Bloggar > Jespers blogg

Jespers blogg

Stora Sjöfallet/Sarek i 8 dagar. Start/Mål vid Suorva. Dag 6-8. Placerad på karta

Väderleken denna morgon var lika lugn och vacker som kvällen innan. Här skulle det säkert passat bra med en vilodag (eller två), att bara slappa och finnas till. Och det finns ju möjligheter till en del dagsutflykter.

Hur som haver. Vid tiotiden var vi på iväg mot Smaila. Och bättre väder kunde vi knappast få (nästan för bra). Landskapets struktur kunde skarpt urskiljas emot den klarblåa himlen. Såg och mötte många vandrare.

Vid Smaila blev det lunch och vila, vandrare kom och gick. Ett par samtal med andra traskare och de obligatoriska fraserna utbyttes.

Tiden går fort när man har roligt och mår bra. Och framåt eftermiddagen drog vi oss sydöst, vadade jokken Mahtujågåsj utan problem. Efter detta började vi titta efter tältplats och fann en ganska snabbt. På kvällen mulnade det på lite och några regnstänk kom.

Vaknade till en mulen morgon och regn skulle komma, helt klart. Drog oss sydöst runt elvatiden och vädret ilsknade till än mer. När vi stod inför vadet Tjågnårisjågåsj kom en brutal regnskur. Där vi var kunde vi inte komma över, utan vi gick längre ner. Ett par stenar var utsatta där andra vadat, men jag tyckte det var för djupt och strömt. Så vi traskade neråt och vadade gjorde vi nästan längst ner.

Sedan nordöst mot Pielastugan där vi under tiden dit kunde höra åska. I fas (norr) med stugan tog vi lunch och vila.

Rundade sedan av mer norrut och fick sjön Bierikjávrre (801) på vår högra sida. Så småningom stod vi mellan höjderna Vuojnesvárásj (1006) - Vuojnesskájjde, och blickade ner emot sjön Liehtjitjávrre (788), vilka vyer. Fågelkunnige Micke fick här syn på, vad vi tror - var en fjällvråk. Följde stigen ner åt vänster och vadade jokken Vuojnesjågås i dess nedre del, direkt efter restes tälten.

Natten hade varit blåsig (enligt Morgan) och på morgonen var vädret ostadigt. Kom iväg runt tio. Knallade till bron och över Guhkesvákkjåhkå, sedan öst, rundade Nienndo och fortsatte nordöst emot Suorva. Försökte hålla högt hela tiden p.g.a. all videsnår på vissa ställen. Ett par jokkar vadades utan några större problem.

Micke hojtar till, titta - där är de två vattenfall jag la märke till för åtta dagar sedan, nedanför står vår bil. I mitt huvud börjar jag nynna på Jimi Hendrix låt Waterfall - "Waterfall
Nothing can harm me at all
My worries seem so very small
With my waterfall"

Vi närmade oss slutet på denna vandring, skulle vi gå till bilen eller slå upp tälten ett par kilometer innan ? Vi valde bilen.

Reflektioner: Nytt för mig var att vandra med ett större sällskap. Detta var i början lite ovant, dock kom jag mer och mer in i det. Och nu i efterhand föredrar jag faktiskt sällskap framför ensamvandring. Det kan vara skönt/bra att ha någon/några att tjafsa/tjata med under färd, också att dela alla positiva upplevelser. Sällskapat jag vandrade med fick mersmak av området, och kommer säkert återvända. Själv drömmer och planerar jag nya rutter i vår fantastiska fjällvärld.

Det är inte sant att vi kom till denna världen för att leva, vi finns bara för att sova, att drömma…Aztekiskt Poem

Postat 2010-08-18 11:48 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Stora Sjöfallet/Sarek i 8 dagar. Start/Mål vid Suorva. Dag 5. Placerad på karta

Det var inte särskilt roligt att titta ut ur tältet denna morgon, dimma och regn omvartannat. Ingen hade någon speciell lust att göra sig iordning. Efter diskussion kom vi överens om att avvakta bättre väder. Så morgon och förmiddag tillbringades mestadels i tälten (emot min egentliga vilja). Då och då klev jag ut för att kolla läget. Och vid tolvtiden började det hända något. Molnen skingrades mer och ibland bröt solen igenom, vissa stunder kunde man blicka ner nordöst mot Gássaláhko med dess sjöar.

Niják

På kort tid hade vädret totalt slagit om. Nu bestämdes det definitivt för vidare färd, men först en rejäl middag. Vid tvåtiden var vi redo. Åt det håll vi skulle kunde vi se den fläckvis snöbetäckta höjden. Vandrade längs sjöns östra sida till dess södra ände. Tog oss sedan upp genom att växelvis vandra på snö/lös stenig terräng. Väl uppe där höjden bryts fick vi fantastiska vyer åt båda håll. Och en kort bit längre ner ligger sjön 1244. Det var svårt att hitta något att klaga på under vandringen ner till Ruohtesvágge.

 

Väl nere i vaggan tog vi en lång, lång paus. Av med kängor och upp med kläder och annat för att torka i det fullständigt vackra vädret. Vid ett tillfälle ställer sig Morgan, med armarna utsträckt, och skriker, DET HÄR ÄR LIVET....

Sedan en lugn och fridfull promenad sydöst till renvaktarstugan och vidare till sjön 896, där vi slog läger. I det kalla vattnet tog jag under kvällen ett dopp, skönt att bli av med all svett.

Postat 2010-08-14 13:43 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Stora Sjöfallet/Sarek i 8 dagar. Start/Mål vid Suorva. Dag 4. Placerad på karta

I vanlig ordning var jag den förste ur tältet, knallade till de andra för att rapportera väderläget. Denna morgon var molnigt och regn hängde i luften - när det skulle komma var bara en tidsfråga. Tjock dimma välde fram från Guhkesvágges sydöstligare delar och fortsatte nordväst - medan det skingrades i ett vackert sceneri.

Under frukost diskuterades om vi skulle runda Niják eller vandra igenom Nijákvágge, frågan hölls öppen. Vi började vandra emot renvaktarstugan som ligger söder om Alep Gássavárásj (1048), Morgan valde här att vandra lite högre (mot höjden Lulep Gássavárásj) , vilket nog inte är så dumt. Vi andra valde mer rakt på och fick då en del sankmark, men inga större problem. Strax innan renvaktarstugan korsades våra vägar, och vid stugan tog vi en paus. Här började det regna ganska rejält.

Vidare mot Niják och inte långt ifrån stugan var det dax att korsa jokken Suottasjjågåsj. Letade upp och ner tills Morgan hittade en passage vid de nedre delarna, dock ett ganska krävande vad. Min syster frös grymt om sina fötter, då hon och Micke vadade i foppatofflor. Efter detta blev det lunch och vila i dåligt väder.

 

Det kassa vädret gav sig inte medan vi letade oss upp emot Nijákvágge, bitvis var det svår terräng med mycket sten. Ett par småjokkar passerades utan några problem, vädret blev sämre och sämre. Så småningom kunde vi runda av mer sydväst (inåt vaggen) och efter ett hundratal meter var vi uppe vid sjön 1172, på dess nordöstra sida.

Trötta efter dagens etapp slog vi upp våra tält i blåst och regn, kvällen tillbringades "inomhus" ihopp om bättre väder.

Innan sömn bad jag till vädergudarna....

Postat 2010-08-13 11:57 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Stora Sjöfallet/Sarek i 8 dagar. Start/Mål vid Suorva. Dag 1-3. Placerad på karta

Vid sjutiden på kvällen lördagen den 24/7 kom vi äntligen fram till Suorva, vädret var kanon. Efter två dagar sittandes och cirka 130 mil så kändes det riktigt bra att stiga ur bilen. Ur klev jag, min syster, syrrans man och hans bror. Första gången i Sarek för de andra, dock med mycket bra friluftsvana. För mig skulle det bli fjärde gången i området. Och när jag nu sitter och skriver detta (med Sarek-kartan på väggen ovanför mig) längtar jag redan tillbaka.

 

Storasyster Ulrika, Jag, Syrrans man Micke och hans bror Morgan

Efter lite "irrande" och diskuterande om vart man går in ifrån Suorva kom vi till slut iväg, klockan var då runt åtta. Följde vägen runt dammen och vidare ett par kilometer. Ett nedförslut och man har stranden på ens vänstra sida, väg övergår till stig, vidare till ett större vattendrag. Bra tältplatser finns strax innan men vi valde först att vada jokken, som kommer från sjön Sliehkkojávrre (787). Och direkt efter, uppe på en liten platå - slog vi upp våra tält för nattvila.

På morgonen var jag den förste (som vanligt) att kliva ur tältet, klockan är då oftast runt åtta. Samtliga kom så småningom ut och vädret var fortfarande mycket bra. Myggen svärmade omkring oss medan frukost intogs, tror alla var lite ivriga/förväntansfyllda att få "komma iväg". Vid niotiden var vi redo. Vi diskuterade fortsatt färd mellan två stigar, en som forsatte längs med stranden söderut, och den andre som gick västerut upp i skogen. Vi valde den väl synliga stigen västerut. Efter en kort bit "försvann" stigen och terrängen blev ganska besvärlig med mycket stenblock blandat med snårskog/kuperat. Dock så hittade vi "huvudstigen" efter lite "djungelvandring" och terrängen blev betydligt lättare. En paus var nödvändig.

Ganska snart vek vi av mer västerut upp emot Vuosskelvágge. Borta var skogen och terrängen blev mer och mer öppen och lätt, dock med en viss lutning. Mycket vacker utsikt tillbaka ju högre upp man kom.

I strålande solsken fortsatte vi in i vaggan tills vi tyckte det var dax för lunch och vila.

 

Mätta och belåtna traskade vi vidare, fortsatt lätt terräng med höga fjäll på båda sidor. Efter ett par kilometer blev det mer stenigt (dock inte så besvärligt) och vädret var så pass bra att vi mer västerut kunde se Áhkká. Klockan hade hunnit blivit sen eftermiddag och vi tyckte det var tid att hitta tältplats, detta var inga problem.

Áhkká sen kväll

Vi vaknade till en klar och fin morgon, dock lite kyliga vindar (härligt), frukost intogs och vid elvatiden var vi iväg. Fortsatte västerut i en ganska stenig terräng, tog det lugnt - förutom jag som oftast vandrade lite i förväg. Kartan togs fram ett par gånger för att diskutera vägval. Valet blev att vika av upp emot sjön 1074, sedan mellan topparna Tjårok (1215) - Alep Skálariehppe (1245); emellan dessa låg en liten sjö.

Rundade Tjårok och vidare sydväst i fortsatt mycket sten, tittade på kartan och tog ut riktning, kom så småningom upp på något "platå"liknande där vi igen kollade på kartan. Blev lite osäkra om vart vi skulle gå, mer åt höger eller vänster - efter ett tag var vi överens. Vandrade mellan höjderna Tjievravárásj (1246) - Namnlös (1274). Efter detta öppnade sig vyerna in emot Sarek och Áhkká, som tur var var vädret fortsatt hyfsat.

En paus blev det för att avnjuta vyerna av detta magiska område, äntligen kunde vi beskåda vad vi pratat om hemmavid. Lite trötta i benen tog vi oss ner till Guhkesvágge, passerade parkgränsen och in i Sarek. Fortsatte en kort bit och slog sedan läger vid jokken Várdasjåhkå.

Medan vi under kvällen höll på med diverse bestyr ropar Micke till, får jag kikaren...., japp, det är en örn....TITTA !

Långt ovanför oss svävade örnen fram och tillbaka, riktig häftig och minnesvärd stund. Tur att fågelkunnige Micke var med här, för om jag varit ensam hade jag nog missat detta. Det var en Havsörn vi fick beskåda.  

Postat 2010-08-13 11:57 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

 

Logga in

Tips!