Längtar alltid till fjällen.Läser hellre fjällkartor än ser på teve.Vandrar ibland med sällskap, ibland ensam i både fjäll och skog. Tycker alldeles förmycket om att vandra för att avstå om medvandrare saknas.
Tillhör Hillebergfalangen.
På senare åt har jag rest till Australien och Nya Zeeland några gånger

Användarnamn: BrittMarie

Intressen: Klättring, Friluftsmat, Expeditioner, Vandring, Långfärdscykling, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Mountainbike, Multisport, Bär & svamp, Orientering, Paddling

Mer på profilsidan


Säsongsavslutning och premiär!

Vintern har släppt sitt grepp om mina hemtrakter, det är inte mycket snö kvar i skogarna nu.

Men vilken vinter det har varit! Vid Jönköpings flygplats uppmättes minusgrader 59 dygn i sträck, det är nytt rekord!  Förra vintern var det visst som längst minusgrader sex dagar i rad. Mycket snö har det också varit, 94 cm som mest.

 

Mycket snö

 

Min skidsäsong började i mitten av december och tog inte slut förrän i fredags.Många veckor har det varit snö så det har gått att åka långa natursnöspår. Då min klubb arrangerade skidtävling i februari inträffade det märkliga att det snöade så enormt att funktionärer skottade bort snö från spåren för att det skulle vara åkbart, annars brukar det alltid vara tvärt om!

 

IKHPs skidstadion  20/2 2010


De sista veckorna har varit åkbara tack vare konstsnön och det går säkert att åka fortfarande!

 

Skidstadion långfredagen 2010


Men jag bestämde på långfredagen ett nu får min skidsäsong vara slut. Tog några sista varv på ganska mosigt spår, spanade samtidigt efter blåsippor vid sidan av den ganska smutsiga snösträngen som ringlar genom terrängen

När skidåkningen var avklarad tog jag ut cykeln och fick en premiärrunda på skogsstigar. Blött och kladdigt,  jobbigt men väldigt roligt att det går att cykla i skogen igen!

 

Smutsig skogsmaskin

Nu ligger skidorna i förrådet rengjorda och sommarvallade. Jag saknar redan skidåkningen och längtar till nästa vinter.

Skulle det hända att någon av "snögubbarna" läser det här, dvs de som jobbar med att tillverka snö och preparera skidspår i IKHP-terrängen, så vill jag tacka alla så hjärtans mycket för de många fina skidmil jag har fått på hemmaplan i vinter!

Några av klubbens "Snögubbar"

 

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2010-04-05 21:08   thomalin
Hade säsongsavslutning idag oxå... fast inte hemmavid, utan i Sälen/Lindvallens skidspår... Sen när vi kom hem så packades all vinterutrustning ner i förrådet. Hade hoppats på att solen gjort jobbet bättre hemma i påsk... men det går nog att dra ut på en mtb sväng i veckan ändå...
 
Svar 2010-04-07 19:30   BrittMarie
Lindvallen har trevliga och bra längdspår, var där en sväng i januari
 
2010-04-05 23:27   Annicas fjällängtan
Här i Skellefteå finns det snö för många mil till !!!!! Snön är blöt men det ligger ju på minus på natten.
 
2010-04-06 08:34   annakari
Här i Piteåtrakter har skar föret börjat. Många mil kvar än på skidor.
 
2010-04-06 11:46   brigas
Tänk att det varit en riktig vinter i större delen av ländet.
Att döma av långfredagsbilden kan man nog lugnt säga att det går bättre med cykel hädanefter.
April ut räknar jag med att det går att åka här,och tog man sej bara upp på högre höjder skulle det vara åkbart maj med.
 
Svar 2010-04-07 19:33   BrittMarie
Cyklade förbi skidstadion i går kväll för att se hur det var. Stora snölösa ytor där, men konstsnöslingan i skogen ligger fortfarande tjock. Jag var tvungen att kliva av cykeln och pulsa en bit för att ta mej vidare utan att behöva vända.
 

Läs mer i bloggen

Trehundra mil - del två

För ett par månader sen skrev jag om min dotter Helga och hennes kompis Sabina som är i Nya Zeeland och vandrar Te Araroa, 300 mil från norr till söder. Jag nämnde också att jag var sugen på att vandra med dem en bit...

Jag vet inte exakt hur långt de har gått nu men senast jag hörde från Helga, för ett par dagar sen, var de klara med en sexton mil lång paddling på Whanganui River. Enligt kartorna är ca 135 mil avklarade vid ankomsten till Whanganui. Snart halvvägs, alltså!

Trehundra mil

Trehundra mil. Så lång är Te Araroa, vandringsleden som går genom hela Nya Zeeland, från Cape Reinga i norr längs stränder och i skogar, genom byar och städer, på stigar, vägar och vatten till Bluff längst ner på sydön!

Kåtornas folk - ett lästips!

"Det piskar som tusen vassa nålar i ansiktet, vita moln kommer yrande och sveper sig om oss där vi vandrar - några små människor och djur i vanmäktig kamp mot en rasande fiende, virvlar, biter, tränger sig in genom skinnkläderna som vore det spindelväv man bar, tar andan ur en, tvingar en att spänna varje muskel för att orka ta ut det steg man påbörjat... Hur länge! tänker jag. Nu är det nio timmar vi krupit fram mot stormen..."

Vädret är förfärligt när samerna i Saarivouma flyttar till sitt sommarviset i slutet av april år 1915. Den som berättar är Ester Blenda Nordström, en tjugofyraårig journalist från Stockholms som under några sommarmånader ska vara lärare åt samebyns barn.


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.