paddlare = miljöbelastning?

Jag vet att vi paddlare gärna betraktar oss själva som de mest ekologiskt hållbara gästerna på havet. Och jämfört med övrigt båtfolk kan det nog ofta vara sant: våra båtar är mindre, drar ingen diesel eller bensin, och vi stör inte naturen lika mycket.

Men när mycket övrig tillverkningsindustri miljöanpassar sig och t.ex. förbättrar material och eliminerar onödiga miljögifter, är kajakbyggarbranschen sig irriterande lik. Inget nytt sen sjuttiotalet, känns det som. Det enda som tillkommer är nya prylar i pvc, neopren och andra material som är allt annat än komposterbara.

Eller, har jag fel? Finns det några snällare alternativ till hälsovådlig topcoat och stinkande härdare om man vill ha en modern, funktionell kajak?

Vad säger ni, kajakbyggare?

/micke miljömupp

Det har blivit bättre

Visst har du rätt i att traditionellt tillverkade glasfiberbåtar är tveksamma ur miljösynpunkt. men faktum är ju att fler och fler av de stora fabrikanterna övergått till vaccumbagteknik, som åtminstone vad beträffar utsläppen till luft är mycket, mycket bättre (utsläppen i vissa fall reducerade med 80%) än handuppläggning. De är också bättre i det avseendet att mindre material åtgår.

Och de allt vanligare polytetenkajaakerna är mindre miljöskurkar är laminaten. Polyetenplast utvinns tidigare i krackerprocessen (=lägre energiåtgång) och kan dessutom återvinnas eller förbrännas med liten mängd skadliga restprodukter.

Och nu har ju grönlandskajakerna fått en rejäl våg även i vårt land. Dom är ju till och med komposterbara!

Alltså har viss förändring till det bättre skett. Det blir nog inte kajakmänniskorna som får jordens miljöbomb att explodera...

hälsningar
Jens

Re: Det har blivit bättre

kajaken@yahoo.com; sa:

men faktum är ju att fler och fler av de stora fabrikanterna övergått till vaccumbagteknik, som åtminstone vad beträffar utsläppen till luft är mycket, mycket bättre (utsläppen i vissa fall reducerade med 80%) än handuppläggning. De är också bättre i det avseendet att mindre material åtgår.

Klicka för att se resterande...

Det visste jag inte. Precis nåt sånt ville jag höra! Fortsätt jobba bara, fabrikanter!

kajaken@yahoo.com; sa:

Och de allt vanligare polytetenkajaakerna är mindre miljöskurkar är laminaten.

Klicka för att se resterande...

Det är bra, särskilt som de väl står för en ganska stor del av nyförsäljningen, rent siffermässigt..? Tja, förr eller senare kommer jag väl hamna i en av de där plastbåtarna...

kajaken@yahoo.com; sa:

Och nu har ju grönlandskajakerna fått en rejäl våg även i vårt land. Dom är ju till och med komposterbara!

Klicka för att se resterande...

Allra helst skulle man ju vilja ha en sån där. Snygga är de också. Men finns de med skott och täta packluckor? Och hur mycket stryk tål de egentligen? Går det hål om man drar dem lastade uppför graniten?

Ok att vi paddlare, åtminstone inte i egenskap av paddlare, är de värsta miljöbovarna. Men vad jag menar med mitt inlägg är att det är lite skumt att en grupp naturälskande inte ställer tuffare krav på tillverkarna. På nåt sätt accepterar vi pvc i packsäckarna bara för att det är "specialvaror". I alla har jag funkat så när jag köpt min utrustning. Nä, fram för mer kompost i kajaken!

Ett par komposterbara under arbete.

http://sipoonkanoottiklubi.net/vanavesi/skinonframe/skin-on-frame_svensk.html

http://www.sipoonkanoottiklubi.net/vanavesi/vanavesi.html

http://www.sipoonkanoottiklubi.net/

Får man inte räkna lite med den relativt långa livslängden på en kajak. En "vanlig" tur kajak håller nog 15 år minst vid normal användning. Sen finns ju alltid komersiella faltkajaker i trä och bomulsduk, Klepper är ett alternativ.

Själv ska jag bygga en kajak enligt stripp & glue metoden. Då används ett minimum av epoxi och glasfiber men resulltatet är detsamma om inte bättre än en glasfiberkajak. Läs mer på http://www.thomassondesign.com/index.php

Den polyester som används idag är så kallas miljöpolyester och avger betydligt mindre styren än de äldre polyestrarna.

Det största problemet med klassisk handuppläggning är egentligen ergonomiska det är helt enklt ett slitgöra och i framtiden kommer nog injeseringstekniken att vara det som gäller

Först och främst för att få lite perspektiv en ”normal” kajak består av cirka 10kg glasfiber och 15kg polyester. En normal bensintank innehåller cirka 50-70 liter bensin.

Som redan sagts är livslängden avgörande för en såkallad life cykel cost. Livslängden för en glasfiberkajak rör sig säkert om ett antal hundra år. Kajaken är lätt att underhålla blir den för repig är det lätt att spackla upp den och måla om den, går den sönder är det lätt att laga den även stora skador går enkelt att laga.

Här en rolig sida med femtitals glasfiberbåtar renoverade till nyskick

http://www.fiberglassics.com/galleries/bitb/default.htm

Som alla vuxna människor säkert begriper består en polyetenkajak självklart inte av recyklade mjölkförpackningar utan av jungfrulig high tech polyeten. Den enda firma som jag vet använt små andelar återvunnen polyeten är amerikanska Walden kayaks Det hela var förstås ett genialiskt marknadsförings trix. På grund av tekniska problem minskade man dock mängden återvunnen plast tills den mest var symbolisk och sedan gick firman i putten.(jag tror dom är på gång igen)

Problemet med Polyeten kajaker är att dom ej går att reparera i större omfattning varje repa blir bestående tills efter några års användande kajaken är lika luden som ett bergatroll. Det enda som återstår då är att köra den till närmsta återvinningsanläggning där kajaken mals ner och mest troligt eldas upp. Polyeten har ett högt energivärde. Återvunnen polyeten används mest till enklare förpackningar, isolermaterial, folier m.m.

Transporter har stor miljöpåverkan det är därför viktigt att kajaken är lätt och att den ej tillverkas på andra sidan jorden.

http://www.snf.se/verksamhet/trafik/fakta-trafikensmiljopaverkan.htm

Så kallade kompost kajaker är en trevlig hobby. Problemet är bara att dom börjar kompostera ganska omgående om man inte behandlar dom med en massa läskiga kemikalier.

Vill man vara en sann miljövän skaffar man sig en polyester/glasfiber kajak tillverkad inom närområdet. Sedan är det bara att ta hand om den så att den dyker upp på Antikrundan om hundra år (gärna med original färgen)

Hans Friedel
[Ändrat av hassex 2007-01-23 kl 00:11]

Tack Hans!

Du pekar på många viktiga och relevanta saker. Även om jag inte vågar hålla med dig om att en glasfiberbåts livslängd är hundrade år, är den naturligtvis betydligt mer långlivad än en bensintank.

Den tveklöst viktigaste miljöfaktorn att ta hänsyn till när man köper ny båt är alltså inte båten själv - utan transporten! Självklart borde jag - det inser jag nu - inte ha gjort en extra bilresa gbg-sthlm tur och retur bara för att hämta hem min båt, även om det var miljömässigt bra att den var begagnad. Jag borde t.ex. ha paddlat hem den i stället. Varför inte genom Göta kanal?

Så: amerikanskt blir det definitivt inte om jag ska köpa nytt nån gång. Inte heller engelskt, eller ens estniskt... Svenskt, eller eget stripbygge. (Blev väldigt lockad av en titt på thomassondesign. Black pearl ska nog bli mitt pensionärsprojekt - bara 40 år kvar.) Fram tills dess skippar jag givetvis alla onödiga bil- och bussresor, och äter bara grönsaker ur min egen balkonglåda. :-D

hassex; sa:

Så kallade kompost kajaker är en trevlig hobby. Problemet är bara att dom börjar kompostera ganska omgående om man inte behandlar dom med en massa läskiga kemikalier.

Klicka för att se resterande...

Det där faller definitivt under kategorin snömos. ;-)

/Magnus

Det där med transporten har ju lite fler sidor. Att transportera ursprungsmaterialet så kort som möjligt och den färdiga kajaken längre, innebär att man totalt sett förflyttar mindre material ett mer eller mindre givet antal km.

Även om man alltså har möjlighet att tillverka en glasfiberkajak i sin egen stad, så har man antagligen ingen oljekälla där, eller polyesterfabrik... osv...

Behandlingen av träkajaker vet jag inte mycket om, men det som gäller på Grönland gäller knappast i Sverige.

Har en gammal svensk dukkajak, den är det nog bara linolja på den (jag har själv dukat om den för ett 30-tal år sen...). Linolja känns rätt OK tycker jag.

Miljöbelastningen från en kajak oavsett material och ursprung är nog under alla omständigheter att betrakta som liten och jämförelsen med en tank bensin är ganska bra. Tyävrr är det väl dock så att de flesta kajaker tillrygglägger mer mil på ett biltak, än på vattnet eller under frakten från fabrik.
[Ändrat av Mezzner 2007-01-23 kl 14:41]

Mezzner; sa:

Tyävrr är det väl dock så att de flesta kajaker tillrygglägger mer mil på ett biltak, än på vattnet eller under frakten från fabrik.
[Ändrat av Mezzner 2007-01-23 kl 14:41]

Klicka för att se resterande...

Jo, precis. Om man inte har vätgasmotor eller kör dieselbil på rapsolja, bör man alltså tänka sig för både en och två gånger innan man planerar sin tur. Det är tveklöst på väg till och från sjösättningsstället som kajakernas miljöbelastning är störst.

För att inte tala om folk som flyger till nya zeeland för att paddla...

thats not really so.....

Prijons HTP plastic can be at any time and is often recycled into new kayaks and they offer to take any kayaks back and recycle them. They arent burnt as you suggest they are ground down and introduced into new kayaks being blownmoulded.

I havent seen a Glassfibre boat outlive a HTP boat yet when left in the same conditions, both are suseptible to UV, hence surfers in New Zealand put their glassfibre boards in bags on the car roof and sport car fans with glasfibre bodies take special care of their cars with waxes and UV inhibiting polishes. I know my friend had one he hasnt taken care of!

Rotaional moulded plastics are more difficult, but an interesting project that Liquid Logic were behind in the USA was collecting older model plastic white water and touring kayaks, shredding them and selling the material for charity. You could never see an old slalom kayak, or laminated touring kayak having the same effect and many clubs are packed with old glass boats no one has time to repair or paddle.

Dont get me wrong glassboats are great and have their benefits, but I hope this shows that plastic is equally and in some cases a more enviromentally friendly material. Could you imagine how many broken glassfibre boats for white water would be lying around, that would take more than a 100 years to decompose?

Happy New Year!

Goddag yxskaft.
I dag lappar jag en trettio år gammal VKV101 som har fått ett slag i sargkanten. Skadan har uppstått pga slag i övrigt har den lite repor men kajaken kunde lika gärna vara några månader gammal.

PE-plast kan delvis malas och återvinnas vid nyproduktion men endast till väldigt liten del eftersom de malda materialet är sämre än det ursprungliga vilket försvagar produkten. Därför väljer i stort sätt alla tillverkare av PE att avstå från detta men de upplyser gärna allmänheten att materialet är återvinningsbart för att påvisa ett miljöengagemang.

Ännu en gång talar ekonomiska intressen. Åk ned själva och titta på klubbarna. Visst är det ledsamt att se gamla glasfiber kajaker från 70-talet som är repiga och i bland kantstötta men ofta går det få paddlarglädje ur dem bara styrmekanismen inte är helt fördärvad. Sedan kan ni ta en sväng hem till mamma och pappa och fråga om de har pulkorna kvar från eran bardom alt fråga om de återvunnits till något annat trevligt.

Värt att veta är dessutom att glasfiberkajakerna var ett lågpris alternativ till fanerkajaker på 70-talet och då låg tygndpunkten på att de skulle vara lätta och billiga snarare än hållbara och robusta, så attityden till glasfiber har ändrats liksom laminatens kvallite och tjocklek etc. Även handhavandet har ändrats. De som lärt sig att paddla dukspända kajaker ägnar sig sällan åt rockhopping.

Det är tur att det finns ett så brett urval av material så att alla kan finna något som de kan trivas med men någon sans i debatten måste det vara.

Mvh Kåre