En sak som för det mesta följer med mig

En liten kvällsfundering. Har ni någon sak, förutom telefonen då eftersom den i dagens samhälle tar allt större del av vårt liv, som följer med er överallt? En sån grej som följer med mig för det mesta är en liten moj som ser ut som delar av en trumpet och tränar fingerstyrkan, framförallt för klättringen, när jag blir rastlös på bussen, hemma eller i bilen när jag är passagerare eller går någonstans. 

När man trivs bäst ute

Nu har min tid i Skåne bytts mot att göra en liten roadtrip norröver innan jag ska göra mig redo för att fara över till Norge. Min lilla mini roadtrip till Sundsvall kommer bestå av att hälsa på kompisar och att besöka klätterställen jag åker förbi för att utveckla mig själv. Var förbi Kjugekull idag och där finns massa kul och utmanande. Åka bil långt ensam är lite rastlöst om man har myror i brallan som mig så därför utnyttjar jag det till max. Det är ett bea tips om man har tid & möjlighet. Den största delen av tiden har jag spenderat med tjejkompisar och på äventyr, antingen i klätterhallen eller ute på klippa, sprungit, jag har testat boulderblocken inne i centrala Malmö, jobbat lite, varit i Habo Ljung och testat lite av grunderna för att övergå från snö till surfkite och gjort vardagsäventyr som att lära mig bättre att stå på händer och gjort chins i trappor osv. 

Men över till en fundering. Något jag insett med tiden där nere är att jag, eftersom jag mestadels bodde ensam i ett torp på landet, kunde känna mig mer obekväm och lite rädd än när jag bor i tält. Vilket är en lite spännande upplevelse måste jag säga. Jag vetinte varför denna känsla dyker upp, men jag tror min längtan till berg och fjäll börjar ta över. Det är nog så att jag behöver komma ut och bo i tält ett par dagar, minst, och känna in den fantastiska luften, tystnaden, kok kaffe och att kunna dricka vatten ur bäckar och bara vara. En stuga på fjället är en annan femma, där trivs jag oftast också helt okej men bäst i tält eller under bar himmel. Vart trivs du bäst? inomhus eller utomhus? 

Klätterapa på g

Kontraster till gårdagens klätterhäng ute i Kullaberg med att springa runt på gräsmattan i strålande sol med gräsklipparen och musik i öronen som överröstar ljudet. Igår var en bra dag, ta med tok sköna och peppade människor ut i lagom varmt och molnigt väder till för dem ett helt nytt område och klippa. Förra gången blev jag i princip stekt så folk tror att jag varit utomlands med min vänstra axel. Igår blev det topprep dagen till ära och vi maximerade dagen. Jag lyckades dessutom genomföra en av mina hårdaste leder någonsin, vilket kändes helt fantastiskt kul. Att bli sådär lagomt utpumpad, får tänka inför varje move och verkligen LETA efter nästa flytt, sätta kroppen i alla möjliga olika lägen för att ta sig upp. Helt klart dagens bästa. Jag vill bara göra mera. Det ger en sådan kick. Nu har jag dessutom beställt min första crashpad och jag kan inte vänta på att få ta mig till Kjugekull och testa den så fort den kommer. 

Det känns så kul att hitta något jag tycker om och bara vill göra mer av, lära mig mer och bli starkare. 

Eftersom jag ändå är inne på klättring tänkte jag kolla, vad var ni för bra klätterminnen? Feel free att dela med er. Tycker alltid det är så kul att höra. Har dessutom börjat tänka på höstens escape efter sommarens säsongsjobb är klart, Teneriffa ser intressant ut likväl som Portugal, Grekland osv men allt beror lite på vilken typ av klättring jag kommer vilja göra. 

Var hittar ni er motivation och hur behåller ni den?

Det är alltid väldigt intressant tycker jag att fundera över hur, vad och när motivation till något infinner sig. För mig kan det komma spontant i omgångar eller när jag minst anar det. Det svåraste kan jag tycka är att behålla den, inte att hitta den. Just nu har jag till exempel fått tillbaka min motivation till att när jag kliver upp på morgonen gör jag fys övningar för att komma igång med dagen och har hittat klätter motivationen mer än någonsin. Nu gäller det bara att hålla kvar vid detta, eftersom jag vet om att jag mår så pass mycket bättre. Men som den spontana person jag kan vara ibland låter jag ibland mitt "jag vill göra det, åh detdär också, men WOW vad fränt det där såg ut det vill jag verkligen testa" ta över och kommer som ur gängorna för ett tag. Så jag tänkte kolla om ni har något bra tips? Jag försöker att testa olika saker för att se vad som funkar och det är alltid kul att se vad som funkar för andra. Så hojta gärna. 

Flänger och far runt

Trodde att jag skulle vara bättre på att dela med mig av allt jag pysslar med, men det hinns som knappt med ibland. Ungefär så mycket sitter jag still. For från Åre --> Sundsvall --> Nikka --> Kebnekaise och hoppade på splitboarden i den strålande solen med Jorun för att traska upp till Tarfala i endast sport bh på överkroppen, då är det mäktigt varmt! Vilken dag! Tog mig även upp på toppen en sväng, trevligt värre och klockrent väder. Tack för en kort men intensivt härlig visit!

Hann hälsa på i Sundsvall i två dagar innan jag packade mina väskor och befinner mig numera på en liten gård i Skåne och varvar tid på klätterhallen i Malmö, jobb, hitta på grejer med likasinnade tjejer i Skånes omnejd med skogen och tystnanden jag har. I det lilla vita torpet med rött korsvirke är jag omringad av åkrar och skog nu under maj månad. Oändliga möjligheter att bara gå ut och sätta sig på en sten och njuta av fågelkvittret, en fin solnedgång över åkern eller ta en springtur och springa vilse. Det går, jag höll på göra det i förrgår när jag i  överenergi sprang iväg och följde en stig jag aldrig sprungit på förut så att jag fick ta samma väg tillbaka. Men det gjorde ingenting för det var fint och ett litet äventyr i sig. 

Ett annat äventyr var när jag och några andra tjejer, som träffats genom ett äventyrsforum för tjejer tog oss upp till Vallåsen Bike park i lördags  och körde Downhill, vi gav liftvärdarna en del skratt och jobb och oj så kul det var. Vi höjde andelen tjejer i parken och vågade efter några åk att släppa på. 

Något annat som är så himla härligt är att komma tillbaka till morgonfysen, att kliva upp ur sängen, dra upp rullgardinen och slå på mysig musik och köra igenom kroppen. Jag blir så mycket piggare och gladare då. Eftersom mat i princip alltid smakar bättre utomhus har jag suttit ute och ätit varje dag, att stirra ut över det växande gröna och känna vinden i håret är så mycket mer energi givande än att stirra in i en vägg i min ensamhet. 

Min bil bestämde sig för att lägga av för två dagar sedan och är man då riktigt taggad på att klättra så gör man allt för att göra det. Så jag valde att springa de 7.3 km till bussen, åka i en timme och gå tre km till klätterhallen och köra hårt i 3 timmar. Köra igenom de leder jag redan klarat och klara de jag var nära på förra gången, det är så motiverande att hitta folk att prata med och peppas av vilket jag verkligen gillar med klätterkulturen, man hjälps åt. Det blev verkligen ett vardagsäventyr igår, och det känns i kroppen idag. Men det är en fantastiskt skön känsla. Nu lever den igen tack vare att jag fått hjälp av de snälla grannarna att skaffa ett nytt batteri.