Jag är en promenadare
Jag går i skog och ris
Och inget gör mig gladare
än gå på detta vis

Användarnamn: Jutegrim

Intressen: Fågelskådning, Fiske, Vandring, Turskidåkning, Navigering, Bär & svamp, Orientering, Löpning

Mer på profilsidan


2020:
April, Maj

Manual till att finna Namnhällarna

Jan-Tore på väg till NamnhällarnaJag på väg till Namnhällarna förra sommaren. Tio månader har gått sedan jag lämnade Namnhällarna. Jag vilade mig här i ett år efter den tuffaste vandring jag någonsin gjort.  

Namnhällarna 

Du åker landsvägen som följer sjön på blickbart avstånd. Du tar av där den beryktade Fasaskogen börjar som med sina djupa orörda skogar bjuder in vem som. 

Fortsätt  denna avtagsväg tills du kommer till Tullstugan. Här bor stundom Britten som aldrig kräver dig på tull. Han bor här när han söker frid från världens ok. Du fortsätter uppför den branta backen som vid varje nederbörd skiftar form. När du klarat denna sällsamma backe kommer du få vila dig på en slingrig väg genom en föränderlig skog som välkomnar dig om du lyssnar.

Alldeles snart kommer du till första bästa tall, du vet vilken det är när du ser den. Värm dig vid den då då den bär på helande hemligheter som du finner om du med hjärtat söker. Men gå sedan vidare, ty sjukdom och elände drabbar den som stannar för länge. Skogen accepterar inget frosseri och överflöd, måttlighet är vad den av godo ger.

När du fortsätter och möter stenmuren skymtar du en röd storstuga och här är du välkommen. Du är nu framme på Namnhällarna. 

Storstugan står på pålar som är sammanvävda  med berget du nu befinner dig på. Endast en istid han rubba dess grund. 

Här bor Amos med sin Emma och deras två söner Edison och Emil.

Om jag nu ber dig bestämma ett väderstreck så har du med absolut största sannolikhet fel. Alldeles oavsett hur god din inre kompass är. Om du med hjälp av tiden och solen också fastslår ett väderstreck är även det fel. Det  finns ingen förklaring och det spelar ingen roll då Namnhällarna lyder sina egna regler.

Gården omges av en skog som är vacker och vild. Skogen avgränsas av en stenmur som håller den på behagligt avstånd och tydligt signalerar att här pågår en form av civilisation. Namnhällarna fungerar som en viloplats för den som livets väg vandrar. Namnhällarna är en plats att finna. Även om din väg varit krokig så kan du nu vila ut och vårda dina skor för fortsatta vandringar.  Glädje och dans är inte främmande för Namnhällarna och önskar du göra upp en eld så kan du finna många svar i lågorna.

// En flanör 

JT

Sista bilden på mig utanför Bodegan som än idag heter Jans Bodega. Mitt hem, min plats. 

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?

Läs mer i bloggen

Bjärehalvön

Förra helgen rundade jag Bjärehalvön, och gick sedan över. 

Kullaleden

För 10 veckor sedan blev jag påkörd av en buss med en fraktur på en ryggkota till följd. Jag tänkte att jag går så långt det är möjligt denna helg. Kroppen är något svag men skallen är intakt. Ibland är det skönt att göra något som du kan och där du har full kontroll.


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.