Längtar alltid till fjällen.Läser hellre fjällkartor än ser på teve.Vandrar ibland med sällskap, ibland ensam i både fjäll och skog. Tycker alldeles förmycket om att vandra för att avstå om medvandrare saknas.
Tillhör Hillebergfalangen.
På senare åt har jag rest till Australien och Nya Zeeland några gånger

Användarnamn: BrittMarie

Intressen: Klättring, Friluftsmat, Expeditioner, Vandring, Långfärdscykling, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Mountainbike, Multisport, Bär & svamp, Orientering, Paddling

Mer på profilsidan


Vasaloppsfunderingar

Så är Vasaloppets vintervecka över för den här vintern. Över 40 000 personer har deltagit i något av loppen, en del har till och med varit ute i vasaloppsspåret  i både två och tre lopp.

Spåret ja. Det är minsann inget vanligt spår. Nej, nuförtiden kallas det för arena, Vasaloppsarenan! Det ni, det är nåt helt annat än ett vanligt skidspår! Synd bara att denna tjusiga benämning inte kan borga för en jämn och god kvalitet på skidspåren. Men det är till stor del vädret som bestämmer, antingen det är ett skidspår eller en "arena".

För min del så åkte jag Öppet Spår förra söndagen. Det var ingen rolig resa! Det är så typiskt, vi, jag och min skidkompis, har åkt "riktiga" Vasaloppet flera gånger, men tröttnat på trängsel och spår som inte har hållit för oss som behöver lite längre åktid, och nu valde vi Öppet spår för att slippa både det ena och det andra.

Hur blev det?

Ja, inte som jag hade tänkt mej! Det kom massor av nysnö natten före, det snöade precis hela dagen, det var visst trångt, spåren tog "slut" redan efter Mångsbodarna och jag var trött, trött, trött... bakhalt, ifrysning, ont i ljumsken, ont i armbågen, ont i magen...

Jag hasade och flaxade, kanade och saxade, det var ett riktigt Fasalopp! Har jag överhuvud taget tränat skidåkning? Och varför i all sin dar vallade jag inte om mycket tidigare?

Hade jag inte varit så envis hade jag klivit av i Evertsberg, men har man tagit sej dit då kan man bara inte bryta...

Och så får man veta att nu i söndags hade spåren varit fina och bra hela dagen! Jaha, vi valde fel åkdag i år också!

Jag ska inte åka Vasaloppet nån mer gång.

Fast kanske ändå...

För några timmar sen stod jag på skidor igen borta vid klubbstugan och det var jätteroligt att åka!!!

Åter till Vasaloppsarenan. Där är aktiviteter även på sommaren. Man kan ju vandra Vasloppsleden och tävlingen Vasastafetten arrangeras numera av Vasaloppet. Nyhet till sommaren är CykelVasan, tio mil från Sälen till Mora, längre än skidloppet eftersom bana måste gå runt myrar och sjöar istället för över. Det kanske vore nåt att pröva! 

 

 

 

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2009-03-03 22:11   brigas
Om man fick beställa sitt väder den dan man ska åka..
"kvartershjältarna" hade fina spår,men var nog rätt stela i kropparna när de anlände hem igår.Och nästa år står de där igen...
Tyckar alla som genomför loppet är jättetuffa.
 
2009-03-03 22:51   thomalin
Åkte också för något år sedan öppet spår för att slippa trängseln, som jag upplevde på vasan... men jag tyckte att det var ganska mycket folk på ÖS också... så nästa gång är det seedning till "riktiga" vasan som gäller, då tror jag man slipper mycket trängsel.

En cykelvasa låter trevligt!
 
2009-03-04 07:31   Annicas fjällängtan
Grattis till bedriften!!
Jag är full av beundran !
 
2009-03-04 11:24   Thomas Traneving
Härligt att du tog dig fram trots att det var slitsamt i spår (och kropp).
Grattis!
 
2009-03-05 10:58   fowwe
För mig verkar Vasaloppet som en annan planet, men det är intressant att läsa från er som åkt det. Jag har bara tävlat på skidor en gång - som ung tonåring i ett spår i skogen. Jag fattade ingenting om hur man får fart på ett par skidor, och blev frånåkt av den näst siste på banan. Jag beundrar alla som tar sig i mål!
 
2009-03-05 11:31   Bjerke
Öppet spår på måndagen var enligt mig som förstagångsåkare kanon. Dom blev på sin höjd lite isiga och lättstakade efter Everstberg.
 
2009-03-05 19:11   PAF
Öppet Spår på Söndagen var ett av de trevligaste loppen jag kört. Det gick liksom inte att köra för fort när det bara var ett spår att åka i :)
 

Läs mer i bloggen

Trehundra mil - del två

För ett par månader sen skrev jag om min dotter Helga och hennes kompis Sabina som är i Nya Zeeland och vandrar Te Araroa, 300 mil från norr till söder. Jag nämnde också att jag var sugen på att vandra med dem en bit...

Jag vet inte exakt hur långt de har gått nu men senast jag hörde från Helga, för ett par dagar sen, var de klara med en sexton mil lång paddling på Whanganui River. Enligt kartorna är ca 135 mil avklarade vid ankomsten till Whanganui. Snart halvvägs, alltså!

Trehundra mil

Trehundra mil. Så lång är Te Araroa, vandringsleden som går genom hela Nya Zeeland, från Cape Reinga i norr längs stränder och i skogar, genom byar och städer, på stigar, vägar och vatten till Bluff längst ner på sydön!

Kåtornas folk - ett lästips!

"Det piskar som tusen vassa nålar i ansiktet, vita moln kommer yrande och sveper sig om oss där vi vandrar - några små människor och djur i vanmäktig kamp mot en rasande fiende, virvlar, biter, tränger sig in genom skinnkläderna som vore det spindelväv man bar, tar andan ur en, tvingar en att spänna varje muskel för att orka ta ut det steg man påbörjat... Hur länge! tänker jag. Nu är det nio timmar vi krupit fram mot stormen..."

Vädret är förfärligt när samerna i Saarivouma flyttar till sitt sommarviset i slutet av april år 1915. Den som berättar är Ester Blenda Nordström, en tjugofyraårig journalist från Stockholms som under några sommarmånader ska vara lärare åt samebyns barn.


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.