Från detta fick vi en vy upp mot Mount Everest som stack upp bakom en hög bergskam i fjärran. Med förmiddagsvärmen kom också varma uppvindar som gjorde att ett gäng gamar visade sig. Det var den stora vit- och svartvingade Himalyagamen. En koloss med en vikt på 8-12 kg och ett vingspann som kan bli över 3 meter!

Men det kom lugnade besked via sms på telefonen. (Våra svenska telefoner fungerade hyfsat i Nepal, men vi har inte sett räkningen än!) Anders G och Ram var på väg med helikopter till Shurke. De beräknade att komma upp till Lukla någon gång under förmiddagen.

Anledningen till att vi valde ett företag var att vi inte känner till landet och naturen i Nepal. Vi valde en av företagets fasta turer, en tur på 18 dagar, varav 16 vandringdagar. Turen var planerad att ta oss från Lukla upp till Everest Base Camp och därefter över Cho La-passet till Gokyo. Och så tillbaka till Lukla igen. (Redan när vi satt hemma och läste dagsplaneringen tyckte vi att detta verkade lite väl optimistiskt. Kunde ett så ambitöst program verkligen hinnas med?)

Vi har traffat folk fram olika lander, bl a en dansk familj som gatt i flera veckor med sina tva barn som inte var sa gamla. De har gatt sjalva utan guide eller barare, men hade tidigare erfarenhet av Nepal.

Vi fagelskadare har glatt oss at flera observationer av gamar, bl a lammgam. Pa nervagen fran var promenad tittade vi in i ett kloster, fick lov att fotografera och bytte nagra ord med munken dar.

Namche saknar all form av bilforbindelse, men byn ar full av affarer. Allt har burits upp, av manniskor eller lastkor. Vi kanner av hojden, men var gudie Ram sager hela tiden "Take your time" och det ar viktigt att ga langsamt. Vi mar bra och tror att vi tar det tillrackligt lugnt.

Vi har mycket trevligt med var guide och en av bararna, igar spelade vi kort pa hotellet.

Frågeställningen är alltså: Är det svårare att hålla uppe kroppsvärmen på hög höjd jämfört med t ex Sarek (vid samma temperatur)? Och om det är så, hur kan det komma sig?