explorermikaelstrandberg

300 p
Bloggar > Mikael Strandberg

Mikael Strandberg

Producent av dokumentärer, expeditioner, bloggar, foton, böcker och guidar turister då och då.

Expedition Frozen Frontiers: Med renar genom Sibirien

Det är strax ovan 40 minusgrader och jag, plus familjen, har anlänt till Republiken Sakhas huvudstad Jakutsk. Vad som väntar nu är en en mycket kylig Expedition, tro det eller ej, men med ren och släde genom och över ett av de kallast bebodda platserna på jordklotet, Oymyakon. I denna lilla by startar vår färd och vi kör söderöver med målet vid det Okhotska Havet. 

Utmaningen är de extremt låga temperaturerna, de största enskilda vargflockar jag hört talas om, 400 i en flock, laviner, snöstormar, björn och den stora risken för allvarliga förfrysningarna. Vi är 6-8 personer, jag vet ej än. Min vän Egor Makarov, tolken Bolot Bochkarev, filmaren Juri Bereznov och så minst 2 renskötare från Khabarovsk som nu står och väntar på oss i Oymyakon. Samt 10 slädar och 25 renar. Vi måste bära med oss all mat och bensin för ström att ladda all utrustning för minst en månad. 

Målet med färden är att göra en rättvis dokumentär om detta område och de människor som bor här. Jag skall och testa vad som är bäst, pälskläder eller moderna polarkläder.

Usch, jag fryser, kan inte skriva mer! 

Jag hoppas kunna skriva ett par rapporter i veckan, följ Expeditionen på www.facebook.com/explorermikaelstrandberg  Inget mer blir skrivet pa Utsidan innan Expeditionen ar klar.

Förberedelserna har varit lite besvärliga, 1 års jobb på 2 månader, läs här www.expedition-extreme-cold.posterous.com

Postat 2013-01-24 10:45 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Sarek; En vintertur tillhör livets höjdpunkter!

Den här tiden varje år så finns det en plats jag längtar till kanske mer än till andra;

Sarek på vintern! Det är  är förmodligen den mest omskrivna svenska Nationalparken i svensk friluftsmedia. Vilket är lätt att förstå med dess högalpina omgivning och storslagna platåer. Tveklöst min stora favorit här i vårt avlånga land också. Jag känner den bara på vintern. Jag har aldrig varit där sommartid. Nu när höstlöven börjar falla av ekarna här i Malmö, och när lite kyligare luft då och då dyker upp, så längtar jag oerhört mycket upp till trakterna i norr. I synnerhet Grövelsjön och Sarek. Mina två svenska favoriter. Jag saknar snö, kyla och att skida fram mellan berg och genom dalar. 

Jag gjorde min första vintertur i Sarek redan 1989. Jag minns att det var halvkallt, en 20 minusgrader, jag var ovan att skida och vi gick in i Ritsem min vän Johan Benstorp och jag, och ut vid Saltolouktas Fjällstation. Vi såg inte en själ på hela tiden. Fel, vi mötte en finne som ville köpa rödsprit av oss, för han hade tagit med sig vindrutstorkarvätska. Det var så kallt att han kört slut på 2 liter rödsprit på 4 dagar och han hade 6 dagar kvar. Likväl såg han starkare ut än oss. Det var egentligen min första riktiga vintertur. Det var en kamp.

Likväl var det starten till min stora kärlek för vinterturer och sedan dess har jag gjort ytterligare en tio färder. Jag har gått in och ut från olika ställen, men enklast är Ritsem i och med att man snabbt kommer upp på slätterna och bjuds på den storslagna utsikten. Och ut i Salto för matens skull. Efter tio dagar är man hungrig. Om det är öppet vill säga.

Jag har haft allsköns väder här uppe. Från en veckas storm, till slask och öppet vatten. Jag gör alltid en tur upp på Mikka glaciären och/eller Sarek Alekjegna, till Stortoppen tror jag den heter, för utsiktens skull. Bara en gång har jag bestigit Sarektjåkko. Jag verkligen älskar alla vagges, i synnerhet Sarvesvagge.

De senaste två gångerna, som jag gjort i slutet av mars, vilket jag ångrar, bättre i början på februari när allt är stängt, tomt och mörkt, har det varit mycket folk ute. Många utan någon större erfarenhet och det oroar mig. Säkert beroende på att media skriver så mycket fantastiskt om platsen. Men Sarek om vintern är ingen plats för de ovana. Vid ett tillfälle gjorde jag en tur med en mycket erfaren friluftsfrämjare, som hade gjort det mesta, men aldrig i stormväder och det kunde ha gått riktigt, riktigt illa. Vädret svängde på en sekund och hade han varit själv hade det inte slutat bra. Man bör vara mycket erfaren med uselt väder innan man ger sig in i Sarek tycker jag.

Annars förstår jag alla hyllningar. Det är helt klart en av världens vackraste platser, mycket beroende på dess otillgänglighet. 

 Jag bär alltid med mig Claes Grunstens bok om Sarek, men den viktigaste boken att ta med och läsa, är Axel Hambergs klassiker! Underbar att läsa när man sitter fast 2-3 dagar i en snöstorm.

Min favorit vintertur på runt tio dagar, inklusive 2-3 dagar endera att vänta ut vädret eller klättra en topp, ser ut på följande vis:

In Ritsem-över Akkajaure-Hambergglaciären mellan Akkas toppar-ned på Kukkesvagge-Alep Sarekjegna-Mikka glaciären-ned i Routesvagge-söderöver så man kan gå genom Pastavagge och ut på Sitojaure fram till Salto. Men stora favorit är Äpar!

Oj, hur jag längtar till Sarek!

Postat 2013-01-07 22:05 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

4 inspirerande böcker, måhända livsavgörande, att läsa på det nya året

Malmö bjuder verkligen på oerhört uselt vinter väder, duggregn och blåst och vad passar då bättre än att inleda år 2013 med att låta sig överväldigas av fyra böcker som kan inspirera till att bryta mönster, ge perspektiv och leda in på nya tankar. Jag skulle då vilja plocka ut dessa ur min bokhylla och rekommendera läsning för att eventuellt uppnå detta stadie i livet!

1. Jag är Zlatan Ibrahimovic. Jag åker ganska ofta till Rosengård av olika skäl och gillar verkligen stället och atmosfären. Det fick mig att under juldagarna läsa boken av/om Zlatan, som jag gillat på alla sätt och vis sedan han först dök upp på mediehimlen. Efter att ha läst hans bok vill jag påstå att detta skulle vara obligatorisk läsning för grundskolan, ja, varför inte för alla svenskar! Det sätter sursvensken i perspektiv,  men är främst en lysande inblick i det svenska samhället, utanförskap och inspirerande på alla plan, från första till sista sidan. En oerhört inspirerande bok!

2. Nådelös villmark av Lars Monsen. Detta är helt klart en bok för alla som vill ge sig ut på egen hand i vildmarken. Den är fylld av råd, klokheter och funderingar runt livet. Lars Monsen är verkligen en av mina skandinaviska favoriter och verkligen den sanne vildmarksexperten. Han skriver dramatiskt, spännande och inspirerande.

3. Två genom Sahara av Michael Asher. Jag mindes den häromdagen när jag läste att den för de flesta svenskar helt okände svenske äventyraren Christian Bodegård hade fått ett stort omnämnade av Explorersweb i USA. Han försökte till viss del följa Michael och hans nuvarande fru Marianetta Peru led genom Sahara, på hans kamefärd för några år sedan. Boken handlar om hur detta par gjorde den första promenaden från öst till väst genom Sahara. Spännande, lärorik och en riktig kioskvältare av ett par som verkligen kan öken.

4 Den långa vägen till Mecka av Mohammed Asad. Det här är en av de märkvärdigaste berättelser jag någonson läst. Han är juden som konverterade till islam, gjorde en sanslös ökenfärd genom Arabien och blev Pakistansk utrikesminister, men dog ensam och övergiven. I Europa. Hans beskrivning av hetta, öken, beduiner är med det bästa jag läst samt hans religiösa funderingar.

Kom gärna med fler förslag!

Postat 2013-01-01 22:06 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

 

Logga in

Tips!