Längtar alltid till fjällen.Läser hellre fjällkartor än ser på teve.Vandrar ibland med sällskap, ibland ensam i både fjäll och skog. Tycker alldeles förmycket om att vandra för att avstå om medvandrare saknas.
Tillhör Hillebergfalangen.
På senare åt har jag rest till Australien och Nya Zeeland några gånger

Användarnamn: BrittMarie

Intressen: Klättring, Friluftsmat, Expeditioner, Vandring, Långfärdscykling, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Mountainbike, Multisport, Bär & svamp, Orientering, Paddling

Mer på profilsidan


2009-11-01

Rödingens Dag

Idag har vi firat Rödingens Dag här i Huskvarna!

Rödingen i Vättern räknas som en glacialrelikt, den har funnits här ända sedan inlandsisen smälte. Visst är den värd att uppmärksammas med en egen dag!

Tyvärr har beståndet minskat mycket och arten är rödlistad. Fiskeförbud i delar av sjön, höjning av minimimått och begränsning av total fångst per fisketillfälle mm ska förhoppningsvis rädda och öka  Vätterns rödingbestånd.

Lekande rödingar kan man se nu i månadsskiftet oktober/november på en så lättillgänglig plats som småbåtshamnen i Huskvarna. De är fantastiskt vackra i sin lekdräkt, riktigt röd buk och fenor med vita kanter gör att man lätt kan se fiskarnas rörelser i vattnet. Men de var inte lätta att fotografera...

Vill inte vara med på bild...

Länsstyrelsens folk fanns på plats och delade ut informationsmaterial, berättade och svarade på frågor från oss besökare. Det var ganska mycket folk som kom denna kyliga höstdag. När vi sett oss mätta på skådespelet var det gott att mätta magen med  rödingbakelse och varmt dryck på det närliggande kaféet.

Röding- eller hajbakelse?

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2009-11-01 21:54   brigas
Det hade jag ingen aning om! Rödingen tänker jag mej som en utpräglad fjällfisk,men det måste ju vara riktigt kallt djupt nere i Vättern.
 
2009-11-01 22:08   Öhrnell
Vad STOR den ser ut att vara! Jag hade inte heller trott att rödingen fanns i andra vatten än fjällvatten. Kul att man har fel en sådan gång, och hoppas att den kan återhämta sig.
 
2009-11-01 23:20   Minnatur
Det är bland de vackraste djur som finns...
 
2009-11-02 07:10   kaggen
Visst är vätterrödingen värd sin egen dag. Trist att den har hamnat på röda listan.
 
2009-11-06 17:25   Raskesven
Det är skillnad mellan fjällröding och storröding. Den närliggande djupa sjön Unden har också ett storrödingbestånd. Grundvattensjö, dvs stor andel av sjöns vatten kommer från grundvattenkällor. Provade fisket där för ett par år sedan, men de var för svårflirtade.
 
2009-11-06 20:05   BrittMarie
Roligt att kunna lära ut något till sina läsare! Och att själv lära nytt av kommentarer!
Som Dan säger är det storröding ofta kallad Vätterröding, i Vättern, Salvelinus umbla, inte samma,men närbesläktad med fjällrödingen, S. alpinus.
Vad jag inte visste var att det finns röding i Unden, tack för den upplysningen, Dan! Däremot visste jag att den finns i sjön Ören som ligger i närheten av Gränna och vid påläsning sett att även i Sommen på gränsen Småland/Östergötland, och Mycklaflon, sydost om Eksjö, finns röding.
 

Läs mer i bloggen

2018-12-28

Trehundra mil - del två

För ett par månader sen skrev jag om min dotter Helga och hennes kompis Sabina som är i Nya Zeeland och vandrar Te Araroa, 300 mil från norr till söder. Jag nämnde också att jag var sugen på att vandra med dem en bit...

Jag vet inte exakt hur långt de har gått nu men senast jag hörde från Helga, för ett par dagar sen, var de klara med en sexton mil lång paddling på Whanganui River. Enligt kartorna är ca 135 mil avklarade vid ankomsten till Whanganui. Snart halvvägs, alltså!

2018-10-21

Trehundra mil

Trehundra mil. Så lång är Te Araroa, vandringsleden som går genom hela Nya Zeeland, från Cape Reinga i norr längs stränder och i skogar, genom byar och städer, på stigar, vägar och vatten till Bluff längst ner på sydön!

2016-01-12

Kåtornas folk - ett lästips!

"Det piskar som tusen vassa nålar i ansiktet, vita moln kommer yrande och sveper sig om oss där vi vandrar - några små människor och djur i vanmäktig kamp mot en rasande fiende, virvlar, biter, tränger sig in genom skinnkläderna som vore det spindelväv man bar, tar andan ur en, tvingar en att spänna varje muskel för att orka ta ut det steg man påbörjat... Hur länge! tänker jag. Nu är det nio timmar vi krupit fram mot stormen..."

Vädret är förfärligt när samerna i Saarivouma flyttar till sitt sommarviset i slutet av april år 1915. Den som berättar är Ester Blenda Nordström, en tjugofyraårig journalist från Stockholms som under några sommarmånader ska vara lärare åt samebyns barn.


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.