En höstvandring i Kevo naturreservat.

Ända sedan Tomas och jag gjorde våran första vandring tillsammans så har vi haft små planer att göra en vandring igen när det skulle passa för oss båda. Eftersom när vi båda har jobb och eventuellt familjeliv att passa in så letade vi efter lite kortare ledförslag, Tomas har under längre tid velat vandra Kevo leden som går igenom Kevos naturreservat och efter en stunds forskade så förstod vi att detta skulle passa oss med dom lediga dagarna som vi hade tillgängligt, resan skulle göras under slutet av september vilket skulle ge oss kanske möjligheter att beskåda höstfärgerna under vandringens gång.

Våran färd mot våran vandring började redan 23.9 tidigt på morgonen när vi hade en bra bit att åka rättare sagt 1100 kilometer före vi var framme men vi hade redan i panerings stadiet bestämt oss för att inte köra hela sträckan så efter att kört en bra bit av sträckan så tog vi natt vid en stugby vid Saariselkä där ägaren erbjöd sig att sätta på bastun när vi träffade henne på gården när vi kom fram vilket var väldigt tacksamt.

Dag 1 24.9 10,5 kilometer.

Efter att fått en halv natt med sömn så fortsatte resan tidigt nästa morgon, vi hade ytterligare ännu ca 170 kilometer att köra innan vi var framme. När Kevo leden ej är någon rundslinga så är man tvungen att hyra en chaufför som transporterar bilen från punkt a till b, det finns många lokala företag som hjälper till med detta men efter rekommendationer av andra så anlitade vi Kenestupa Matkailukeskus som flyttade bilen för 130 €. Chauffören möte vi upp vid Kenestupa och han fick åka med oss när vi begav oss mot Sulaoja parkeringsplats vilket är en färd på ytterligare ca 120 kilometer. Efter när vi var framme så lämnade vi över våra bilnycklar så fick chauffören köra tillbaka till Kenestupa för att lämna våran bil där.

Nu var vi äntligen på väg efter många timmar i bil, klockan var redan en bra bit över 14 och vi hade en bra bit att gå innan det skulle bli mörkt men när vi hade inte ätit något sedan tidig morgon så hamnade vi stanna redan efter ett par kilometer vid Luopmošjohka rastplats för att äta en snabb lunch. När våra magar var mättade så fortsatte vi mot Ruktajávri där vi hade planer på att ta kväll, denna sträcka så passerar man mycket fjällbjörk skog vilket skulle vara extremt vacker att vandra denna tidpunkt men när det hade varit en köldknäpp och en hel del hårda vindar en vecka tidigare så hade större delen av höstens färger redan försvunnit vilket jag började nu förstå att vi skulle få se väldigt lite av tyvärr. Vid Ruktajávri finns det bra många tältplatser och bekvämligheter bland annat ett fint vindskydd som vi satt i hela kvällen och pratade och firade för att vi äntligen var ute på tur igen det slank även ner en öl och ett par stänkare. Sedan när vi begavs oss till tältet för att sova så hörde jag hur Tomas svor till helt plötsligt han hade lyckats få dragkedjan att fastna i sovsäcken och olyckligtvis så blev det ett litet hål i sovsäcken men tur nog så hade jag ett par varv med silvertejp runt snurrat min vattenflaska vilket vi lyckades lappa säcken med.

Tyvärr hade höst färgerna redan försvunnit vilket var otroligt synd när det finns mycket björkskog på just denna led.

Ruktajávri rastplats här hade vi mysigt under första kvällen.

    Sjön Ruktajávri vid Ruktajávri rastplats.

Dag 2 25.9 12,2 kilometer.

Dagen började med att vi gjorde upp eld igen vid vindskyddet som vi hade suttit i under kvällen, här så lät vi våra sovsäckar torka när vi åt morgongröten. När vi kände oss klar så började vi leta oss iväg och när vi hade bara kommit ett par kilometer så kom vi till en enkel rastplats som vi beslöt oss för att ta en lite längre paus vid. Efter leder leden upp på kalfjället och man går en bra bit uppe på kalfjället innan man kommer ner i skyddad terräng igen. Efter att gått en bra stund så kommer man tillsist fram Suohpášája rastplats men eftersom vi kände oss sugna för att vandra vidare så blev det en kortare rast vid denna plats. När man lämnar Suohpášája rastplats så kommer man redan fram efter drygt en kilometer till en av Kevos större sevärdheter, här breder Kevos kanjondal ut sig och här blev det att stanna igen en längre stund för att fota en stund. När vi kändes oss klara så började vi ta oss vidare, vi hade bara någon kilometer kvar innan vi var framme till nästa tältnings område. När vi kom fram så insåg vi det skulle troligtvis varit bättre att lämnat vid den tidigare rastplatsen som fanns ett par kilometer innan när vi märkte att det inte fanns några bekvämligheter förutom en eldplats men vi båda var trötta och hungriga plus att solen höll på att gå ner vilket gjorde att vi inte hade så mycket andra alternativ än att lämna på denna plats.

Mäktiga renar.

     En som njuter av godis.

Vattendrag nära Suohpášája rastplats.

     Kevo kanjon.

Dag 3 26.9 13,6 Kilometer.

När jag vaknade upp denna morgon märkte jag att det hade varit betydligt kallare i natt, jag hade redan kvällen innan reagerat på hur stjärnklart himmelen var och jag tänkte redan då att det kunde bli en lite kallare natt vilket det blev. Ett av dom första sakerna Tomas sa till mig när jag vaknade var hur mycket han hade frusit under nattens gång tydligen så var inte hans sovsäck riktigt lämpad för just för så här kalla förhållande. Vi låg lite extra länge kvar denna morgon när vi båda inte hade riktigt lust att gå upp dels för att klockan var 6:30 och det var fortfarande lite mörkt ute men också för att denna morgon var lite kyligare. När vi äntligen hade krälat oss ur våra sovsäckar och hade kommit utanför tältet så märkte man tydligt hur det hade varit några minus grader under nattens gång när det var frost på tältduken och i miljön runt oss. När våra magar var mättade med gröt och kaffe så började vi leta oss vidare, leden går härifrån igen upp på kalfjället. Även fast morgonen hade varit kall så var denna morgon otroligt vacker, luften var krispig och vi hade delvis dimma när vi gick. Efter att vandrat en bra stund så kommer man fram till Fiellu vattenfalls här går leden djupt ner i dalen till en rastplats där vi spenderade många timmar för att vila oss och äta lunch.

När vi kände oss klara så begav vi oss vidare, härifrån går leden brant uppför men när leden är försedd men trappor så går det relativ lätt att ta sig upp. Resterande sträcka som vi vandrade under dagen var uppe igen på kalfjället tills leden ytterligare igen går ner i dalen här så bestämde vi oss för att ta natt när det var ett ypperligt fint tältnings område med massa bekvämligheter. Här blev det att festa till det på köttbullar och mos och en och annan whisky sup när vi satte och pratade runt lägerelden långt in på kvällen.

Under nattens gång hade det varit ett par minus grader vilket märktes när det var frost.

Trappan upp från tältplatsen.

Tomas blickar ut över Kevos kanjon på morgonkvisten.

Fiellu vattenfall.

Torkning av strumpor i Fiellogahjohka torvkåta.

Nyfikna åskådare.

      En av dom få tältplatser vi hittade att få upp tältet på vid Roajášjávri rast/tältplats.

Dag 4 27.9 10,3 kilometer.

Denna morgon när jag skulle ha ut mina grejor för att göra frukost så märkte jag att vi hade haft besök under nattens gång, mina ballerina kex och mina rågbröd så hade gnagare kalasat på under nattens gång och jag var illa tvunget att kasta resterande som hade klarat sig. Innan vi båda började med våran frukost så gick vi igenom alla våran resterande proviant för att säkerhetsställa att dom inte hade gnagat på något annat vilket dom inte hade gjort, jag får skylla mig själv för kvällen innan hade jag tyvärr varit lite slarvig när jag gömt undan maten. När vi sedan var klara så letade vi oss vidare och under dagens etapp som vi skulle vandra så hade vi två vad efter redan ett par kilometer som gick bra utan några större problem. Vi knatade på under förmidagens gång och när klockan började närma sig lunchtid så var vi framme vid Gamajotnsuohppášája rastplatsen där vi tog lunch i kåtan. Efter så fortsatte färden över flack terräng över kalfjället denna sträckan passerar man utan några större problem, tillsist så går leden brant ner i dalen och här så hittade vi Gaskkamuš Njaggaljávri rastplats. På platsen så är väldigt svårt att hitta plan mark och har man ett större tält så är det svårt hitta bra tältplatser men lyckligtvis så finns det trallar man kan pussla ihop för att göra det möjligt att tälta.

Tomas blickar ut över vyerna.

Kåtan vid Gamajotnsuohppášája rast/tältpalts.

Färden fortsätter.

Tältet på trallen som vi pusslade ihop sista natten när det fanns så dåligt med tältplatser.

Dag 5 28.9 11,5 Kilometer.

Kvällen innan hade vi pratat om hur vi skulle lägga upp dagens rutt och vi beslöt oss i tidigt skede på morgonen att vi skulle gå hela sträckan i ett svep vi hade ju inte många kilometer kvar att gå och sedan skulle vi kunna få ta natt i Utsjoki och få vila ut innan vi påbörjade resan hem. Vi hade ganska så bra fart på under dagens etapp och redan efter ett par kilometer så hamnar man vad över till andra sidan en sista gång på denna led. Det blev ett fåtal pauser under dagens gång och vid 15 tiden på eftermiddagen så var vi äntligen framme. Omgående så började vi leta oss mot Utsjoki där vi hade bokat en liten stuga för att ta natt i. Vi besökte även den lokala puben för att äta pizza.

Sista vadet.

      Pizza i Utsjoki lokala pub.

   Leden med start i Suttesája parkeringsplats med avslut vid Genešjávri parkeringsplats.

Vi båda var väldigt belåtna med våran vandring. Det mindre bra var att tyvärr så hade höstfärgerna redan försvunnit men det positiva med det så var att vi såg ytterst få andra människor under dagarna vi var där, en annan mindre bra sak så på en del rast/tältplatser så är det väldigt svårt att hitta bra tältplatser lyckligtvis så finns det på dom flesta ställen trall att sätta ut ifall så man får en plan och fin tältplats.

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2022-11-03 19:18   fowwe
Det är inte ofta jag har besökt Finland och detta naturreservat hade jag inte ens hört talas om tidigare. Intressant att läsa om ett nytt område som dessutom ligger väldigt långt norrut. Tack för din berättelse!

Jag får känslan av en sorts storslagen ödslighet, även om björkskogen mildrar det intrycket. Och trots den nordliga breddgraden så är det ganska låglänt. En unik (finsk?) detalj är de där linorna att ta sig över vattendragen med. Är de verkligen till hjälp? Kanske mest en säkerhetsåtgärd...
 
2022-11-03 20:46   materazzi
Trevlig läsning. Vill man förenkla Kevologistiken något jämfört med vad som beskrivs i artikeln så kan rundslingan Suttesája/Sulaoja -> Ruktajärvi -> Kuivi -> Fiellunputous -> Ruktajärvi -> Sulaoja vara ett alternativ. Det är en lättgådd tur med fina vyer.
 
2022-11-21 14:18   Tuula K
En mycket intressant berättelse om vandring i ett område jag inte kände till tidigare. Tack för ett du delade den med oss.
 

Läs mer i bloggen

Sarek i början av augusti.

Redan i ett tidigt skede i Januari så började jag lägga upp planer för att göra en vandring under sommar månaderna i Sarek, efter en hel del funderande så hade jag en rutt som såg lovande ut, där jag valde bort dom värsta vaden. Rutten skulle bli från Akkastugorna till Kvikkjokk på ca 8-10 dagar i början av Augusti med rum för eventuellt plats för en eller två topp turer om vädret skulle tillåta.

Efter att ha hålt på med vandring nu under ett par säsonger så börjar man få koll på en hel del, under fjolårets vandring så vägde jag in ryggsäcken på hela 31 kg vilket var i det tyngsta laget för en vecka så jag lovade mig själv att denna vandringen fick ej packningen jag bar på ryggen väga mera än 25 kg. Sedan bestämde jag också för denna vandring att jag skulle torka all mat själv dels för att få ner vikt och volym men jag har under tidigare vandringar ibland haft med mig en stor del färska råvaror.

Ruskaresa till Oulanka nationalpark 2021.

Sambon och jag gjorde en spontan resa upp till Oulanka nationalpark över ett veckoslut i slutet av September 2021 för att få beskåda höstens färger uppe i Lappland.

23.9.2021

Solo vandring i Urho Kekkonens nationalpark 2021.

Enda sedan jag gjorde min första vandring i Lappland ifjol 2020 så har jag längtat tillbaka efter nya äventyr. När våren började smyga sig på i år så har jag mera eller mindre börjat lägga upp nya planer för kommande höstvandring 2021. Jag har haft många olika alternativ i kikaren som jag har valt mellan. I själva verket så var jag kanske mera intresserad av få vandra i mera avlägsna områden men jag valde att inte sätta målen allt för höga inför kommande vandring när det även var min första gång som jag rörde mig ensam så valet blev Urho Kekkonens nationalpark. Valet blev självklart när jag ville lägga upp och planera en egen rutt i området samt så är parkens större delar av lederna omarkerade vilket gjorde att området kändes perfekt för mig.

Efter att ha läst till mig om vilka sevärdheter man borde se så hade jag en rutt planerad. Under färdens gång så blev det att lägg om rutten ett par gånger vilket man inte kanske ska göra i normala fall men eftersom jag hade införskaffat en nödsändare så kände jag mig bekväm att avvika från den planerade rutten. Rutten som blev planerad landade lite över ca 100km, planen var att göra vandringen på ca 8 dagar men jag tog med mig mat för 10 dagar ifall om det skulle ske något oplanerat.


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.