mörka vattnet och mellan dem en halvstor unge. Vad mer behövs för att göra en genuint glad? Kröp in i tältet. Regn mot tältduk = sövande. Tror jag somnade runt åtta och förutom nattkiss och och några spontana ögonlocksöppningar sov jag till kvart i tio på lördag morgon!

Ljuvlig lördag morgon
Vaknade som sagt strax innan tio och det var länge sedan jag kände mig så skönt utvilad och med total ro i kropp och själ. Det hade regnat i stort sett hela natten men jag vaknade av att solens sken silade genom tallkronorna och vidare genom tältduken. Liksom spelande. Vindens sus. Storlommen som ropade några gånger. Tog på mig mina tunna badskor. Gjorde i ordning frukost. Plockade blåbär. Bara njöt. Tystnad som hörs. Ingen brådska. Njöt av stillheten på min lilla udde i solen i nästan tre timmar innan det var dags ge sig av, om än motvilligt.

200711a200711b

Tog den gamla fina skogsvägen som nu var frodig med högt gräs och tog sedan skogsvägen i Tiveddalen norrut och därefter en knappt synlig stig mellan Sör-Ämten och Öster-Ämten förbi Väster-Ämten tills jag kom på Bergslagsleden och vek av söderut. Mötte två stora ludna ekspinnarlarver. Tog en variant på Oxögarundan. Mörka mäktiga åskmolnen tornade upp sig i sydväst och var på ingång. Noterade flera bestånd av den bleka tallörten. Kul. Noterade en annan parasit, den märkliga vätterosen, i april. Vore ju kul att även få in den sällsynta skogsfrun för full pott. Kan rekommendera spännande läsning om dessa Skogens ljusskygga parasiter.

200711c200711d200711e200711f 200711g200711h200711i200711ii

Eftersom jag haft känningar i vänster häl de senaste två veckorna beslöt  jag att dela upp sträckan till Laxå och slippa springa de 43 kilometerna i ett svep under söndagen. Siktade in mig på en fika i Tivedstorp. Hann halvvägs på Bergslagsleden när himlen öppnade sig totalt, blixtar brann kors och tvärs medan åskan fick jorden att skallra. Hittade snabbt en stor tät gran och behövde inte ta på mig regnjackan. Meditativt och mäktigt. Blev under granen i tre kvart. Molnen gled bort och sken gjorde solen som om jag drömt. Kom till Tivedstorp. Tog en kaffe och en hembakad cheesecake. Blev en trevlig pratstund med Anders som är en i gänget som driver stället. Ett skönt gäng.

Fortsatte på Bergslagsleden norrut. Älskar att springa på kvällen. Mötte ett par vandrartjejer. Hejade på ett grabbgäng som ockuperat vindskyddet vid Gråmon. Siktade på att slå läger vid Sjömon med tillgång till vatten vid huset med samma namn. Blev en sen middag. Väl i tältet drog en häftig åskväder över. Sedan tyst. Sedan sömn.

Söndagssol bland skogskovall och humlor
Vaknade återigen till solen som spelade på tältduken och värmde luften. Omgiven av luftig tallskog med ljung, blåbärsris och insprängt i denna grönskande matta klargula blommor av skogskovall som tillsammans med natt och dag och ängskovall är humlors favorit. Så härligt att avnjuta frukost i morgonsol bland humlor och nyfikna blåvingar. Ingen brådska. Mitt tåg hem skulle avgå från Laxå först vid 16-tiden. Och Bergslagsleden längs Kråksjöåsen är så fantastiskt läcker. Där vill man mest bara låta löpningen övergå i vandring med ett flummigt leende på läpparna.

200711j200711k200711l200711m200711n200711o200711p200711q

Njöt gjorde jag, åtminstone hela vägen till Långsmon. De resterande 10 kilometerna på grusväg till Laxå får ses som högst mediokra och ingen höjdare för en ömmande häl. Men mötet med en fet större gaffelsvans förgyllde färden. Väl i Laxå blev det en sen lunch som rundades av med finglass och kaffe vid stationen i väntan på tåget hem.

Totalt noterades 50 fågelarter i nationalparken. Två bivråkar och en överflygande gulärla var nya på totallistan för fåglar jag noterat i nationalparken under året. Ett tack till min gamle fågelskådarvän Bertil Johansson som hjälpt till med artbestämningen av de två larverna (ekspinnare och större gaffelsvans) och pekade mig i rätt riktning för blåvingen.

Nästa besök i nationalparken är inplanerat den 1-2 augusti och då blir vi ett gäng på 12-14 sköna stiglöpare som bor på Ösjönäs och härjar runt i hela nationalparken.

Ha en fortsatt skön sommar!

200711r200711s

Arkiv för Tivedens nationalpark 2020:
Story från januari >>
Story från februari >>
Story från mars >>
Story från april >>
Story från maj >>
Story från juni >>

Postat 2020-07-17 22:35 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera