Instabila kajaker

Ser ofta bedömningen / företrädesvis om långfärdskajaker / att modellen är instabil dvs rank.
Med packnig tycks däremot de flesta uppfylla bedömmarnas krav.

Givetvis är det så. Tyngdpunkten sänks avsevärt. Andra kända faktorer är väl att kvinnor sitter säkrare än män pga naturliga viktfördelningar.

En långfärdskajak är byggd för att klara en viss mängd packning - har en viss bärighet/lastförmåga. Konstruktionen är sådan att ett behagligt beteende uppnås vid en viss last. Alltså ej utan last. Något att tänka på när man provar ut ny kajak.

Lasta ner en motionskajak med tex vattensäck så kan man uppnå, förutom ökad stabilitet, en viss tröghet i både paddling och manövrering eftersom den då hamnar djupare i vattnet än konstruktionen avser.

Vattensäck, ja. Har sett synpunkter på dunk kontra säck. Använder själv en tioliters plastdunk närmast bakom sittbrunnen. Enligt somliga skulle detta vara vansinne om man slår runt. Tja. Där har jag dålig erfarenhet. Är inte all last i en kajak 'farlig' om man har otur? En vattensäck som skvalpar från sida till sida lpåter lika vansinnigt. Fördelen med dunken är att den lättare går att stämpla på plats med annan packning och att skvalpet håller sig inom ett mer begränsat område. Allt förutsatt att man lägger dunk o övrig packning rätt.

Tjaa

Tja förvånansvärt många kajaker är tillkomna genom att man kopierat andra kajaker, ändrat lite på en befintlig kajak. m.m Givetvis har det alltid funnits skickliga konstruktörer men dom har varit i minoritet. Och det stora flertalet kajaker har blivit till genom olika omständigheter.

Att kajaken har fungerat bra med en viss last har mer varit en slump än någonting annat.

Men genom moderna databaserade designprogram har det blivit möjligt att enkelt kunna göra stabilitets beräkningar. Något som förr var väldigt omständigt och bara gjordes på större fartyg kan man nu enkelt göra på en kväll.

Kajakens stabilitet är beroende på olika faktorer och för att få en klar bild måste man reda ut begreppen.

Först har man kajakens formstabilitet. Kajakens bredd i vattenlinjen påverkar givetvis stabiliten. Andra faktorer som påverkar stabiliten är kajakens längd, kölinjens böjning, deplacementets fördelning längsskeppes.m.m det finns andra också men det är nog överkurs.

Sedan finns det viktstabilitet (eller viktostabilitet).kort och gott man låter en vikt motverka det krängande momentet. För att vikten skall göra någon nytta måste den placeras under punkten vilken kajaken vrider sig runt (krängnings centrat)

Ställer man sig i kajaken blir det ganska uppenbart på vilken sida om krängnings centrat man befinner sig. Sätter man en 0.5m köl med en 10kg vikt längst ner på en tävlingskajak får man en kajak som är stabilare än en ordinär havskajak.

När man lastar en kajak ändrar man dels formen på kajakens undervattenskropp( längd, bredd). Rent praktiskt när man lastar kajaken så lägger man dom tunga grejorna på botten av kajaken och man får då en ökad viktstabilitet. Lägger man lasten tex. på däcket så
får man en viktostabilitet som är större än den extra formstabiliteten man får och kajaken känns vingligare.

OBS många av dom faktorer som påverkar kajakens stabilitet påverkar också kajakens sjöegenskaper. Så att det är som vanligt vettigt att hitta en bra kompromiss

Last eller inte?

seayak (Lennart Bergström) skrev:
> Konstruktionen är sådan att ett behagligt beteende
> uppnås vid en viss last. Alltså ej utan last. Något
> att tänka på när man provar ut ny kajak.

Precis. Kommer man att paddla mest med tom eller lastad kajak? Många långfärdspaddlare prioriterar egenskaperna vid full last, eftersom de inte paddlar utan last så ofta. När jag var nybörjare och skulle köpa min första havskajak, ville jag ha en kajak som var stabil även tom. Jag paddlade nämligen ibland kvällsturer utan last. Även nu blir det många turer utan last. T.ex. om jag har en base-camp på någon ö, och är ute och surfar på dagarna.

> Använder själv en tioliters plastdunk närmast
> bakom sittbrunnen. Enligt somliga skulle detta vara
> vansinne om man slår runt. Tja. Där har jag dålig
> erfarenhet.

Visst borde man plurra mer? Avsiktligt menar jag. Det är nyttigt att gå runt med full last, saker i sittbrunnen mm. Gärna i hög sjö. Skridskoåkare har plurrningsövningar ibland. Det borde även vi ha. Jag har plurrat massor av gånger, men mest med tom kajak i surf. Jag har även plurrat en gång med en tioliters dunk närmast bakom sittbrunnen. Det var inte speciellt vansinnigt tycker jag.

-Anders M
http://stormvarning.has.it/

Gammal 'hederlig' eller datnörd

Ja men va fint. Även du känner till grunderna till båtkonstruktion. Och visst. De e många faktorer som samverkar till att bilda en ändamålsenlig kajak t.ex.
Vad ändamålet se'n må vara.

Rätt amig om jag uppfattat dig fel. Ser du helst att fler använder sig av 'modern datadesign'. Är intew risken ett mycket enkelspårigt utbud. Alla kajaker inom resp.användningsområde ser snarlika ut. Va de inte nå't så'nt som hände med bilindustrin när märkena plötsligt såg lika ut. Där var det väl vindtunnel och tillhörande beräkningsprogram som 'ritade' bilarna.

Tack och lov, säger jag, för de gamla hederliga konstruktörerna. Plockar upp en modell dom litar på och tillför sina personliga ändringar. Tillför en modell förbättringar - genskaper dom vill ha förstärkta. I bakgrunden ligger ofta praktiska erfarenheter och ett brinnande intresse för paddling.

Inte tror jag en konstruktör ställer sig frågan: " Va' bidde de' här då". "Jasså, en rundgångskajak". Och gör en till - fast lite annorlunda och låter slumpen avgöra om den blir bra.

En bra båtbyggare kan aldrig ersättas av ett dataprogram men väl komplettera en 'modern' som inte har den 'gamla hederliga' känslan. Hur kom det sig att en vanlig enkel eka såg annorlunda ut beroende på var utefter kusten den hade byggts. Jo, båtbyggaren visste i vilka vatten den skulle användas och hurdan sjön var inom sitt område.

Jag tycker det är toppen med det utbud vi har på olika modeller och utséenden vi har på kajaker, men vänder mig mot att kalla en 'lastkajak' rank utan last. Den är konstuerad för att användas med last. Utan denna blir den mindre förlåtande. Dess högre bärighet får den att flyta för högt - högre än avsett. Typen havskajak skulle jag villa reservera för en kajak som är sjövärdig inom ett brett lastviktområde. Allt ifrån relativt lätt till maxlast. Inte många långfärdare som klarar det, men dom finns.

Ha de.

Plurra mer.

Håller fullständigt med dig Anders. Plurra mer och frivilligt. Kännt faktum.

Efter ett otal antal års sommarpaddlande tyckte jag det var dags utt prova på rundgång.
Viss erfarenhethet hade jag från att ha kapsejsat under tävlingsrodd i en fyra. Je, va mycke åror o annat de blev bland 'simmarna'. I min gamla stjärnbåt hörde kapsejsandet till under en dumdristig period, men i kajak inte en gång.
Således. Runt gick jag, men inte upp igen med min kajak. Se'n dess har det blivit fler frivilliga svängar. Varje gång lär jag mig nå't annorlunda sätt att göra det som börs. Nyttigt.

Som du Anders tar jag gärna en tur utan packning om tillfälle ges. Tusan va högt man sitter mot i vanliga fall, men kul e de. Särskilt att känna surfen i vågorna.
Utan last e den mindre förlåtande /säger ej rank eller ostadig/ mot en oaktad manöver eller felmött våg. Ett bra sätt att lära känna sin kajak.

Paddlar man mycke tycks det somom man bör ha minst två olika kajaker. Har inte rätt många sagt det?
Tack och lov finns det ingen kajak som täcker alla behov. Lika ofullständig i alla sammanhang.

Ha de.

Ha ha ha

Visst har du uppfattat mitt inlägg fel. Det var inte ett försök av mig att visa mig på styva linan. Utan mer ett försök att skingra dimmorna. Men jag borde ha begripigt att sådant inte imponerar på en hejare som du.

Ballast

I Derek Hutchinson’s eminenta bok "The Complette Book Of Sea Kayaking" beskrivs hur man gör en ballast med bly och fästen i kajaken. Vill man inte använda bly (dyrt, tungmetall etc.) kan man använda en stålcylinder(rundstång), (stål ar mycket billigare än bly, men har inte samma höga densitet som bly), tänk dock på att en sådan ballast också kräver flytförmåga, för att en vattenfylld kajak ska flyta, vattentäta skott eller annan flythjälp ett måste.

Jag har skaffat 3 olika stålcylindrar (i rostfritt stål för renhetens skull) på 4 kg, 6 kg och 10 kg, vilken cylinder jag använder beror på övrig packning, och plastat fast fästen i det aktre stuvutrymmet, alldeles bakom sitsen i min kajak.

Per Brune

Hejare!? Vem? Jag?

På att läsa mellan raderna?

Skämt åsido. Visst insåg jag att vi i grund var överens. Synd att inte fler inser vad som ev. kan ligga bakom ett flytetygs egenskaper. Å andra sidan har dom andra insikter vilka kanske både Du o jag saknar.

Tycker som sagt att det är synd fel att jämföra äpplen o päron. Eller som trafikmagasinet gjorde med bilars vändradie. Alla /=de flesta/ jämfördes med Volvo's. Oavsett fram eller bakhjulsdrift. Fram till dess att Volvo blev framhjulsdriven. Alla kajaker är ranka. Somliga är det för att vara snabba. Vissa blir stadigare när dom används enl. boken. Bäst är ju att testa kajaker på det sätt de avses användas. Något för återförsäljarna att beakta.

Rätt intressant egentligen - detta med formförändringarnas följder och verkningar. Sitter faktiskt f.n. och förser en kajak med roder. I sitt ursprung är den formad att funka utan. - Rel. välvd köllinje. Denna vill jag då räta ut utan att bara flytta spant efter spant nedåt. Fullt så borta e' jag inte. Nej, varje spantform måste ju förlängas nedåt.
Undervattenskroppen förändras. Nuvarande vattenlinje sänks. Ja. Du vet själv. I brist på databeräkning lägger jag samman spanten. Gamla o nya. Beräknar volym-förändringen mellan dessa för- och akter-om de spant som inte ändras och strävar efter ett nollvärde. Vill jag sedan bibehålla den gamla skrovvolymen vill det väl till att sänka sargen något - yterst - lite.

Slutligen ritar jag "min" kajak i cad o printar ut.

Fallgropar, fel och brister? Ja, jag e bara lekman och får väl med tiden se `va' de' bidde´. Ett annat projekt är att 'skala ner' en motionskajak lämpad till ett barn i 7-8 års ålder. Har Du några bra tips.

Ha de.

De' väger tungt.

Bra idé. Kan du koppla loss vikterna då du har packnning eller skall flytta kajaken på land.

Hade en snabbgående plastbåt / 4,75 m / med 35:a i aktern. I grövre sjö fick jag sakta ner eller sätta min son / då 6 år / som vikt längst föröver. Han studsade hit o dit och framförallt upp. Jag bytte ut honom /i båten/ mot gamla balansvikter från bildäck som jag smälte ner i minsta storleken lerkrukor. Dessa la' jag i en hög och hällde över plast. Funkade där, men i en kajak får man väl göra lite annorlunda. Plats för idékläckning.

Ha de.

Barlast

Allvarligt talat har det gjorts en del försök med att barlasta kajaker

Den Canadensiske kanotkonstruktören John Winters gjorde några invändiga fickor i kajaken som fylldes med någon slags tungt stenpulver (magnetit eller något liknande) Största problemet var att förklara för kustbevakningen att det inte rörde sig om någonslags narkotika.

Man har absolut mycket stabilitet att vinna om man kan barlasta kajaken.

För att kränga en normal havskajak 20grader behövs det ett moment på cirka 2-4 kg/m. Lägger man 10kg 0.2m (på kajak botten) under krängningscentrat ökar man det rätande momentet med 2 kg/m. vilket är en märkbar förbättring.

Nu måste man förstås som du så riktigt säger se till att barlasten är fast förankrad och att man har motsvarande fast flytkraft.

Ett annan lösning jag hört talas om var någon som plastade fast en stålplatta under sitsen. nackdelen är förståss att man inte lätt kan ta den barlasten

Densiteten för stål är 7.8 kg/dm3

för bly 12.2 kg/dm3

för sten cirka 2kg/dm3

för vatten som sagt 1 man kan alltså tjäna en hel del utrymme genom att använda stål som också är det billigaste alternativet näst sten förståss

Hasse

Ballasten och ballastfästet

Ballastfästet till min kajak, en P&H Sirius med 2 packluckor bak, och 2 skott bak, dessutom skrov i kolfiber och Kevlar för att lilla jag ska kunna bära kajaken ensam (sparar nog 4-5 kg), Sirius har ett rätt V-format skrov, gjorde jag på följande sätt.
Plastade fast en ca 300 mm lång trälist på var sida ca 30 mm från kajakens mitt alldeles bakom den första skottväggen bakom sitsen. Skaffade 4 st 40*40 mm stora backelitbitar ca 8 mm tjocka. Borrade ett hål mitt i backelitbitarna och gängade med M6 tapp. Ruggade backelitbitarna med smärgelduk för att dom skulle fästa bättre. Plastade fast backelitbitarna i kajaken. Köpte syrafasta i M6 skruvar i lämplig längd med 6-kantskalle. Köpte plattband i polyester (grön för styrbords sidan och rött för babordssidan, var gör man inte för att det ska sjömässigt) gjorde hål i plattbandet med en hålpiptång och värmde lite för att smälta trådkanterna och slog i en öljett i hålen. I andra änden av plattbanden sydde jag fast kardborrband. Skruvade fast plattbanden i backelitbitarna. Lätt att ta bort.

På dom 3 rostfria stålcylindrarna (gratis ur en återvinningcontainer på jobbet) limmade jag fast ett lager gummi. Stålcylindern lägger jag i och sätter fast då kajak ligger vid vattnet. Under hela sommar halvåret har jag stålcylindrarna liggande i bilen. Hoppa ni begrep, men iden fick jag från Derek Hutchinson’s eminenta bok "The Complette Book Of Sea Kayaking".

Per Brune

Tack Bruno.

Konstruktiva förslag är alltid värdefulla och såvitt jag uttyder det bör det funka utmärkt till ballasten utan att inkränka nämnvärt på lastbarheten.

Skönt att dessutom kunna flytta kajaken utan extra vikter.