Bloggar > Fjällfunderingar...

Fjällfunderingar...

...och andra tankar

Jul i Grövelsjön!

Så var det packat och klart!

Denna jul ska jag återuppta det som blev en tradition under ett antal år men som har legat nere på senare tid  - att resa iväg till något ställe där det säkert finns snö, de jular mina barn har "pappajul".

I ett av mina tidigare blogginlägg  berättade jag om ett julminne från Grövelsjön. Det var första gången jag var iväg hemifrån under julen, första gången jag var i Grövelsjön. Sen dess har det blivit många besök där, både sommar, höst och vinter (läs jul) och nu är det dags igen!

Ett rum är bokat i Sjöstugan. Vi ska åka skidor, sköna turer utan stress med skinkmackor och varm choklad i ryggsäcken. (Fast lite träningsåkning hoppas jag på också, Vasaloppsveckan och Öppet spår närmar sej med fart!) Och så vill jag provgräva med min nya spade i lämplig snödriva. Planera för kommande fjällturer när armar och ben blivi trötta av skidåkning och mörket sänker sig mellan fjällen. Tända en brasa, grilla korv, bada bastu, läsa och äta god mat...

Jag tror att vi får en riktigt god jul!

Nästa jul, när barnen har "mammajul" igen  tror jag att  jag ska försöka få dem med  till ett snöigt julfirande. Om de fortfarande håller fast vid varannangångsprincipen då...

 

Postat 2008-12-22 21:11 | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

Ett julminne

Snart är det jul igen och årets julklapp är en upplevelse läste jag  i tidningen för ett tag sen. Hur nu någon kan veta det, flera veckor före julafton!

För en del år sedan gav jag mig själv en upplevelse i julklapp. Mina barn skulle fira jul hos sin far och jag ville inte försöka ha en  "vanlig" jul hemma utan dem, så jag hyrde in mej på Grövelsjöns fjällstation. Det var roligt och trivsam stämning ,trevliga människor och många aktiviteter att delta i om man ville. Föredrag, julpyssel, skidturer med färdledare, hundspannstur...

Otåligt skällande och ylande väntade hundarna  på att vi skulle bli klara för avfärd. Varje deltagare hade ett "eget" hundspann. Det var rena kraftexplosionen när de äntligen fick rusa iväg uppför sluttningen under Jakobshöjden på vinterleden mot Hävlingen. Vi var instruerade att bromsa ordentligt i första uppförsbacken!

Det blåste rejält uppe på kalfjället, vinden tog tag i min släde och drev den mot ett ledkryss, jag "tappade" mitt hundspann... Ingen idé för mej att försöka få stopp på hundarna, de lydde bara sin ägare! Jag hoppade på släden som kom bakom mej och fick tillbaks mina hundar efter en stund. 

Färden gick till Hävlingstugorna, vidare norrut på Hävlingens is. Lunchpaus i ett vindskydd vid Nedre Grötsjön, vår färdledare och hundarnas ägare, tände en värmande brasa.

 

Jag och "mina" hundar

 

Vinden ven och snön yrde då färden fortsatte över Grötsjöarna och Vondsjön. Hundarnas ben var inte längre lika pigga,  och jag var glad att jag hade hyrt anorak och vindbyxor på fjällstationen att förstärka mina egna kläder med. Trots kyla och blåst frös jag inte det minsta,det var härligt att stå bak på släden, njuta av farten och fjällen.

Det skymmer tidigt i december, det hårda vädret gjorde att turen tog bra mycket längre tid än beräknat. Hundarna blev stumma i benen men vi måste ju ta oss hem igen...

Upp genom Grötådalen och så över Grövelsjön innan vi var tillbaks vid fjällstationen. Nu hade det varit mörkt  rätt så länge men hundarna hade varit med förr och visste precis vart vi skulle.

Vi anade att man kanske började vara orolig för oss där uppe på fjällstationen,  jag visste att hundarna var trötta, de behövde hjälp av människoben att sparka på släden.

Ändå var det så härligt, så fantastiskt, att få vara där i midvintermörkret, bara höra  hundarnas andhämtning  och medarnas frasande mot snön. 

Att stå där, bakpå släden och spana upp mot himlen. Revor i molntäcket visade glimtar av stjärnhimlen. Jag ville inte att det skulle ta slut...

Det här var höjdpunkten på en fin julvecka.

För mej var detta en verklig upplevelse!

 

 

 

 

Postat 2008-12-02 23:06 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Hemma igen!

Nu är jag hemma igen efter en fantastisk fin fjälltur! Det gungar fortfarande konstigt i huvudet efter senaste dygnets buss- och tågåkande trots att jag varit på "fast mark" flera timmar nu.

Flera gånger under hemresan tittade jag igenom mina bilder i kameran, så fantastiska vyer, vilka fjällmassiv, ett sånt osannolikt vackert väder, badvänlig temperatur i sjöar och bäckar, alla vad gick bra. Jag höll mej väldigt nära min plan att gå runt nästan hela Sulitelmamassivet och avsluta turen i Kvikkjokk.

Och jag har sett fåglar jag inte brukar se, en kungsörn, tror jag, en ljust gråspräcklig, vacker uggla, ytterligare en rovfågel, men tyvärr är jag så dålig på att känna igen olika fågelarter. De har jämt så bråttom att flyga sin kos så jag hinner inte titta efter ordentligt.Tanken gick ett ögonblick till fågelskådare Friberg...

Annat är det med blommor, skogsfrun t.ex, hon står ju still tills jag har kollat i boken eller åtminstone tagit en bild för att kunna jämföra senare.

Skogsfrun

Avslutningsvis fick jag träffa och umgås med kompisen Britt! Det var jätteroligt! Vi pratade prylar och turer, tittade på bilder, promenerade hundar (det var då vi hittade skogsfrun) paddlade kajak och pratade ännu mer om allt möjligt. Dessutom fick jag även träffa Britts mamma och sambo. Alla tre visade sig vara  gästfria och lättsamma att umgås med så det blev verkligen en rolig och lyckad avslutning på turen!

När jag har fått ordning på balanssinnet igen (jag ÄR nykter!) ska jag berätta lite mer om min tur och visa en och annan bild.

Men nu MÅSTE jag faktiskt se till att förnya mitt silvermdlemsskap här på Utsidan nu med det samma, imorgon går det ut!

 

 

Postat 2008-08-10 21:12 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Planering för orbitering

Orbitering. Så kallas det när man går runt ett berg. Berget ska vara heligt och kanske ska man vara munk också.

Jag är absolut ingen munk, om Sulitelmamassivet betraktas som heligt vet jag inte men jag ska i alla fall gå runt det. Nästan i alla fall...

Andra delen av min sommarsemester närmar sig med stormsteg. 27 juli ger jag mig iväg för att med tåg och buss resa till norska Sulitelma och där börja årets långa fjällvandring.

Jag börjar gå mot Sårosjaurestugan där jag tänker stanna ett par nätter. Sedan mot Staddajåkkå och vidare till Pieskehaure. Kanske, kanske går jag från Sårjosaure upp genom Miehttjevagge istället.

I trakten av Pieskehure ska jag också stanna lite extra länge. Tanken är att jag ska gå fram till Salajiegna och sjön 878. Det är en plats jag länge har velat gå till, jag hoppas det blir nu! Kommer jag dit har jag rundat större delen av Sulitelmamassivet

Från Pieskehaure tänker jag följa leden mot Vaimok och så småningom avsluta turen i Kvikkjokk. Där är planen att jag ska få kontakt med och förhoppningsvis träffamin Utsidan-kompis Britt IRL!

Så tyvärr Håkan, det blir ingen dusch i Frippes fall för min del i år. Men nästa år, då så... 

Postat 2008-07-10 21:42 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Fjällfunderingar

Nu äntligen är vårens stora sömnadsprojekt i det närmaste avslutat, bara handsömnad återstår på dotterns balklänning och sonens klätterbyxor är ihopsydda. Det tog en rejäl stund bara det, för varje hål jag sydde igen verkade det uppstå ett nytt som behövde fixas men nu håller de ytterligare några replängder. Så nu när alla sygrejor är undanstuvade kan jag täcka bordet med fjällkartor och på allvar börja planera för sommarens fjällvandring.

Men jag har ett problem...  Jag vet inte vart jag ska ta vägen!!! 

Det är för all del ett angenämt problem men snart är det dags att boka tågbiljett, om jag ska få  del av de minst kostsamma så  måste jag snart bestämma mej. Semestern blir  från sista veckan i juli och fyra veckor framåt.

Fjällen mellan Abisko och Riksgränsen är ett alternativ. Jag har aldrig varit i Gearggevággi, det skulle kunna kombineras med en tur till det numera så välkända "Frippes Fall"...

Vindelfjällen. Det är ett helt okänt område för mej.

En annan fundering är att gå runt Sulitelmamassivet, med start i Norge. Vill gärna komma tillbaks till Sårjåsjávvre som är en av de vackraste platser jag någonsin besökt.

"Dörrarna" i Jämtlandsfjällen. Lunndörren och Lillunndörren har jag gått men det finns flera.

Ett problem till har jag - vad katten ska jag göra med katten nu när alla barnen har flyttat från modershuset...han vill nog inte fjällvandra!

 

Postat 2008-04-12 21:05 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera
Sida: Första Föreg. 1 2 

 

Logga in