Här finns vandringar jag gjort i Sverige. Jag bor i Stockholm och vandrar gärna i de svenska fjällen.

Jag älskar fjällen och försöker fjällvandra regelbundet. Mina fötter gillar obanat...pga Mortons neurom.

Användarnamn: Totteman

Intressen: Friluftsmat, Expeditioner, Vandring, Långfärdscykling, Turskidåkning, Långfärdsskridsko, Litteratur, Navigering, Mountainbike, Multisport, Bär & svamp, Orientering, Allt som tar tid och utmanar...

Mer på profilsidan


Kategorier:

Etiketter:

2022-01-07

Niják till Akkastugorna

Vi vaknade till ett kalasväder igen. Nu skulle vi fortsätta till Akkastugorna. 

Efter frukost så packade vi ihop och fortsatte vandringen.

Àhkkàmassivet syntes tydligt, och det en imponerande syn. Riktigt stora och höga berg.

Bakom oss hade vi nu Niják, som badade i sol...eller skugga...beror på hur man ser det.

Vi visste att vi skulle göra två vad, och vi tog hjälp av Claes Grundstens bok "På fjälltur Sarek" för att hitta lämpliga ställen att vada Suottasjjåhkå. Det är inte den man ser på bilden nedan.

Här ett enklare vad.

Efter vaden så var det lite vandring uppåt. Vi kom upp på en plan yta och ordnade lunch.

Under förmiddagen var det några tillfällen då vi stannade till och intog ryggläge och lapade sol...kalsväder som sagt. Men, vi var tvungna att fortsätta, vilket vi också gjorde utan att ha bråttom.

På bilden nedan ser man ut över sjön Sjnjuvtjudisjávrátj och vi var på väg upp till platån ovanför sjön, för att följa stigen som går till Padjelantaleden. Stigen rundar södra och västra delen av Áhkkámassivet.

Nedan ser man slutet av sjön, och när det är snösmältning och regn så rinner vattnet i ravinen hela vägen ned till Vuojatädno som mynnar ut i Ritsemjávrre...eller är det Àhkajávrre? 

Här går vi på stigen.

Oj, rast vila igen...usch, vi har det jobbigt :-)

Nedan ser man vårt slutmål, eller kanske kan ana det. Akkastugorna idag.

Västtopparna närmast till höger...längre bort är höjden 1624 och 1004 möh.

Västtopparna.

En blick bakåt och man ser att stigen är ganska vältrampad. Roligare att gå denna stig istället för Padjelantaleden om man ska till Ruohtesvágge från Akkastugorna, eller tvärtom som vi gick.

Toppen 1624 möh nedan.

Nedåt, nedåt...

Åh, hjortron.

Det var lyxigt...hjortron...gott!

Bilden nedan är där stigen ansluter till Padjelantaleden. På bilden ser man en snöbefläckad Gisuris.

Padjelantaleden norrut, och avstickaren till stigen.

Samma t-korning...annan vinkel. De tre topparna är från vänster 1624 möh, den i mitten är den ena av Dubbeltoppen 1790 möh och den längst till höger (och mest söderut) är den ena av Västtopparna 1738 möh.

Nu var det sista biten kvar...snart framme vid Akkastugorna.

Där var den, bron över den dånande Vuojatädno.

Så, framme vid Akkastugorna.

Vi slog upp tälten och fixade middag.

Det var ganska skönt att vara framme. Vår vandring började verkligen närma sig sitt slut, men morgondagen skulle visa oss någonting riktigt roligt...more to come!

Vi somnade ovaggade denna kväll.

Gonatt!

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2022-01-08 11:55   OBD
Det har varit intressant att följa med på er vandring. Vadet över Suottasjjåhkå var tydligen ganska enkelt.
Härliga bilder på Àhkkàmassivet.
Väldigt nyfiken på vad som kom att visas nästa dag.
 
Svar 2022-01-08 12:36   Thomas Lummi
Jag föll när jag vadade Suottasjjåhkå, men lyckades sätta i en stav som stoppade det pågående fallet. Jag blev bara lite blöt, vilket torkade fort i solen sedan.

Ja, det som kommer gjorde mig riktigt glad...ska skriva det i helgen.
 

Läs mer i bloggen

2024-03-03

4 september – till foten av Tjahkelij

Jag vaknade tidigt, somnade om. När jag väl steg upp var det till en strålande fin dag. Solen sken och jag med. Så skönt att starta dagen i kalasväder.

Jag tog det lugnt och skulle snart äta frukost. Lutade mig mot Litnokstugan och hade det bra.

2023-10-18

3 september – Rapadalen och Litnokstugan

Natten måste ha varit bra då jag vaknade något senare än vanligt. Dagens mål var att ta sig till Litnokstugan och spana efter djur längs vägen.

Jag fixade frukost och tog det lugnt.

2023-10-13

2 september – Sareks älgar

Jag sov bra och vaknade utvilad. Nu ville jag gå mot Rapadalen och drog inte ut på frukosten för länge, utan packade ihop tältet när jag hade ätit klart. Det var gott om blåbär, så frukostgröten blev extra god.


Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...