Solo, bortom lederna och långt från folk. Fjällvandringsplaner, fjällvandringsminnen, fjällvandringsprylar*
(*garanterat sponsorfritt fjällvandringsnörderi)

Solo, bortom lederna och långt från folk. Fjällräv och retorikvetare som efter 20 år på fina men inte så naturrika platser såsom Rom och Malmö hittat hem till Dalarna. Mest bekant med fjällområdet kring Ljungdalen, där familjen haft stuga sedan barndomen. Sarek upptäcktes som vuxen och särskilt Rapadalen har lockat under flera vandringar.

Användarnamn: Elvah

Intressen: Friluftsmat, Vandring, Turskidåkning, Paddling, Foto, Utförsåkning, Träning, foto, matlagning, RPG-spel, musik.

Mer på profilsidan


Storådörren i vårflod (del 1)

Min plan: Tur med vildmarkskänsla genom icke tidigare besökt dörr. Min pappa, som en gång i tiden lärt mig allt han kan om fjällvärlden. Min 23-åriga lillebror som under friluftsdag i gymnasiet gjort sig känd för att ha sovit i skinnjacka och blöta jeans i -20 bivack, och som fortfarande vägrade hålla på med trams som underställ, ullstrumpor eller väl ingångna skor. Det här är del 1 i berättelsen om vår vårflodsvandring år 2012.

På Utsidan i juni 2012 gick trådarna varma om snöläget i fjällen, och på vår resa mot Ljungdalen vid midsommar skymtades fjällen i vinterskrud. Det var ovanligt sen snösmältning. I byn varnades för att broar spolats bort. En sak var säker: Det här skulle bli ett äventyr.

Midsommar i Nemos tasspår

Det har berättats att Nemo, med matte och husse i släptåg, styrde kosan mot Måryds enebackar. Det gick raskt på utvägen, så raskt att kopplet stramade. Tvärstopp blev det vid läskiga färister och trappor till hagar. Den stora, bestämda belgiska vallhunden var i grunden en mes.

Vid dammen ovanför enebackarna öppnar en vid sommarblomstrande äng upp sig, varvid Nemo alltid fick fnatt sådär som bara glada hundar på grönbete kan få, och började rusa i vild fart fram och tillbaka över gräset.

Jakten efter det enkla

Efter min långa monolog häromsistens i forumtråden om planerna på att vandra från Trondheim till Ljungdalen, tänker jag att det är hög tid att starta en blogg här på Utsidan istället.

Mycket förberedelser inför sommarens äventyr. Träning först och främst, ben och kondition. Och så ska jag bestämma mig för den trevligaste rutten, Trøndelags turistförening (trondelag.com) har varit superhjälpsamma. Jag väntar fortfarande på en pålitlig lösning på mitt gaskökproblem, och det ser ut att lösa sig snart. Jag väntar på att få ordning på dessa och andra krånglande småsaker.