Fjällvandringar, naturupplevelser och friluftstankar.

Har under 2000-talet fått förnyad möjlighet att gå i fjällen, vilket jag tidigare gjorde på 70-talet. I Skåne där jag bor finns inga fjäll, så där blir det mest utflykter i Lunds kommun med fågelkikare, kamera och kaffetermos.

I den svenska fjällvärlden har det mest blivit vandringar i Sarek och Padjelanta som lockar med stora orörda naturområden. Djurlivet i dessa nationalparker intresserar mig också, och jag har bland annat gjort en del fågelinventeringar för Lunds Universitets räkning. Jag har också skrivit en bok för fjällbesökare: Vandringsturer i Sarek (utgiven på Vildmarksbiblioteket). De senaste åren har jag undersökt Präststigen, en gammal färdväg i Kvikkjokksfjällen. Dessa undersökningar har också resulterat i en bok som nu är utgiven och finns att köpa.

Under det senaste decenniet har det även blivit ett antal vinterturer på skidor i fjällvärlden. Att vistas en hel vecka (eller mer) i tält bland de snöklädda fjällen är en annorlunda och fascinerande upplevelse. Men jag och min kompis Anders tycks ha en märklig förmåga att hamna i snöstorm och oväder!

Det enkla livet i naturen tycker jag är mycket tilltalande. Bara ha med sig så mycket som får plats i en ryggsäck. Klara matlagning, brödbak och annat på friluftskök. Sova i tält med naturen på andra sidan tältväggen. Uppleva möten med fåglar och andra djur. Och ständigt bli fascinerad av naturens storslagenhet. Ofta har jag någon eller flera fjällvänner med på turen, men det händer ibland att jag reser helt själv.

När det gäller min aktivitetsnivå så varierar den under året. För det mesta är det nog Blå som stämmer bäst men vissa perioder är den säkert Röd (även om sportighet inte är något utmärkande drag för mig).

Användarnamn: fowwe

Intressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Foto, Utrustning

Mer på profilsidan


Kategorier:

Etiketter:

Länkar:

En försmak av sommaren

En av mina goda vänner övertalade mig att följa med och tälta i natt. Han tyckte att jag höll på att försvinna ner i ett mörkt hål som bestod av bekymmer för mina barn, för fastighetsrenoveringar med åtföljande försäljningar (2 st), för avloppskrav från myndigheter. Med mera, med mera.

Han hade alldeles rätt. Jag behövde något annat. Det blev alltså inte ommålning av köksskåpen igår, det blev kvällsfika och övernattning vid Krankesjön. Kvällen var fantastisk, många fåglar sjöng och stjärnorna syntes den ena efter den andra.

Sarek 28 juni 2009

Natten tillbringades på den fantastiska hylla vi anlände till föregående kväll, efter en arbetsam vandring över det nästan helt snötäckta Luohttoláhko. Ljuvlig morgonutsikt över Njoatsosvágge och hela Luohttoláhko. Jag skrev i dagboken "En bra natt på mjuk mark, men vinden har varit kall. Dimma har bildats här och var på höga höjder."

Skogskväll med en kall lägereld

Det händer ibland att jag uttrycker åsikten att lägereld är överskattad i friluftssammanhang. Det står jag för. En eld är arbetsam, rökig och förstör mörkerseendet.

I en myndighetsrapport (har glömt exakt vilken) läste jag att myndigheten ifråga uttryckte en liknande syn som jag. Man tyckte att eld inom nationalparker är onödigt, eftersom vi nuförtiden lagar mat på små kök och har varma och bra kläder. Eller något ditåt.

Äntligen tältning igen

Efter varierande väder såg det ut att kunna bli en bra natt för tältning. Det var alltför länge sedan sist, i slutet på november. Mina tjugoåriga söner tycker att jag är lite originell som ger mig ut "mitt i vintern", men vintrarna har ju blivit så märkliga numera, åtminstone här i söder. Vintern har förskjutits mot våren, och en hel del år hinner det nästan bli februari innan kylan slår till på allvar. Och då vill man ju helst tänka på värme och sol.

Jag samlade lite beslutsamhet och såg till att göra undan en massa göromål hemma som behövde fixas först. Klockan tjugotre igår kväll var jag klar och kunde ge mig iväg. Tre mil med bilen, sedan var jag ute i skogen.

Vandring i Vombs fure

På grund av mycket jobb och annat har det inte blivit så mycket uteliv som jag velat i oktober. Kvällarna har blivit mörka också, och man hinner knappt komma hem på dagarna innan det är totalsvart. Men nu skulle jag ut igen, var det tänkt.

På fredagskvällen träffade jag en god vän, och vi åt supé, såg på filmer från Himalaya (dit måste vi nångång) och kastade fram planer om nästa års fjälläventyr. Himalaya får vänta ett tag till, vi har forfarande mycket kvar av svenska fjällen.

Sida: Första Föreg. 1 ... 9 10 11 12 13 14 Nästa Sista 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.