Till baka på jobbet.
Det känns bra.
Som det gör när man fått vistas i fjällen en vecka
jag har gått igenom utvecklingen.
ännu en gång
Jag har kommmit på att fjällvandringen betyder ungefär vad en återställnig av programvaran betyder för en dator som går så segt att man är beredd att slänga den genom fönstret.Systemen är återställda.
Min dotter som var med mig för första gången tyckte att jag blev 20 år yngre på fjället. Det är ju onekligen lättare på många sätt att vara 30 än 50. Det vore ju en bra marknadsföringsgrej för fjällvandring. Om man betänker vad folk kan lägga ner på att se och känna sig 20 år yngre. HÄr finns en marknad helt klart!
Sen träffade jag en man som gjorde ett stort intryck på mig. Mitt på kalflället mellan Servestugan och Tärnasjöstugan dyker det upp en man som drar på en Prijon-kajak på en vagn. Först tänkte jag att jag börjat hallucinera. det låg en stor ryggsäck övergiven vid bron. Vems den var funderade vi över medan vi åt vår lunch. SÅ då så fick vi svaret.
Han började i Östersund för 5 veckorsean drog kajaken till nästa vattendrag.PAddlade så långt han kunde. fortsatte dra.
Han skulle upp till Råstojaure. Sedan följa älven till Gränsälven och ner till Happaranda.Han beräknade vara framme i November. ha skulle skriva en bok om äventyret Jag kommer att läsa den!!!!
Kort sagt jag är tillbaka och planerar för nästa tur. Jag ska skriva mer om själva vandringen sen!!!!Det komemr mera!
