Hundägare med sambo där båda har ett friluftsintresse boende i Jönköpingsområdet. Att vandra och tillbringa tid ute med våra hundar är något vi gärna gör. Har nyligen inköpt ett Tentipi tält Zirkon 5 light som vi hoppas få använda vid många tillfällen framöver! Naturen är den bästa energiboosten tillsammans med våra hundar, Pluto en jaktgolden och Poppy en schäfer som gärna följer med ut på äventyr! Jag har inte så mycket erfarenhet av att vandra och tälta men sambon har desto mer. Jag fotar väl hellre än bra men skriver gärna några rader och hoppas att det kan inspirera någon annan att ge sig ut! Jag fjällvandrade för första gången för några år sedan och nu är jag strax efter 50 år så det är aldrig för sent! Gillar också att ha en bra utrustning som passar mig och tillfället.

Användarnamn: Helene1

Intressen:

Mer på profilsidan


2023:
Augusti

2020:
Januari

2019:
November

Madeira i december

Jag har länge varit sugen på att åka till Madeira och i höstas bokade och kom vi iväg. Vi reste med Apollo i mitten av december. Hade väl egentligen lite dålig koll på både väder, vind och kläder inför resan och vi ältade fram och tillbaka vad vi skulle ha med oss och på oss. När det började dra ihop sig för avresa så visade vädret runt 20 grader och risk för regn några av dagarna. Hur kallt är det om vi ger oss upp bland bergen och vad ska man gå i för skor? Vilken tur ska vi gå? Jag hade hittade en del filmer på Youtube och en del reseberättelser men det var mestadels från sommarmånaderna. Här kommer ett (lite långt :-) sammandrag från vår resa!

Flygplatsen var ju spännande i sig... :-) Det finns ju knappt någon plan yta på Madeira så man har byggt ut landningsbanan över havet så att det finns plats. Är det blåsigt så är det nog en utmaning att landa där. Det är bara vissa utbildade piloter som får landa på Madeira utifrån vad vi hörde, men det var inga bekymmer med vårt flyg. Här kommer en lite suddig bild från flyget på själva flygplatsen. Man flyger förbi den för att göra en U-sväng och sen gå in för landning. 

Vi bodde i Lido-området som ligger 1-2 km från Funchal. Det är tydligen där de flesta hotellen ligger. Gångavstånd (tyckte vi) till city. Det gick bussar precis utanför så det var ju också ett alternativ. Vårt hotell hette Melia Madeira Mare och var väldigt fint. 

På onsdagen vaknade till mycket fint väder så vi tog oss till Funchal och tog linbanan upp till Monte och besökte en trädgård där. Det är nog mer sevärt i maj när väldigt mycket mer blommar, men det var vackert ändå! Vi valde att åka Tobaggo ner och det är en slags släde som sköts av två vitklädda karlar (såg inga kvinnor...) och jag kan säga att det går nerför... bitvis ganska fort faktiskt! Men väldigt härligt! cirka 2 km åkte vi och då tänkte vi att det inte är långt till Funchal city, men jösses vad brant det var ner till stan! Det sög i benmusklerna att knata på nerför faktiskt. Men väldigt vackert! Det var t-shirtväder utan problem så vi njöt av utsikt och av sol! Det hade vi inte haft för mycket av hemma innan vi åkte.

De har verkligen gått "All In" på julpynt på Madeira. ALLT hade någon slags pynt eller belysning på sig! Men det var väldigt vackert på kvällen när det tändes. Nyårsfirandet på Madeira ska visst vara något i hästväg. 

Men, men, vi kom ju dit för att vandra och vi bokade en vandring med Apollo på torsdagen och vi blev upphämtade med minibuss. Vädret visade sol/moln och eventuellt någon skur men på morgonen så var det strålande sol. Jag valde att gå i vandringsskor, sambon hade kängor och vi båda hade vandringsbyxor. Jag hade en kortärmad och en långärmad funktionströja på mig och en skaljacka. Mössa, vantar och en buff var med också. När vi åkte upp mot platån så strålade solen och vi stannade till på ett ställe för möjlighet att handla lite proviant och besöka toan. Vårt mål var att vandra i området som heter Rabacal  https://www.apollo.se/resor/europa/portugal/madeira/vandring Här är en länk. Det var 25 vattenfall vi skulle besöka och det skulle gå både uppför och nerför och den var medelsvår och cirka 11 km. Lunch, vatten och ficklampa skulle med eftersom vi skulle gå genom gångar i bergen, men det fanns även att låna. Vi hade en väldigt trevlig guide och bonus var att han berättade en hel del om växter och djur på ön. De har släktingar till våra maskrosor och liljekonvaljer bland annat men de är stora som mindre träd. Det är väl bördigheten i vulkanjorden som gör att de blir så stora. När vi var uppe på toppen så var det bara 7 grader ute! Brrr... I början gick vi en bra bit nerför i skuggan så det var lite svalt, men sen blev det förstås varmare och solen tittade fram. Vi hade fantastiskt väder hela vandringen men det var inte särskilt varmt. Jag hade gärna haft mitt ullunderställ faktiskt... 

Noterbart var att det fanns typ ingenstans att smita undan om man var lite kissenödig... det är smala levador eller trappor/stigar upp- och nerför överallt så det var tur att det var en kissepaus på vägen upp! Kan ju vara bra att veta. Men oj så vackert det var! Ofta när man går på levadorna så går man inte runt så enkelt. Man går från punkt A till punkt B och det var inte alltid helt smidigt med transporten dit och hem. Här blev vi upphämtade vid mål. Utflykten kostade cirka 400 kr/person och för oss var det väl värt det. Här kommer någon bild!

Guiden berättade innan att "Nu ska vi ner 270 trappsteg" eller "Upp 140 steg" och då var det ofta trappsteg som gick i serpentin där det var ganska smalt. Men det gick bra att gå, vi tyckte inte det var så tufft men vi såg att en del hade det kämpigt. Jag passade på att fråga om det hade hänt några olyckor när han hade guidat och han hade haft två benbrott. Det finns bara en helikopter på ön och den är till för brandförsvaret så vid båda tillfällena så fick brandkåren rycka ut och bära den skadade till någon väg och det var ju inte helt lätt... Sist hade det varit 12 brandmän och de bara 4 åt gången några minuter i taget och bytte av varandra. Så fokus på stigen är ett tips här! Så här kunde det se ut...

Det går ju inte att förmedla hur brant det är riktigt men emellanåt var det verkligen brant. 

Vi hade gärna gått upp på den högsta toppen, Pico Ruivo, men vi var lite osäkra på vädret och att jag hade lite bekymmer med ett ben så vi hoppade faktiskt det, men något ska man ju ha kvar om vi åker tillbaka! Men vi hängde med på en annan tur som tog oss runt på den nordöstra sidan av ön. Där var verkligen ett varierande landskap, alltifrån en väldig grönska till platån ovan molnen och karga klippor längs havet. De har stora skogar av lagerbladsträd och Eucalyptus. Det har ju brunnit på ön vid några tillfällen på 2000-talet och Eucalyptusen klarar sig genom bränderna och grönskar igen efter en tid.

Här är en bild från Pico Arieiro! Det var dimmigt och duggregn när vi åkte uppåt, uppåt, men sen så - öppnades världen! Så vackert!

Vi var även ute på öns östra delar och det var mäktigt med havet på båda sidorna och de höga klipporna. Den som åker hit för en badsemester får räkna med att det är stenstränder eller klippor som gäller. Det finns en sandstrand dock på östra sidan och man har importerat sand från Marocko, men som vår guide sa  "vi importerar den och sen får vi importera den igen!" dvs när den åker tillbaka ut i havet. 

De sista dagarna höll vi oss på sydsidan. Vi var på delfinsafarie och såg tre delfiner. Det var mäktigt att åka ut på havet och därefter åka hemåt längs kusten och se in mot land där strandpromenaden och vårt hotell var. Vi såg även en av Europas högsta klippor, Cabo Girao och följde stranden tillbaka. Nästa dag vandrade vi dit från hotellet och stannade i den lilla fiskebyn Camara de Lobos. Vi hade en diffus plan att ta oss upp till Cabo Girao och det gick ju faktiskt att gå dit upp via lite genvägar och levador vad jag kunde se i appen Topo GPS som visar alla stigar som finns. Men när vi kom fram till byn så kom en kille fram och frågade om vi ville åka med i ett sånt där litet tåg (fy tusan så turistigt tänkte jag då) men han var trevlig och vi pratade lite och jag frågade om att gå upp och då skrattade han förstås och tittade konstigt på oss så vi hoppade på tåget istället och det var nog tur det! Jösses vad brant det var! En vacker tur faktiskt, 9 Euro per person men det var det värt. En fantastisk utsikt. Nedanför är det en liten odling för papaya, avocado och mango bland annat men man kan bara ta sig dit via båt eller linbana. Solen ligger på där från morgon till kväll så det är väldigt bra förutsättningar. Så min rekommendation är nog att åka tuff-tuff upp! :-) Efteråt så åt vi väldigt gott på en restaurang precis vid stranden som hade en staty av Winston Churchill som har en historia i byn, här är "hamnen". 

Cabo Girao, nästan 600 meter ner! 

Vi vandrade även på levadorna ovanför där vi bodde och så här kunde det se ut! 

Vi åkte även med en halvdagsresa till Nunnornas dal som var väldigt vacker. Det gick att vandra ner till dalen från en hög utsiktspunkt och då kan man nog ta en lokalbuss dit och hem. Väldigt vackert, den ligger gömd mellan två bergspass kan man säga. I utflykten ingick provning av Madeiraviner inne i Funchal.

Vi åt gott på flera restauranger, absolut bäst var O Calhau inne i Funchal och Il Basilico som låg precis bredvid vårt hotell. 

Vi hade en fantastisk resa och allt har verkligen flutit på bra. En annan bra app som vi fick tips om sista dagarna var Walk Me där man kan välja var man vill vandra, om man vill gå runt, hur länge man vill vara ute, hur svår vandringen ska vara osv. Den hann vi aldrig använda dock men ett tips till någon annan! 

Åker man i december till februari så kan det nog vara värt att ha med sig både t-shirt för låglandet och yllekläder om man ska upp på topparna. Bra skor och regnkläder är och rekommendera. Jag gick i låga vandringsskor men jag hade lika gärna kunnat gå i skor med lite skaft, det är vilket som. En ficklampa eller pannlampa behövs för tunnlarna när man vandrar. På vandringarna behöver man ha med sig matsäck. Man kan ju nalla lite ägg från hotellfrukosten och köpa bröd och vi hade även med oss en brieost och kex. Termos och Nescafé var vi också försedda med.

Madeira är absolut en ö som jag rekommenderar och om vi åker tillbaka så blir det på våren när allt blommar. Avslutningsvis så kommer en bild på busigt väder. 

Tjo!

H

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2020-04-09 15:31   madchicken
Kul att läsa om Madiera, det är verkligen magiskt vackert. Vi åkte dit i slutet av Februari 2020, medans vi var där kom Corona till Europa och sen gick det snabbt, två veckor efter vi landat i Sverige igen så stängde Madeira sin flygplats. Här är min resedagbok, vi hade egen hyrbil och vandrade så mycket vi hann med: https://utenatter.wordpress.com/2020/02/24/madeira-februari-2020-reseberattelse/ .
 

Läs mer i bloggen

Vandring Kinnekulle juli 2023

Vi har vandrat en del i fjällen men inte så mycket i södra Sverige, så nu var det dags. Kinnekulle lät lockande och inte så lång bort så det fick det bli. Letade info om rutter osv, hittade denna https://www.vastsverige.com/lackokinnekulle/artiklar/kinnekulleleden-pa-3-2-dagar-med-overnattning/  Men jag hade önskat att det fanns lite mer info om avstånd mellan olika delsträckor, det står det inte där. Det var riktigt busväder vår resdag så vi valde att komma iväg lite senare på dagen så vi startade vår vandring vid 15-tiden en torsdag. Vädret såg då lovande ut de följande två dagarna. Vi bestämde oss för att starta vid Blombergs station så där parkerade vi. Det finns en bra karta här https://www.lansstyrelsen.se/download/18.6ae610001636c9c68e51aee2/1527500069080/Kinnekulle.pdf 

Vädret var ganska soligt och varmt och vi var lite oroliga för hur vi skulle göra med vattentillgången. Vi hade två vattensäckar var som rymmer 6 liter och de fyllde vi med ca 4 liter var. Sambon hade dessutom 2 stora Nalgeneflaskor och en 1/2-liters flaska och jag hade också en 1/2-liters flaska samt en vattensäck till som hör till min Ospreyryggsäck som var fylld med 1,5 liter vatten. Låter mycket kanske men hunden kräver en del i värmen och vi också. Det skulle finnas vatten vid Västerplana kyrka men det skulle innebära att vi behövde gå av leden och vi skulle komma dit lite sent på kvällen så vi ville undvika det. 

Hökensås i november

Efter mycket funderande så slog vi till slut till och inhandlade vårt Tentipi tält! Vi vär väldigt sugna på att ge oss ut och testa det och efter att ha haft uppe det en sväng i trädgården för några veckor sedan så var det dags att ge sig ut på riktigt. Vi har även köpt en liten kamin som heter G-stove kamin och den fick givetvis följa med. Det var en lördag och vädret var lite blandat med några solstrålar men mestadels mulet väder när vi gav oss av. Det blev ingen light-packning precis men vi planerade att ha bilen ganska nära vår tältplats så vi kunde lyxa till det med lite mer packning och även ved var inköpt för ändamålet. Vi landade vid lunchtid och efter en timme så var tält och kamin uppsatt och packningen på plats. Ganska hyfsat raskt ändå! 


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.