Det är dags för flytt. Vi ska flytta. Jag ska lämna närheten till Hejnum Hällar. Hejnum Hällar som jag älskar. Det är många timmar jag strövat omkring i detta fantastiska område som ger mig lugn, som sluter sig runt mig och ger trygghet. Det gör ont i hjärtat att lämna närheten till detta.

Alla har vi vårt smultronställe. Det där stället som är hjärtat i vårt friluftsliv, det där stället som ger känslan av att vara ute på äventyr om än bara för en halvtimme med hunden.

Jag har tillbringat tid på Hejnum Hällar på alla möjliga sätt och vis. Den vanliga promenaden med hunden, cykelturen för att få upp pulsen, dagsturen med matlagning i en mysig glänta, turen med övernattning, pick-nick-myset med barnen eller bara för att få en stunds meditation och energi.

Nu ska jag flytta längre bort. Det gör ont.

Ja, det är bara att sätta sig i bilen och åka dit, inte alls långt, Hällarna finns kvar, Hejnum finns kvar, mina favoritställen finns kvar, djuren finns kvar o.s.v

Peppingen hjälper inte…

Går in på lantmäteriet för att genom deras kartor få en överblick av det nya området. Vad har det att erbjuda?

Är det lite typiskt en frilufsare att kolla omgivningarna via kartor? Förbereda sig på hur man ska kunna få in de där vardagsäventyren som ger så mycket? Vad har området att erbjuda?

Inser ganska snabbt att det inte är rätt dag att kolla de nya omgivningarna. Hjärtat är inte med. Måste nog först få vänja mig vid tanken. Attityden är inte den rätta i dag helt enkelt.

Ja, det är en sorg att flytta längre bort från hjärtat av sitt friluftsintresse…