Sensommaren på Morgaberget, med rönnbärsbuske och vriden tjärtall, svartnad högst upp efter att blixten en gång har slagit ner i stammen.
Ett helt år har passerat sedan Du korsade min stig, men hjärtat vill inte riktigt glömma.

"Du
Sval är din röst som källors sorl, och ditt väsen
syrligt friskt som höstens doftande frukter.
Klar i ditt öga vilar
höga septembers kyliga munterhet."