vandring,paddling och annat friluftsliv

bor i Jokkmokk.
"måste" dagligen motionera i skog och mark,samt allmänt vistas ute i naturen.
Gör ofta korta turer i kommunen,både till fots och med kajak.
Har en önskan om att hinna se så mycket som möjligt av hemkommunens fjällvärld.
Stillsamt intresse:läsa,hälsofrågor.

Användarnamn: brigas

Intressen: Vandring, Turskidåkning, Paddling, Utförsåkning, träna längskidåkning,terränglöpning,rullskridskor,rullskidor,styrketräning

Mer på profilsidan


Kategorier:

Etiketter:

2008-01-17

Jag är ingen Vorsteh-människa.

Visserligen är jag uppväxt med Vorsteh-hundar,men en gullig Cavalier är nog mer min melodi för hundkompis.En som är med överallt,när man går och springer och simmar eller åker skidor,eller bara slöar i soffan.

Det passar mej,inga stora bestar som slår ner allt med svansen,hoppar och skäller och rusar fram emot en så man knappt vet om dom ska äta upp en eller bara smaka lite.

Men,nu när min gamle fars hälsotillstånd drastiskt försämrats och han ej mer kommer att  ta ut sin best,så börjar jag ändra uppfattning.

Jag har inte ens gått in i huset innan nån tagit rätt på jycken.

Nu tog jag mod till mej och mamma hjälpte mej att sela den och med känslan av att leda ett mellanting mellan engelskt fullblod och bisonoxe tog jag mej upp till spåret där min sambo sen hjälpte mej att hålla den under tiden jag fick på mej skidorna.

Det gick utav bara H-vete!

Vilken fart och kraft! Och dessutom var det jättekul att köra draghund igen.

Jag har så ytterst sällan kört hund de senaste 20 åren,eller kanske ännu längre tillbaka.

Igår skulle vi ut igen.Nu viftar hunden på svansen åt mej och hälsar kärvänligt,och gick riktigt fint upp till spåret.

Vänta bara;snart har vi nog blivit träningskompisar.

Även jag ,som har så bestämda uppfattningar om allt,kan tänka om.Det är inte bara små hundar som gäller,men nån riktig Vorsteh-människa blir jag nog inte,eller?

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2008-01-17 11:56   Staffan Andersson
En kompis har haft Vorsteh i hela sitt liv. Han brukar säga att de består av fyra ben, två lungor och noll hjärna. Lite skämtsamt, men med viss sanning på de två första iaf =)
 
2008-01-17 12:04   brigas
Just det!med vissa undantag.En har då varit mycket klok,men det var på 60-70-talet.En annan har sprungit otroligt fort och långt.
Syrran hade hand om en unghund förra året när ägarna var på uppdrag.Jag brukade skoja med den och vicka på huvudet hit och dit och säga att "nu krockar de två hjärncellerna-och då blir det en reaktion".
 
2008-01-17 12:54   Öhrnell
Det låter spännande det där. Var hunden van vid att dra? Jag, som bara har promenerat med andras ouppfostrade hundar som drar i kopplet, undrar hur man får stopp på en springande hund när man har skidor på fötterna. Jag tycker att du var jättemodig! Som en backhoppare ungefär.
 
2008-01-17 14:18   brigas
Visst är draghunden van att dra,och jag åker skidor bra,men är ringrostig sen tonåren med hundkörning och framför allt med hantering hund modell större.
Få stopp=tvärställda skidor och hoppas att man har auktoritet i kommandot
 
2008-01-18 13:08   BrittMarie
Jag är ingen hundmänniska alls...föredrar katt som värmande sällskap i soffan. Men det ser kul ut att åka skidor med hund!
 
2008-01-20 14:53   Islusen
Ha ha, kan tänka mig att det gick undan! Men vad kul att du törs... förstår ju känslan när du beskrev den där bisonoxe-fullblodsblandningen! Ni kommer säkert att få det kul framöver, cavalieren i all ära men vorstehn är nog bättre på att få det att gå undan i skidspåret! Passa på att njuta av det bästa av två världar kan man väl säga.
 

Läs mer i bloggen

2012-07-23

Fierrovagge -och lite om Sommarlabba-färjan

I år skulle vi gå en enkel tur,anpassad till liten hund och något bekväma människor.

Flyg till vindskyddet i Kuravagge,gå till Vaimok,över berget till Fierrovagge och sen ned till Sommarlabba och Tarraleden hem.

2012-07-04

Kaskaivo övergivet utflyktsmål?

Tidigare var stigen upp till Kaskaivo klassad som dagsutflykt från Kvikkjokk.och -ja en gång för länge sen gick jag och min pappa upp där,dagsutflykt helt klart.

För ca 8-10 år sen var jag upp,skitjobbigt minst sagt,då mängder av träd fallit över stigen,då sov jag över,kom hem varm och trött.

2011-10-12

En liten björn

På eftermiddagens hundrunda följde även min son med,första gången i höst.

När vi gick i solens sista strålar längs en ås omgiven av vatten sa han "en björn";något 10tal meter framför oss kom en riktigt mörk liten björn,vek ned mot vattnet;och min lilla cavalier Pixi gick efter.


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.