Bloggar > Liv i naturen

Liv i naturen

Här berättar jag och skriver ner resor och naturupplevelser jag har haft, som ett minne för mig själv och inspiration för andra. Jag älskar att vara ute i naturen och vandra, klättra, kajaka och åka långfärdsskridskor på vintern. Jag bor i Norrköping, nära till skärgården, vandringsleder, fina små sjöar och naturreservat. Ofta behöver man inte åka långt för att få en riktig fin upplevelse, även om jag har kommande planer på längre resor, tex att besöka den svenska fjällen.

Reflektion och norgelikt

Har jag återhämtat mig från den förra hemska naturupplevelsen, mötet med vildsvinen? Jo, i allafall fysiskt. Jag har inte längre ont i armen och det såret jag hade på ena handen har läkt, utan infektion. Jag inser att jag hade tur. Psykiskt vet jag inte, helt klart är jag lite mer rädd nu och tänker lite mer på var jag tältar och hur. Jag hade ingen aning om att vildsvin kan utgöra en fara.

Den här bloggen är ju på något sätt en hyllning till Sverige och det svenska landskapet men ibland blir man irriterad på sveriges styrandes mentalitet. Norge börjar oroa sig för vildsvinen nu, läste jag i en artikel, de oroar sig för de 3000 som finns i landet, att de ska utgöra ett hot för befolkningen och för naturlivet i Norge. Sverige har drygt 300000 vildsvin och då och då poppar det upp berättelser i medier om människor som blivit oprovocerade attackerade av vildsvin, vakna Sverige! Många människor har också fått sina hundar dödade av vildsvin. Vildsvin är inte bara farliga, de förstör mark och  förökar sig också extremt fort och invaderar fler och fler områden i Sverige. 

Man hör ofta det där att vildsvin är ofarliga djur som inte attackerar såvida man inte skrämmer de. Men det är bara att göra en lätt sökning på internet så häpnas man över hur många berättelser det finns om människor som blivit oprovocerat attackerade av vildsvin. En man blev biten av ett argt vildsvin, han hamnade på sjukhus och läkarna sa att hade vildsvinet bitit någon cm åt sidan så hade blodkärlet i benet gått av och han hade dött.

Ett politiskt beslut bestämde att vi skulle ha vildsvinen som normal djurart i Sverige. Många djurexperter gick i samband ut med det och sa att ’Vildsvin är ofarliga och skygga djur!’ Sedan dess har otaliga människor blivit attackerade och många hundar dödade. 

Jag ska överväga det här med att sova ute själv men jag var i Ågelsjön en dag utan att sova över häromveckan och tog den här bilden. En fantastisk bild, så norgelikt. Sverige är vackert men ibland är vårt kära land pinsamt dåligt på att fatta bra beslut. Naivitet hos de som styr och bestämmer och det får vi vanligt folk lida för. Ja, just nu sneglar jag lite på Norge, allt verkar så mycket bättre där och naturen som finns där är ju allt annat är dålig. Kanske tar jag mitt pick och pack och flyttar dit...

PS! Vildsvin ser dåligt, så det finns en chans att komma undan genom att tex gömma sig bakom ett träd. Det kan också vara ide att fundera på hur man klär sig. Jag hade svarta byxor och svart tröja på mig när jag träffade på dem, det kan ha varit min räddning.

Nu till den vackra bilden. Jag lämnade sjön straxt efter för de där molnen såg inte så roliga ut. Men vackert var det just där, då.

PS! Det här var innan vattnet blev otjänligt DS!

Postat 2018-07-25 16:47 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Stora svarta skogs-bestar

Det är mest solskenshistorier och blå himmel på min blogg men någon gång ska man väl vara med om något riktigt hemskt. Så att man känner att man lever, eller vad är det man säger.

Det var en sådan där stålande sommarkväll då inget kan gå fel. Jag hade satt upp mitt tält vid Ågelsjön som tusen andra kvällar förut. Men den här gången hade jag gått lite längre bort, in i skogen, än vad jag brukar. Men, som sagt, hade en underbar kväll, ensam. När det började bli mörkt kände jag ett lätt obehag och fick en ingivelse att gå tillbaka till och runt badstränderna för att kanske heja på de tälten som fanns där. In case of, tänkte jag. Kan vara bra att iallafall säga Hej till de, om jag skulle behöva deras hjälp i natt, eller de min. Vad som helst kan ju faktiskt hända, lika bra att bli kompis med sina ’grannar’. Jag började gå. Jag gick förbi det närmsta tältstället, där var det tomt, inga tält. Det andra tältstället...tomt. Vid det tredje och sista, det närmast barnstranden brukar det vara många tält men det var...tomt! Snopen vände jag tillbaka till mitt tält medan jag tänkte trevliga tankar som: ’Men det är ju bara mysigt att vara helt ensam, det var väl ändå det här du ville. Och du kan det här, du har ju tältat här tusen gånger förut! Vad skulle kunna hända egentligen, knappast troligt att bli överfallen av någon slags skogs-best iallafall haha...’ Eftersom jag är en människa med ett stort säkerhetstänk valde jag iallafall ut en stor pinne som var ganska vass på ena hållet och tog med mig den in i tältet.

Det var kolsvart och tyst runtomkring mig nu. Jag bäddade ner mig i sovsäcken. Sådär ja. Då var det bara att somna. Jag försökte tänka på något trevligt men sömnen infann sig inte. Uppskattningsvis runt halv ett började jag höra konstiga ljud långt borta. De kom närmare och närmare. Jag hörde liksom som kurrljud, grymtanden, bökanden och jag hörde hur de sprang fram och tillbaka. Jag hörde att de var många. Jag hörde någon andas precis utanför tältet och det var inga små lungor den besten hade. Jag låg blickstilla. Vildsvin, tänkte jag. Jag hörde hur de sprang liksom fram och tillbaka och så igen var det en best precis utanför tältet. Jag kände hur mitt hjärta slog, nej, tänkte jag, jag kan inte stanna här, jag måste överge tältet. Jag rafsade åt mig det viktigaste: min pannlampa, mobil(som ju inte hade någon teckning), mina nycklar och pinnen att försvara med, sedan inväntade jag rätt ögonblick, då de tycktes inte vara alltför nära tältet. Jag öppnade tältdörren och sprang. Jag bara sprang, utan att titta bakåt, jag hörde de, men jag såg de inte. Jag sprang och sprang. Jag hade inte fått med mig några skor och sprang i strumporna. Vid ett passage skulle jag över en klippa och halkade ner för klippan, tar emot med armen och hamnar med armen under mig, fortsätter halka ner och hamnar i vattnet. Vattnet nådde mig till knäna, jag tar mig fort upp och fortsätter springa. Jag hör inga ljud nu men springer så fort jag kan genom skogen. 

Jag springer förbi barnstranden och till parkeringen som är helt tom. Jag får syn på utedasset och får den briljanta idén att utedass är ju nästan som ett hus. Fyra väggar som skyddar mot vildsvin. Jag springer fram till utedasset och låser in mig. Jag sitter där, det luktar skit, ja bajs men jag har ju just överlevt bestarna i skogen och jag har så mycket adrenalin i kroppen att jag skulle kunna överleva på vatten och luft fram till jul ungefär så känns det. 

Jag tänker att det bästa jag kan göra är väl iallafall att försöka sova och jag slumrar till lite. Tycker jag hör någon som säger: -Hallå! utanför dasset, en ljus mansröst. Jag är verkligen inte helt säker på det, för jag lyckades somna därinne på dass. Kanhända du läser det här som sa Hallå, och då vill jag säga till dig: Nej du, det var ingen inbillning det där med det snarkande dasset, det var bara jag som tog en lite tupplur efter att ha blivit traumatiserad av ett gäng svarta bestar. Förlåt att jag inte besvarade ditt Hallå, men jag var inte så värst pratsugen. 

Jag vaknar av att jag skakar i hela kroppen. Jag kommer på att jag är blöt om båda benen och jag tar av mig strumporna och hänger dem på dasslocket. Jag masserar mina ben, men min arm värker och dessutom har jag ett blodigt sår på ena handen sedan jag halkade från klippan. Jag funderar på om jag brutet armen men nej, den är nog bara enormt svullen och det är mycket blod. 

Jag väntar på att solen ska gå upp, då blir det ljust och varmt. Precis innan solen går upp hör jag ytterligare ett ljud, en bil, steg. En man, tänker jag. En ensam man. Vad är det för en man som åker upp klockan tre till Ågelsjön ensam?

Såsmåningom går solen upp, den efterlängtade. Det blir ljust och varmt. Lättnaden är enorm. Jag vågar mig ut från dasset och mycket riktigt, det är en bil på parkeringen. En blå bil. Jag funderar på om jag vågar gå tillbaka till mitt tält..Hur dags går vildsvin och lägger sig egentligen?

När jag känner mig ganska säker börjar jag gå tillbaka till mitt tält, nu barfota, stripig hår, med rädsla i blicken och ytterligare en pinne att försvara mig med. Allt är ett potentiellt hot. Jag smyger fram. Tänker att ensamma män kan också vara farliga. Men hellre en ensam man än tio vildsvin, såklart.

Snart ser jag en ensam man bland träden. Jag ser att han är klädd i friluftskläder och har en stor ryggsäck på ryggen och pustar ut lite, han är troligtvis inte farlig. Kanske lite konstig bara att vara ute mitt i natten såhär...men inte konstigare än mig isåfall...Jag skriker: -Hallå, hallå där! och går emot honom. -Hallå, hallå, vad gör du? Han ser lite skrämd ut men efter några ord pratar vi båda på och det visar sig att han är bara är en friluftsmänniska som inte kunde sova i stan utan åkte ut i skogen istället. Jag berättar om min natt(men utesluter att jag sovit på dass halva natten)och nu när det är ljust ute, kan jag faktiskt, tro det eller ej, skratta åt det hela. Stora bestar? Vildsvin? Här? Haha. 

Han säger att han ska in till stan och att jag gärna får åka med. Om jag vill? OM jag vill! Jag vill inget hellre. Jag springer bort och sliter ner mitt tält.. Jag har aldrig packat ner mitt tält så snabbt...Jag blir hemskjutsad och innan vi skiljs åt säger mannen som jag nyss träffat att vi kan höras av på Facebook, om jag vill. Jag säger Hejdå. Jag tar min ryggsäck, slänger den i hallen, går rakt till sängen, somnar direkt och sover 6 timmar i sträck.

Och du, sömnlöse man, om du läser det här vill jag säga till dig: Först och främst tack för skjutsen. Och om du tyckte att jag luktade bajs, så var det nog så, för jag hade sovit på dass en halv natt, förstår du. Och slutligen, ja, jag ska leta upp dig på Facebook. Nån dag.

Postat 2018-07-09 19:26 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

En klippa och solnedgång helt för sig själv

Jag längtade ut så jag bestämde mig för att leta upp en klippa och tälta över natten. Förhoppningsvis är jag ensam, tänkte jag, en kväll som denna då de flesta tittar på fotboll och ja, jag var ensam. Vilken kväll det blev! Spegelblankt, barfota på en klippa, solen går sakta ner...ord är liksom överflödiga. 

Postat 2018-07-05 21:33 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

När tankarna kretsar kring tält mest hela tiden

Det där med tält. Inte är det lätt att välja i den djungel av tält som finns.

Jag har idag  två tält, båda i prisklassen runt 2500 kr, och har haft de några år nu. Inga värstingtält direkt men de har fungerat förvånandsvärt bra båda två. Mitt allra första tält var ett Rock 3 från The North face, ett kupoltält. Jag ville ha ett prisvärt allaroundtält som jag kunde använda i Mellansverige. Mitt andra tält blev ett  Escape 2 från McKinley, ett tunneltält. Jag sprang helt enkelt på det tältet på rea och tänkte att det kunde vara kul att testa på ett nytt tält. Jag ville också ha ett tält med lite högre vattenpelare än det förra, och uppgraderade vattenpelaren från 1500 till 5000 mm på tältduken.  

Sedan har jag använt båda tälten, växlat lite mellan de. Jag har tänkt att jag ska sälja av något men har inte kunnat bestämma vilket. Jag gillar båda tälten på olika sätt. Jag gillar verkligen formen på Rock 3 men spöregnar det föredrar det andra tältet. Escape har också väldigt stor absid som jag gillar. Storleksmässigt tycker jag de är ungefär lika stora, att ligga två är perfekt, tre blir lite för trångt. Escape väger dock lite mer och tar mer plats ihoppackad i sin tältpåse. Escape väger runt 3.2 och Rock runt 2,5 kg. När det gäller att sätta upp tälten, så gillar jag Rock 3 mest. Det går väldigt snabbt att sätta upp det, men det är klart att det kan vara en nackdel att sätta upp innertältet först, speciellt när det regnar.

Om jag vill ge mig ut på lättviktsvandring brukar jag ta Rocks innertält och packa in i en liten påse, så vips har jag det lättaste tältet man kan tänka sig. Det funkar ju bara om det är fint väder såklart.

Sammanfattningsvis är jag faktiskt så förtjust i båda mina tält att jag tror jag behåller båda. Om, möjligtvis om, jag skulle få för mig att köpa ett tredje tält, då skulle jag tänka på:

-att gå upp en prisklass, man får vad man betalar för, skulle lägga mig runt 5000 kr

-hur ser tältet ut ihop-packat? 

-det får inte väga för mycket, 2 kg är en bra vikt, max 2,5 kg

-det är trevligt att byta färg på tältet och gärna får tältet matcha med övrig utrustning tex ryggsäck

-hur sätter man upp tältet? Det ska gå lätt och smidigt att sätta upp!

-vattenpelaren är givetvis viktigt, man vill ju kunna använda tältet när det regnar. Över 3000mm, gärna över 5000mm.

-användningsområde: vandring och kajakpaddling

-Två eller tre-mannatält, jag gillar att ha lite extra plats i tältet.

-Och inte att glömma, det ska vara estetiskt tilltalande också. Man ska ju ändå titta på det ganska många sommarkvällar, då vill man ha något vackert att titta på.

Finns det något sådant tält?

Jag har smygtittat på ett blått Urberg på rea men hållit mina friluftsfingrar i styr. Jag har ju redan två tält som jag tycker om, varför förälska sig i ett tredje? Det är inte rimligt, helt enkelt..

Att göra ett lättviktstält: använd innertältet och packa ihop i en påse. Rock  innertält blir ungefär lika långt(litet) som ett paket tältpinnar. Tältstängerna ligger separat såklart.

Postat 2018-07-04 23:54 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Frukost efter en utenatt

Frukosten efter en utenatt är lite knepig, tycker jag. Vad ska man äta egentligen? Det kan bli ett ständigt huvudbry. Om man bara ska vara ute en natt kanske man inte vill släpa med sig ett gaskök och koka gröt eller en kylväska med tex färdigbredda mackor men ändå vill man, eller jag iallafall, äta något frukostaktigt ganska snart efter jag vaknat på morgonen.

Jag blev väldigt lycklig idag när jag hittade mjölkpulver idag i en friluftsaffär. Man blandar ut mjölkpulvet med vanligt kallt vatten och vips så har man mjölk. Vatten tänker jag inte släpa med mig, det tar jag från närmaste sjö och renar genom en vattenrenare. Denna lilla påse mjölkpulver väger 50 g och ger 5.2 dl mjölk. Det räcker till några frukostar med andra ord om man tex äter tillsammans med flingor. Det som var extra bra var att det fanns laktosfritt också och det köpte jag, eftersom jag dricker låglaktos-mjölk till vardags.

Musli i miniförpackning kan man hitta i vanliga matbutiker och sedan bara ta bort själva kartongen!

Frukosten är fixad!

Postat 2018-07-01 16:12 | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

 

Logga in

Tips!

Aktuellt: Glidsnöskor