Fjällvandringar, naturupplevelser och friluftstankar.

Har under 2000-talet fått förnyad möjlighet att gå i fjällen, vilket jag tidigare gjorde på 70-talet. I Skåne där jag bor finns inga fjäll, så där blir det mest utflykter i Lunds kommun med fågelkikare, kamera och kaffetermos.

I den svenska fjällvärlden har det mest blivit vandringar i Sarek och Padjelanta som lockar med stora orörda naturområden. Djurlivet i dessa nationalparker intresserar mig också, och jag har bland annat gjort en del fågelinventeringar för Lunds Universitets räkning. Jag har också skrivit en bok för fjällbesökare: Vandringsturer i Sarek (utgiven på Vildmarksbiblioteket). De senaste åren har jag undersökt Präststigen, en gammal färdväg i Kvikkjokksfjällen. Dessa undersökningar har också resulterat i en bok som nu är utgiven och finns att köpa.

Under det senaste decenniet har det även blivit ett antal vinterturer på skidor i fjällvärlden. Att vistas en hel vecka (eller mer) i tält bland de snöklädda fjällen är en annorlunda och fascinerande upplevelse. Men jag och min kompis Anders tycks ha en märklig förmåga att hamna i snöstorm och oväder!

Det enkla livet i naturen tycker jag är mycket tilltalande. Bara ha med sig så mycket som får plats i en ryggsäck. Klara matlagning, brödbak och annat på friluftskök. Sova i tält med naturen på andra sidan tältväggen. Uppleva möten med fåglar och andra djur. Och ständigt bli fascinerad av naturens storslagenhet. Ofta har jag någon eller flera fjällvänner med på turen, men det händer ibland att jag reser helt själv.

När det gäller min aktivitetsnivå så varierar den under året. För det mesta är det nog Blå som stämmer bäst men vissa perioder är den säkert Röd (även om sportighet inte är något utmärkande drag för mig).

Användarnamn: fowwe

Intressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Foto, Utrustning

Mer på profilsidan


Kategorier:

Etiketter:

Länkar:

Sommargyllingen - en raritet bland häckfåglar

Sommarvärmen har kommit med full kraft till Skåne, och denna lördagsförmiddag väntade ett besök i Vombs fure där sommargyllingen bor. Enligt den nyutgivna boken Fåglarna i Sverige - antal och förekomst häckar denna art med endast ca 120 par i vårt land. Ungefär hälften av dessa finns i just Skåne och gissningsvis 5-10 par i Lunds kommun.

Det bästa sättet att hälsa på gyllingarna är att ge sig in i skogen och ta fram sin matsäck. Det kan bli en stunds väntan innan den första fågeln hörs sjunga. De sjunger med kraftiga, flöjtande toner som hörs några hundra meter. Att få se dem är däremot betydlgt svårare, trots att de är ganska stora. Som en björktrast ungefär.

Foto: Om man vill se dem gäller det att gå försiktigt i sångens riktning. Med viss tur kan man få se en skymt av de mycket skygga fåglarna.

Foto: Vanligtvis ser man bara något gult fladdra till i lövverket där sommargyllingen nyss satt. Fågeln "smiter ut bakvägen" när den tycker någon har kommit för nära. Och det kan röra sig om så mycket som hundra meter.

Jag och Anders följde de luriga fåglarna genom skogen, än hit, än dit. Vid några tillfällen hördes två samtidigt, och som mest hade vi tre hanar inom hörhåll. Honorna är inte lika gula utan mer grönaktiga, men någon hona stötte vi inte på.

Foto: Till slut lyckades jag få syn på den när den satt stilla på långt håll mellan en och två minuter. Det räckte för att få några skapliga bilder.

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2013-05-18 20:52   BrittMarie
Vacker fågel med vackert namn - sommargylling låter ju som poesi! Måste vara en av de allra mest färgstarka fåglar i Sverige!
 
Svar 2013-05-18 21:26   fowwe
Poesi är ordet, det har jag inte tänkt på förut. Och färgstark? Ja, i varje fall den gulaste!
 
2013-05-18 23:28   OBD
Grattis!
Den vackra fågeln har jag aldrig varken hört eller sett.
 
Svar 2013-05-19 16:32   fowwe
Tack, Bertil! Om du vill så gör jag för dig som för Håkan (se svar nedan ;-).
 
2013-05-19 09:18   Håkan Friberg
Grattis! Denna pippi kan tyckas omöjlig att missa, men jag har hört den såväl på Öland som här i Närke utan att ens ha sett en skymt av den.
När jag som 12-åring fick min första fågelbok bestämde jag mig snart för att det var några speciella fåglar som jag absolut ville få se: Sommargylling, blåkråka och härfågel. Av dessa har jag - något oväntat - fått se blåkråka, men ingen annan trots att jag varit "nära".
 
Svar 2013-05-19 16:26   fowwe
I min späda ungdom gjorde jag en liknande föresats som du med dessa fåglar och några till (kungsfiskare och rördrom till exempel). Kungsfiskare och sommargylling är vardagsmat i Lunds kommun - nästan! Rördrommen har för första gången uteblivit i år. Blåkråka har jag sett en gång och härfågel aldrig. Om du kommer och hälsar på mig vid denna tid på året kan jag guida dig till gyllingarna. Och bjuda på fika!
 
2013-05-19 16:26   Anders_sthlm
Vilket fågelskådningstillfälle. Det är nog sällsynt med att se något sådant.
Vad duktig du är som är så vaksam och kan följa och smyga dig på och fotografera. Andra måste väl sitta i gömslen i veckor för att komma dessa exotiska saker nära.
 
Svar 2013-05-19 16:30   fowwe
För gyllingen duger nog inte ens gömsle, såvida man inte hittar boet och det är sällan. Jag tror att det var en stor portion tur med denna gång när den satt synlig så länge. Min kompis Anders som är en bättre fotograf än jag fick ingen bra bild. Jag såg säkert väldigt belåten ut efteråt. :-)))
 
2013-05-20 10:05   ulindh
Så vacker och exotisk. Fint fångad på bild också.
 
Svar 2013-05-20 19:10   fowwe
Tack, Ulrika! Ja, man tänker sig inte att vi faktiskt har några färggranna fågelarter i Sverige som hade kunnat platsa i vilken regnskog som helst. Kungsfiskaren är också en sådan.
 
2013-05-21 06:36   Thomas Traneving
Sommargylling har vi sett en gång - i Polen för tre år sedan. Den kom flygande tvärs över vägen där vi kom körandes så det låg verkligen ingen fågelskådning bakom resultatet.
Rördrom såg och hörde vi när vi paddlade å förra helgen. Lycka!
/H
 
Svar 2013-05-21 22:42   fowwe
Ibland har man bara tur - eller vad det nu är. Kul att ni fick se den gyllene fågeln. Rördrommarna är också märkliga på sitt sätt. Det är inte så vanligt att man ser dem utan bara hör deras djupa bas-tutande. Kul att ni gjorde det!
 
2013-05-21 07:07   Håkan Friberg
Tackar. Detta erbjudande hoppas jag kunna utnyttja.
En sanning med modifikation i min kommentar ovan. Jag HAR sett härfågel. I Sydafrika. Det räknas inte riktigt...
 
Svar 2013-05-21 22:44   fowwe
Det räknas - som livsupplevelse. Och det är väl det viktigaste. Men som kryss i den svenska "kryssarklubben" duger det förstås inte. Men det kanske inte gör någonting?
 
2013-07-28 02:19   Kicki J
Spännande läsning. Undrar om du som varit runt i Sarek har vandrat Guhkesvagge norrut och gått upp vid Niak österifrån. Vi ska återigen till Sarek på fredag. Kanske någon annan som läser detta har gjort det. Är det besvärliga vad först vid renvaktarstugan söder om Alep Gassavaraj och sedan uppför Niak ? Tänkte tälta vid sjön vid Niak. Därefter Siergavagge ...avslutning i Ritsem.
 
Svar 2013-07-29 16:35   fowwe
Jag har visserligen vandrat Guhkesvagge men inte den där vägen upp till Nijak. Men Bertil (OBD) har svarat bra här nedan! Hoppas ni får en bra tur!
 
2013-07-28 08:39   OBD
@ "Kicki J" Jag gick där 2011. Då var det inte alls något besvärligt vad vid renvaktarstugan.
/ Bertil
 

Läs mer i bloggen

Hardeberga – vandringar i underskattad landsbygd

En så stor stad som Lund uppslukar lätt intresset hos dem som bor där. I ännu högre grad gäller detta den betydligt större staden Malmö. Det är lätt att upphöja livet i staden som mer intressant och mer betydelsefullt är livet i exempelvis en liten by (som kanske rentav är på väg att avfolkas).

Det finns något motsägelsefullt i en stor stads lockelse. Å ena sidan får man känslan av att det händer väldigt mycket, ett myllrande liv. Å andra sidan upplever man att staden är möjlig att få överblick över, att begripa sig på. Det senare är naturligtvis en illusion, till stor del skapad av arkitekturen som målar upp de stora linjerna för oss. Dessa skapar ordning och sammanhang åt det vi ser och döljer det mesta som finns bakom fasaderna. Vi får känslan att vi förstår. Men vem kan greppa ens en bråkdel av vad som sker bakom just dessa fasader? Inte ens i ett medelstort bostadshus är det möjligt.

Genvägen Nijákvágge – för den som har gott om tid

Det klichéartade talesättet ”genvägar är ofta senvägar” exemplifieras på ett utmärkt sätt av Nijákvágge som erbjuder en betydligt kortare väg jämfört med att runda norr om fjället Niják. Med detta vägval får vandraren uppleva en av Sareks veritabla bakgårdar, där frostsprängt stenskravel samlats i högar, drivor och fält. Med andra ord - oemotståndligt för varje Sarekvän!

Det är juli 2021 och jag befinner mig i norra delen av Ruohtesvágge. Lägerplatsen är min femte i Sarek denna varma och myggrika sommar. Men jag är inte ensam – tältet delar jag med min gode vän Anders. Inte den vanlige Anders, han som jag oftast har gått tillsammans med och som finns med i många av mina skriverier här på Utsidan. Nej, detta är en annan Anders. Lustigt nog är båda två professorer på Tekniska högskolan i Lund och känner varandra väl.

Den Stora Grå. Och om fasaden som rämnade

Lunds kommun har knappast rykte om sig att vara en skogskommun, men vi har faktiskt några ganska stora barrskogsområden. Ett av de största är Vombs fure som ligger precis söder om Vombsjön. För något tiotal år sedan hittade man tillfälligt en kringflygande lappuggla i den skogen. Och nu var det dags igen. På årets sista dag 2022 upptäcktes en individ på eftermiddagen, strax före skymningen. Men det var inte många fågelskådare som fick se den.

Lappugglan är normalt en norrlandsfågel – åtminstone har den alltid betraktats som det. Samtidigt kan den ibland förflytta sig långa sträckor vilket Ove Stefansson beskriver i sin bok Nordanskogens vagabond. Lappugglan. På senare tid har häckningar konstaterats så långt söderut som Blekinge.


Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...