Fjällvandringar, naturupplevelser och friluftstankar.

Har under 2000-talet fått förnyad möjlighet att gå i fjällen, vilket jag tidigare gjorde på 70-talet. I Skåne där jag bor finns inga fjäll, så där blir det mest utflykter i Lunds kommun med fågelkikare, kamera och kaffetermos.

I den svenska fjällvärlden har det mest blivit vandringar i Sarek och Padjelanta som lockar med stora orörda naturområden. Djurlivet i dessa nationalparker intresserar mig också, och jag har bland annat gjort en del fågelinventeringar för Lunds Universitets räkning. Jag har också skrivit en bok för fjällbesökare: Vandringsturer i Sarek (utgiven på Vildmarksbiblioteket). De senaste åren har jag undersökt Präststigen, en gammal färdväg i Kvikkjokksfjällen. Dessa undersökningar har också resulterat i en bok som nu är utgiven och finns att köpa.

Under det senaste decenniet har det även blivit ett antal vinterturer på skidor i fjällvärlden. Att vistas en hel vecka (eller mer) i tält bland de snöklädda fjällen är en annorlunda och fascinerande upplevelse. Men jag och min kompis Anders tycks ha en märklig förmåga att hamna i snöstorm och oväder!

Det enkla livet i naturen tycker jag är mycket tilltalande. Bara ha med sig så mycket som får plats i en ryggsäck. Klara matlagning, brödbak och annat på friluftskök. Sova i tält med naturen på andra sidan tältväggen. Uppleva möten med fåglar och andra djur. Och ständigt bli fascinerad av naturens storslagenhet. Ofta har jag någon eller flera fjällvänner med på turen, men det händer ibland att jag reser helt själv.

När det gäller min aktivitetsnivå så varierar den under året. För det mesta är det nog Blå som stämmer bäst men vissa perioder är den säkert Röd (även om sportighet inte är något utmärkande drag för mig).

Användarnamn: fowwe

Intressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Foto, Utrustning

Mer på profilsidan


Kategorier:

Etiketter:

Länkar:

Grindarna vid Suorva

För vandrare och skidåkare med Sarek som mål är fördämningen vid Suorva en viktig förbindelsepunkt. Det är ofta här man påbörjar - eller avslutar - sitt Sarekäventyr. Det är därför betydelsefullt att denna grind hålls öppen, och så har det hittills alltid varit.

Eftersom jag hört rykten om att policyn kanske skulle ändras har jag varit i kontakt med ansvarig person på Vattenfall AB och ställt några frågor. Jag fick dessbättre beskedet att policyn står fast: grinden kommer även i framtiden att vara öppen hela året.

Hotad natur - eller hotad livsstil?

I skrivande stund har det här på Utsidan seglat upp en rad inlägg på forumet som har den gemensamma nämnaren hotad natur. Det handlar om planerad avverkning i Änok, gruvbrytning på flera platser i Lappland, utbyggnad av vindkraft i Stora Sjöfallets nationalpark med mera.

Om man älskar natur och inte vill se den förstörd blir man naturligtvis bekymrad över alla hotbilder som finns. Samtidigt är det lätt att bli förvirrad av att bakgrunden till hoten inte är helt enkla att begripa. För min egen del känner jag att jag vill försöka reda ut vad frågorna handlar om och förstå vilka intressen som ligger bakom de olika ståndpunkterna.

Morgonkonsert vid Krankesjön

I natt tog jag tältet och gjorde en övernattning vid Almentornet (ett fågeltorn) vid Krankesjön. Två omständigheter hjälpte mig ut. Den forsta var att jag köpt ett nytt fjälltält. Den andra var att jag hade fått veta att dubbelbeckasiner spelade på Vombs ängar i närheten, och det ville jag gärna lyssna på.

Det är två och en halv mil till Vombs ängar från min lägenhet, så det blev bilen. Var ute strax efter nio, och det var lagom. Dubbelbeckasiner börjar spela i skymningen. Och det gjorde de även denna kväll. Eller var det bara en? Spelet var lite tveksamt, kanske var det bara en enda beckasin. Den kalla vinden kanske hämmade också. Varmt var det inte.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg