Fjällvandringar, naturupplevelser och friluftstankar.

Har under 2000-talet fått förnyad möjlighet att gå i fjällen, vilket jag tidigare gjorde på 70-talet. I Skåne där jag bor finns inga fjäll, så där blir det mest utflykter i Lunds kommun med fågelkikare, kamera och kaffetermos.

I den svenska fjällvärlden har det mest blivit vandringar i Sarek och Padjelanta som lockar med stora orörda naturområden. Djurlivet i dessa nationalparker intresserar mig också, och jag har bland annat gjort en del fågelinventeringar för Lunds Universitets räkning. Jag har också skrivit en bok för fjällbesökare: Vandringsturer i Sarek (utgiven på Vildmarksbiblioteket). De senaste åren har jag undersökt Präststigen, en gammal färdväg i Kvikkjokksfjällen. Dessa undersökningar har också resulterat i en bok som nu är utgiven och finns att köpa.

Under det senaste decenniet har det även blivit ett antal vinterturer på skidor i fjällvärlden. Att vistas en hel vecka (eller mer) i tält bland de snöklädda fjällen är en annorlunda och fascinerande upplevelse. Men jag och min kompis Anders tycks ha en märklig förmåga att hamna i snöstorm och oväder!

Det enkla livet i naturen tycker jag är mycket tilltalande. Bara ha med sig så mycket som får plats i en ryggsäck. Klara matlagning, brödbak och annat på friluftskök. Sova i tält med naturen på andra sidan tältväggen. Uppleva möten med fåglar och andra djur. Och ständigt bli fascinerad av naturens storslagenhet. Ofta har jag någon eller flera fjällvänner med på turen, men det händer ibland att jag reser helt själv.

När det gäller min aktivitetsnivå så varierar den under året. För det mesta är det nog Blå som stämmer bäst men vissa perioder är den säkert Röd (även om sportighet inte är något utmärkande drag för mig).

Användarnamn: fowwe

Intressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Foto, Utrustning

Mer på profilsidan


Kategorier:

Etiketter:

Länkar:

Baka glödkakor på fjällvandringen!

I mitt allra första blogginlägg beskrev jag hur jag gör när jag bakar bröd i fjällen med hjälp av Trangiakastullen som "ugn":

 www.utsidan.se/blogs/fowwe/recept-pa-fjallbrod_12966.htm

Läs gärna det inlägget som inledning. Där står även en del om vilka typer av kök som fungerar bra och vilka man bör se upp med (Trangia själva gillar inte riktigt det här med att deras kök används till bakning).

Sedan det första blogginlägget  har jag funderat över den variant som en del samer använder: glödkaka. Några medlemmar här på Utsidan har bakat bröd på detta sätt, och igår kväll bestämde jag mig för att själv experimentera i köket hemma. Här kommer några erfarenheter.

Jag har inte tillgång till något samiskt recept, och mitt eget blir som följer.

Ingredienser till glödkaka (2 pers)

Ca 3 dl mjöl (vetemjöl, något uppblandat med ljust lantvetemjöl; i plastpåse).

½ pkt torrjäst

1/3 tsk salt

Lite matolja

Ca 1,5 dl kallt vatten (ta inte för mycket i början om du inte har extra mjöl att tillsätta).

(Lägg märke till att detta recept har mindre mängder än i den första artikeln med ugnsvarianten. Om man är fler än två personer kan man använda det ursprungliga receptet även till glödkakorna och grädda på det stora Trrangiaköket.)

Procedur

Jag blandade ingredienserna några timmar i förväg. På fjälltur kan man blanda degen kvällen före i en kastrull  och låta den kalljäsa över natten under lock.

På morgonen delas degen i 4 delar och plattas ut till kakor. Kakorna blir då lagom stora för Trangias lilla stekpanna. (Om du använder den stora pannan skulle jag tro att det kan bli lagom med 2 större kakor.)

Picka kakorna med gaffel, annars kommer de att bli uppsvällda vid gräddningen och bränns lätt vid. Se de två fotona närmast härunder (kakan på det andra fotot är vidbränd).

Kakorna ska pickas med gaffel som den undre. 

Kakorna kan jäsa en stund om man vill, men det går också bra att grädda och göra nya kakor efterhand. De blir lite tjockare och mjukare om de får jäsa först.

Grädda i torr stekpanna (inget matfett, alltså) på mycket liten låga. Se till att kakorna är mjölade på båda sidor så fastnar de inte på pannan. Gräddningtid: omkring 5 min på varje sida. Kolla några gånger så att värmen är lagom, bröden ska få lite färg.

Uppsvälld och vidbränd, det ser inte bra ut! Det är bara att försöka igen!

Brödet svalnar ganska fort efter gräddningen och ska ätas färskt.  Ljuvligt gott med lite smör på!

Nu börjar det se perfekt ut!

Ännu så länge har jag alltså bara experimenterat hemma vid spisen under idealiska omständigheter. Får se hur det fungerar i fält där det kan bli besvärligt vid kallt och blåsigt väder att få jäsning och gräddning att stämma.

Och en sista sak om du inte är van att baka bröd. Träna! Med tiden får man en känsla för hur en deg ska kännas och vad som ska rättas till i gräddningen när resultatet inte blir så bra som man har tänkt.

Avslutande funderingar

Man kan fråga sig om det är värt det extra besvär och de extra hekto det innebär att ta med sig mjöl och lite extra gas för att få nybakat bröd på fjället. Själv tycker jag det. En av de saker som ibland får mig att längta till civilisationen är just att få äta nybakade frukostbullar. Med eget bröd finns det en anledning mindre att skynda sig hem.

Den extra tid som det tar att ordna med ett bak bekymrar mig inte heller. Vissa morgnar kan det vara lite jäktigt och man vill iväg, då finns det inte ro att baka bröd. Men så får det inte ständigt vara, jag vill ha åtminstone några lugna dagar under mina fjällturer. Och då kan brödbak passa bra. Degen görs snabbt på kvällen och sysselsätter sig själv under natten.

Att sedan sitta en vacker morgon, beundra fjällnaturen och ta det lugnt medan brödet tillagas är helt enkelt en underbar upplevelse. Och skulle vädret vara uselt är gott bröd en ljuvlig tröst.

Jag ser fram emot allt detta i år igen. Det bär snart av, den 18 juni går tåget norrut för min del. Min vandrarkompis Anders kommer ett dygn därefter.

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2010-05-24 23:15   dHANScan
Jag gillar tanken att må bra på fjällen. Men har man tid att börja sin bakning med jäsning på kvällen förr en tilltänkt vilodag när man inte vet vad SMHI tänkar vädret skal bli?
Intressant vore också hur energikostnaden blir att ta med de torra baka-ingredienser (vattnet finns ju) i stället för att bära färdigbakat knäckebröd? Och hur blir CO2-räknastycket?
Det är några väldigt fina glödkakar du har bakat. Troligen lyckas de också på Trangia'n.
Säkert är att man längtas otroligen efter "riktigt" bröd när man har levat av inköpt knäckebröd i flera veckor - även om det är svenskt.
 
Svar 2010-05-24 23:51   fowwe
Hans, det här med CO2-räkningen blir för svårt för mig, det ger jag upp med! Och om SMHI inte ger fint väder då jäser man och bakar inuti absiden på tältet. Dåligt väder ska inte hindra en god frukost ;-)!
 
2010-05-24 23:25   Wolf25
Hmmm... hur ska jag göra som lämnar stekpannan hemma.
Kanske går att grädda i kastrullen, ska prova hemma, tack för tipset i alla fall.
 
Svar 2010-05-24 23:52   fowwe
Ulf, kastrullen går säkert alldeles fint! Lite mindre och fler kakor bara. En detalj till: det är lätt att man bränner vid ett och annat ställe i pannan även om man är försiktig. En liten tuss stålull kan vara bra att ha då. Bör förstås undvikas på teflonpanna och liknande som ju inte är lämplig överhuvudutaget för sådana här bakningsövningar.
 
2010-05-25 07:30   Håkan Friberg
Visst. Någon sorts brödbak ska gärna finnas med under turen. Jag vill ha messmör på mitt.
Det där ugnsbaket har jag inte vågat mig på än...
 
Svar 2010-05-25 08:18   fowwe
Messmör låter gott! Ugnsvarianten - med samma deg - ser jag som mer arbetsbesparande eftersom gräddningen sköter sig nästan själv. Men vid mycket kallt väder jäser det dåligt på natten och då skulle jag nog välja glödkakestuket på morgonen istället.
 
2010-05-25 11:19   MBac
Tack för inspirationen! Kan bara understryka det du säger om liten låga. Jag har bränt sönder min Trangia teflonpanna i ett försök att baka bröd i den på spritkök...
 
2010-05-26 09:45   seobserver
Stålullen brukar jag kunna lämna hemma då grus och sand brukar finnas i mina fjäll. Glödkakorna tycker jag blir bättre med rejälare mjöl an vitt vetemjöl, fullkorns korn och spaltmjöl ger godare kakor. IMHO
Trangias miniugn ger jämnare värme, men väger.
 
Svar 2010-05-26 10:36   fowwe
Ja, mjöl kan man ju välja efter tycke och smak. Grövre mjöl kan dock fordra lite mer träning för att lyckas, enligt mina erfarenheter.
 
2010-05-26 13:29   mathog
Smarrigt! Jag ska också prova :)
 
2010-05-26 23:14   dHANScan
Håkan's tipps om FJÄLLBRYNT låter bra, men finns det andra typ messmör som fungerar bättre än det i en ryggsäck på turen Enig med seobserver att grus, sand och blåbärsris rengörar Trangia'n som bäst.
Vacker kulinarisk samtala - bra inspiration!
 
Svar 2010-05-26 23:46   fowwe
Även om jag gillar messmör så gillar jag allra bäst mjukost. Köper i tub för att det är lätthanterligt, väljer oftast räkost och renost. Men kan det finnas mesost i lätthanterlig förpackning tro? Eller så kan man uppfinna en?
 
2012-08-01 08:56   jmlove
Tack för tipset, ungarna uppskattade verkligen det här brödet på fjällturen! Och vilken doft av nybakat bröd som sedan spred sig i tältlägret på morgonen.

Jag hade i lite mera vatten vilket gjorde brödet härligt klibbigt men det gör absolut ingenting... bara att pytsa ut kladdet i stekpannan.
 
Svar 2012-08-02 21:21   fowwe
Kul Johan att du är bagare till dina barn! Bröd på fjälltur är en härlig lyx.
 

Läs mer i bloggen

Hardeberga – vandringar i underskattad landsbygd

En så stor stad som Lund uppslukar lätt intresset hos dem som bor där. I ännu högre grad gäller detta den betydligt större staden Malmö. Det är lätt att upphöja livet i staden som mer intressant och mer betydelsefullt är livet i exempelvis en liten by (som kanske rentav är på väg att avfolkas).

Det finns något motsägelsefullt i en stor stads lockelse. Å ena sidan får man känslan av att det händer väldigt mycket, ett myllrande liv. Å andra sidan upplever man att staden är möjlig att få överblick över, att begripa sig på. Det senare är naturligtvis en illusion, till stor del skapad av arkitekturen som målar upp de stora linjerna för oss. Dessa skapar ordning och sammanhang åt det vi ser och döljer det mesta som finns bakom fasaderna. Vi får känslan att vi förstår. Men vem kan greppa ens en bråkdel av vad som sker bakom just dessa fasader? Inte ens i ett medelstort bostadshus är det möjligt.

Genvägen Nijákvágge – för den som har gott om tid

Det klichéartade talesättet ”genvägar är ofta senvägar” exemplifieras på ett utmärkt sätt av Nijákvágge som erbjuder en betydligt kortare väg jämfört med att runda norr om fjället Niják. Med detta vägval får vandraren uppleva en av Sareks veritabla bakgårdar, där frostsprängt stenskravel samlats i högar, drivor och fält. Med andra ord - oemotståndligt för varje Sarekvän!

Det är juli 2021 och jag befinner mig i norra delen av Ruohtesvágge. Lägerplatsen är min femte i Sarek denna varma och myggrika sommar. Men jag är inte ensam – tältet delar jag med min gode vän Anders. Inte den vanlige Anders, han som jag oftast har gått tillsammans med och som finns med i många av mina skriverier här på Utsidan. Nej, detta är en annan Anders. Lustigt nog är båda två professorer på Tekniska högskolan i Lund och känner varandra väl.

Den Stora Grå. Och om fasaden som rämnade

Lunds kommun har knappast rykte om sig att vara en skogskommun, men vi har faktiskt några ganska stora barrskogsområden. Ett av de största är Vombs fure som ligger precis söder om Vombsjön. För något tiotal år sedan hittade man tillfälligt en kringflygande lappuggla i den skogen. Och nu var det dags igen. På årets sista dag 2022 upptäcktes en individ på eftermiddagen, strax före skymningen. Men det var inte många fågelskådare som fick se den.

Lappugglan är normalt en norrlandsfågel – åtminstone har den alltid betraktats som det. Samtidigt kan den ibland förflytta sig långa sträckor vilket Ove Stefansson beskriver i sin bok Nordanskogens vagabond. Lappugglan. På senare tid har häckningar konstaterats så långt söderut som Blekinge.


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.