bryning

Har ett huvudbry som inte vill ge med sej riktigt, och det gäller det här med att snedställa grillorna när man bryner dom. Det måste ju innebära, förmodligen försumbart, att skenan blir snedslipad på alla ställen utom på högsta punkten, där brynet ligger plant. Detta eftersom skenan inte är plan utan välvd. Men om man bryner hela vägen fram, där böjen är kraftig, borde det bli mycket tydligt. Jälp...
 
Förmodligen försumbart

Rent teoretiskt så kommer innerkurvan att ligga lite framför ytterkurvan om du låter spetsarna peka inåt när du slipar skridskorna. Effekten lär dock vara försumbar. Med 20 meters kurva, 1,5 mm skenbredd och 10 graders snedställning, får du en decimeter från mitten, en ”höjdskillnad” på lite drygt en mikrometer (tusendels millimeter) mellan inner och yttersida. Skevhet i skenan och fotplattan lär ge en vida större avvikelse. För att inte tala om vad ett snedslitet bryne kan ge.

För information: Att snedställa skridskorna (så de ej är parallella) när man slipar, gör man för minska risken för spårbildning i brynet. Med spår i brynet får man inte samma skärpa.
 
Förmodligen också försumbart

pby; sa:
För information: Att snedställa skridskorna (så de ej är parallella) när man slipar, gör man för minska risken för spårbildning i brynet. Med spår i brynet får man inte samma skärpa.
Finns det något att tjäna i form av glid genom att göra sista bryningen med parallella skridskor, eller är brynena ni använder så fina att det är betydelselöst? Bara nyfiken...

/Patrik
 
Parallella skenor helt OK

Personligen föredrar jag att spänna fast skridskorna parallellt i mina brynställ, då det är lättare att ta i lika mycket utmed hela skenlängden när man brynar då. Avståndet mellan skenorna knappt halva brynets längd.

Genom att hela tiden byta position på brynet undviker man spår i detsamma.

Bryna med ovala rörelser över skenorna 8-10 rörelser över främre halvan 8-10 rörelser över bakre halvan och ett par över mitten för att undvika att slipa för mycket över mitten av skenorna vilket kan ge för plan kurva.
I värsta fall får du dubbelkurva vilket blir svåråkt.

Huvuddelen av bryningen görs med brynets grova sida. Finliret tills åkytan blir blank med fina sidan.

Avsluta med att dra av ev råegg genom att slipa skenans sidor med brynets fina sida. Det räcker med att dra en eller par gånger per sida.

Hälsningar Thure
[Ändrat av thureb 2001-11-15 kl 11:51]
 
Brynet

Håller med föregående talare utom i ett avseende. Brynet skall hållas rent!
För då tar det bättre och önskad bearbetning utförs och inte oönskad.Spånen i brynet är lika hårda som skenan!
Gno på med grova brynet tills hela ytan är jämnrepig, syns bäst i motljus.
Därefter, efter avtorkning, fina brynet tills ytan är jämnrepig.
Gör rent, avlägsna kantråeggen.

Goa glid

Johan K
 
Koll på kurvan

thureb; sa:
Bryna med ovala rörelser över skenorna 8-10 rörelser över främre halvan 8-10 rörelser över bakre halvan och ett par över mitten för att undvika att slipa för mycket över mitten av skenorna vilket kan ge för plan kurva.
I värsta fall får du dubbelkurva vilket blir svåråkt.

För att behålla kurvan är det enklast att bryna med jämnt tryck och långa drag längs hela skenlängden. Misstänker man att kurvan blivit utflackad av slitage ska man dock som Thure säger, slipa lite mer i ändarna. Kan även brukas om man vill minska kurvradien. De flesta skridskor kommer med en ganska flack kurva, c:a 30 meter.

Ett enkelt sätt att själv mäta kurvradien är att hålla ihop skenorna mot varandra och föra in två nålar i glipan mellan skenorna (en i varje ända av skenan) och se hur nära nålarna kan föras mot varandra. En symaskinsnål märkt 80 skall vara 0,8 mm i diameter och en märkt 100 = 1 mm. Följande tabell kan då användas:

D [mm] L [cm] R [m]
0,8 34 36,1
0,8 32 32,0
0,8 30 28,1
0,8 28 24,5
0,8 26 21,1
0,8 24 18,0
0,8 22 15,1
1 36 32,4
1 34 28,9
1 32 25,6
1 30 22,5
1 28 19,6
1 26 16,9
1 24 14,4
Exempel: Har nålarna en diameter på 0,8 mm och avståndet dem emellan är 28 cm, är radien 24,5 meter.

Vill man räkna själv är formel, R = L*L/(D*40), där R är kurvradien (meter), L avståndet (cm) och d nålens diameter (mm).

OBS! Ovanstående förutsätter att båda skridskorna har samma kurva.
 
Mer om kurvmätning

En uppfattning om kurvan får man om man syftar längs med sidan av skenan och speglar skenan mot en ljuskälla.

En mer exakt metod är att mäta med det instrument som utvecklats av Tyge Vind i Finspång. Det består av två anhållningspunkter för skenans glidyta med en mikrometeravkännare imellan. När man drar instrumentet över glidytan så skall utslaget på mätaren vara jämnt hela åkytan fram till en punkt 7-8 cm framför tån där kurvans krökning sedan succesivt ökar.

SSSK fick ett sådant instrument som 100-årspresent från Tyge och Finspångs friluftsfrämjaravdelning. Tills vidare så förvarar jag det.

Hälsningar Thure
 
Re: Mer om kurvmätning

thureb; sa:
SSSK fick ett sådant instrument som 100-årspresent från Tyge och Finspångs friluftsfrämjaravdelning. Tills vidare så förvarar jag det.

Det låter ju om om detta mätinstrument vore perfekt att på ett enkelt sätt mäta skenans effektiva åkyta och längden på uppslipningen. Personligen tycker jag det hade varit intressant att veta olika skridskors radie, effektiv åkyta samt länden på uppslipningen. Det borde vara mer intressant att diskutera dessa parametrar för skridskons karaktär än enbart skridskolängd. T ex kunde man ha en skridskolängd på 45-50 cm och variera uppslipningen istället. Vet man om de olika tillverkarna skiljer sig mycket från varandra på dessa parametrar?

/Benny
 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.