Fjällvandringar, naturupplevelser och friluftstankar.

Har under 2000-talet fått förnyad möjlighet att gå i fjällen, vilket jag tidigare gjorde på 70-talet. I Skåne där jag bor finns inga fjäll, så där blir det mest utflykter i Lunds kommun med fågelkikare, kamera och kaffetermos.

I den svenska fjällvärlden har det mest blivit vandringar i Sarek och Padjelanta som lockar med stora orörda naturområden. Djurlivet i dessa nationalparker intresserar mig också, och jag har bland annat gjort en del fågelinventeringar för Lunds Universitets räkning. Jag har också skrivit en bok för fjällbesökare: Vandringsturer i Sarek (utgiven på Vildmarksbiblioteket). De senaste åren har jag undersökt Präststigen, en gammal färdväg i Kvikkjokksfjällen. Dessa undersökningar har också resulterat i en bok som nu är utgiven och finns att köpa.

Under det senaste decenniet har det även blivit ett antal vinterturer på skidor i fjällvärlden. Att vistas en hel vecka (eller mer) i tält bland de snöklädda fjällen är en annorlunda och fascinerande upplevelse. Men jag och min kompis Anders tycks ha en märklig förmåga att hamna i snöstorm och oväder!

Det enkla livet i naturen tycker jag är mycket tilltalande. Bara ha med sig så mycket som får plats i en ryggsäck. Klara matlagning, brödbak och annat på friluftskök. Sova i tält med naturen på andra sidan tältväggen. Uppleva möten med fåglar och andra djur. Och ständigt bli fascinerad av naturens storslagenhet. Ofta har jag någon eller flera fjällvänner med på turen, men det händer ibland att jag reser helt själv.

När det gäller min aktivitetsnivå så varierar den under året. För det mesta är det nog Blå som stämmer bäst men vissa perioder är den säkert Röd (även om sportighet inte är något utmärkande drag för mig).

Användarnamn: fowwe

Intressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Foto, Utrustning

Mer på profilsidan


Kategorier:

Etiketter:

Länkar:

Stäpphök i danskt sällskap

Med vissa mellanrum får jag lust att skriva om intressanta fågelmöten, och nu tycker jag att det är dags igen.

Denna fågelhöst har varit intressant på flera sätt. För några dagar sedan gav jag mig ut att leta efter en norrlandsfågel, rödstrupig piplärka. Den är svår att se i fjällen, men på väg söderut rastar den i Skåne och då kan man få se den. Fast vanligtvis hör man den bara när den flyger förbi, allt går så snabbt att man inte hinner se några detaljer i kikaren. För att sitta stilla och visa upp sig, det vill den ogärna.

Fågel Blå

Mitt fågelintresse började i åtta-nio-årsåldern. Man kan nog säga att det skedde på grund av sömnlöshet. Det var nämligen så att vår familj tillbringade många sommarlov och andra lov på min farfars lantgård utanför Eksjö. Av någon anledning vaknade jag ofta tidigt, kanske klockan fem eller sex varje morgon. Alla andra sov minst ett par timmar till. Jag hade inget särskilt att göra, och att stiga upp helt själv var ju meningslöst.

Så jag låg kvar i sängen och läste böcker. Och rätt snart fick jag syn på Erik Rosenbergs Fåglar i Sverige. Den tog jag med mig i sängen och läste om den ena märkvärdiga fågeln efter den andra. Rosenberg - som blev en legend redan i sin livstid - beskrev många av fåglarna på ett väldigt personligt sätt. Havsörnen liknade han vid "en i båda ändar avhuggen trana" och lappugglan kallade han för "Tita Grå" efter en trollpacka i någon saga.

Publiksuccé för dubbelbeckasinspel

Nyss hemkommen från Vombs ängar måste jag beskriva en stor upplevelse som trots detta kan verka obegriplig för de flesta. Det har nämligen hörts spelande dubbelbeckasin några kvällar, och ikväll hade ett tjugotal personer helt spontant samlats från olika håll för att börja lyssna vid 21-tiden.

Jag var där med två andra, och så småningom upptäckte jag fler som jag kände. Så där möttes en hel folksamling, långt från all bebyggelse, för att lyssna efter det svaga ljudet av dolda fåglar i kvällsmörkret.

Vårkänslor och ett stort grått troll

När jag tog mig ut från lägenheten för att besöka tandvården badade lundaslätten i solljus. Allt andades vår, och vita moln drog omkring på en för övrigt blå himmel.

Skåne är fint på våren, men jag drabbades av en helt annan känsla. Jag ville norrut, och det genast. En intensiv önskan att få vara med när vintern släpper sitt grepp om fjället gjorde mig alldeles matt. Varför är det inte dags för årets fjällresa redan nu? Varför?

En natt i vindskydd

Man undrade hur mycket vinter det skulle bli härnere. Men så kom det kallare väder, och i veckan som gick pekade prognoserna på 7-8 nattliga minusgrader och klart väder omkring Lund. Den chansen ville jag inte missa. Det var länge sedan jag tillbringade en kall vinternatt utomhus (nåja, kall efter våra förhållanden).

Jag var inte ute förrän strax före midnatt på fredagskvällen. Vindskyddet ligger vid Krankesjön, och på sommarhalvåret är det mycket folk där. Nu var det förstås helt tomt, och jag väntade inga besök på morgonen heller.

Sida: Första Föreg. 1 2 3 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.