Del I

Klågerupsmassakern

- Hötjugor mot kanonkulor

En stadsnära vandring i blommande rapsfält i spåren av Klågerupsmassakern 1811.

Massakern

Generalmajor Mörner ställde ultimatum till den upproriska bondeskaran vid Klågerups gård.

- Ge upp och återgå till arbetet annars sätter jag in militären.

Bönderna beväpnade med hötjugor svarade unisont

- Skulle inte tro det (och en hel del annat också).

Deras arrogans mot den svenska staten gjorde Mörner ursinnig.

Han gav order om anfall.

Kanonkulor plöjde genom den tusenfaldiga bondeskaran och utlöste blodbadet.

Obeväpnade bönder och drängar sköts ned eller höggs med sabel av militären.

Flykten mot Oxie

De överlevande flydde. Höll sig gömda i trakterna av vår vandring. Men skadade och utan vare sig mat eller vatten blev deras tid i frihet kort.

Bönderna infångades och fördes i procession genom landskapet till det fruktade fängelset, Malmöhus.

- Sammanbundna med rep, tre och tre, var det en sorglig skara som passerade byarna.

Efter att försmäktat ett halvår i källarvalven utdömdes hårda straff, varav några halshöggs efter att först ha steglats.

Rättegången var extra grym då straffet halshuggning utdömdes genom lottning, bland de åtalade.

Två ynglingar från Skabersjö fick 40 spöstraff var och sedan sex års straffarbete på Varbergs fästning.

Trots åsynen av deras sargade kroppar kom anhöriga till Dalby tingshus för bevittnade spöstraffet.

- Det var kanske sista gången de sågs på flera år ...eller för alltid.

Brödupproret

Klågerupsmassakern var slutstriden på en serie av sammandrabbningar mellan bönder och den svenska staten 1811.

Bakgrunden till upproren sammanföll med den franska revolutionens idéer om samhällsförändring. Det var möjligt att vrida samhället i en annan riktning.

En försmak fick av revolutionen fick borgerskapet i Malmö 1799.

Strax för jul stormade hungriga stadsbor rådhuset där fest pågick. Till förskräckelse plundrades de dignande borden på mat.

Landsbygdsbefolkningen drabbades hårt när det skånska jordbruket skulle rationaliseras genom skiftet. De traditionella byarna splittrades upp och bygemenskapen försvann.

Men den utlösande faktorn var tvångsutskrivningarna till armén.

Napoleonkrigen hade decimerat den svenska armén och nya rekryter behövdes. Tillskottet skulle ske genom tvångsutskrivningar av fattiga och jordlösa bönder.

-De flesta soldater dog av umbäranden och sjukdomar som tufys.

Ovigd jord

Bönderna som gjorde revolt mot Karl XIV Johan kallades terrorister och fick därmed inte begravas på den ordinarie kyrkogården. De slängdes ned i en massgrav på ovigd jord, utanför Klågerup.

Långt senare sattes ett monument upp för att ihågkomma bönderna. Platsen kallas Döängen.

Gottgörelse

Prästen över Klågerup, Malin Jonsson, vill ihågkomma händelsen och arrangerar minnesstund vid monumentet.

Hon är kritisk till hur dåtidens makt hade lite förståelse för de protesterande.

- en årlig minnesstund är även ett försök till gottgörelse, säger Malin Jonsson till Sydsvenskan.

Men begick inte revoltörerna några övergrepp?

En av anstiftarna skall ha plundrat Torups slotts vinkällare, Skånes främsta.

- Upproret tog en paus och revoltörerna drack sig berusade på Tokajer.

Även om Klågerupsmassakern satte punkt för de klassiska bondeupproren i Skåne fortsatte revoltlustan mot överheten.

I mitten av 1800 talet drog den Tullbergska rörelsen genom landskapet och försökte betvinga adeln dess privilegier.

Men det får bli en annan historia.

Stort tack till arrangören Annika Sandström och hennes inspirerande vandringar.

Tack även till Sven Rosborn och Baragillet för att de sätter in bondeupproret i ett politiskt sammanhang men även låter vanliga människoöden ta plats.

Text: Anders Hermansson

Foto: Nils Olof Nilsland

Läs mer i Bara-gillets tankeväckande skrift med fantastiska bilder.