Fick precis en inbjudan till ett seminarium http://www.geoforum.se/_files/GINorden_Inbjudan041118.htm En av punkterna på agendan lyder som rubriken. Jag hittar inget på LM:s sajt. Någon som vet nåt?
Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
Sverige får nytt koordinat- och höjdsystem
- Trådstartare Store
- Start datum
Det är inte SWEREF99 de syftar på, då?
Anders
Anders
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Jaha, då hade jag rätt till 50% i alla fall. Tänk om man kunde ligga på åtminstone den nivån jämt!
Anders
Anders
Varför ett eget nät?
Varför ett eget koordinatsystem i Sverige? Kan inte LM köra med UTM eller nåt som alla andra...
Varför ett eget koordinatsystem i Sverige? Kan inte LM köra med UTM eller nåt som alla andra...
Slog på google med sökord utm sweref 99
Här är några förslag på forskningsprojekt i tekniskt lantmäteri. Saxar:
1E1005 Examensarbete i geodesi
1. 3D-koordinattransformation med 9 parametrar
Tillämpning av GPS för geodetisk positionering kräver ofta transformation av koordinaterna mellan WGS84-systemet och terrestra koordinatsystemet. Eftersom terrestra systemet byggs på två helt separata geodetiska nät (rikstriangulering resp precisionsavvägning) kan man inte modellera horisontella resp vertikala koordinatkomponenter med samma skalfaktor.
Detta examensarbete avser undersökning av en ny metod för tre-dimensionell koordinattransformation med hjälp av 9 (och ev 8 ) transformationsparametrar som utarbetas av förslagsställaren. Undersökningen kommer att utnyttja data i de två svenska riksnäten SWEREF99 resp RT90/RH70 för att studera hur olika transformationsmodeller påverka koordinatresidualer efter transformation.
Handledare: Huaan Fan
Nästa
3. Byte av kartprojektion
I Sverige används Gauss-Kruger-projektion (GKP) i många mätningstekniska tillämpningar. Lantmäteriet har t.ex. bestämt att denna projektion skall användas för de allmänna kartorna, vilket innebär att riksnäten i plan, t.ex. RT90, är givna i GKP-koordinater. När det gäller dessa kartor är de projicerade med en speciell medelmeridian, den vi kallar 2,5 gon V. I andra tillämpningar kan andra medelmeridianer användas, dvs. GKP-koordinaterna har projicerats med annan medelmeridian. Sverige har ett eget zonsystem: 7,5 gon V – 5,0 gon O.
Nu diskuterar LMV att byta kartprojektion, till UTM. UTM är egentligen en GKP, men med annan skalfaktor längs medelmeridianen. Dessutom arbetar UTM-systemet med en zon-indelning som inte överensstämmer med vår nuvarande.
Arbetet skall innehålla en teoretisk och praktisk undersökning av olika projektioners egenskaper, vilka för- respektive nackdelar de har etc. Dessutom skall konsekvenserna, för olika användare, av ett projektionsbyte utredas.
Handledare: Tomas Egeltoft
När väl den senare rapportren är klar får vi väl veta varför de inte går över till UTM...
Här är några förslag på forskningsprojekt i tekniskt lantmäteri. Saxar:
1E1005 Examensarbete i geodesi
1. 3D-koordinattransformation med 9 parametrar
Tillämpning av GPS för geodetisk positionering kräver ofta transformation av koordinaterna mellan WGS84-systemet och terrestra koordinatsystemet. Eftersom terrestra systemet byggs på två helt separata geodetiska nät (rikstriangulering resp precisionsavvägning) kan man inte modellera horisontella resp vertikala koordinatkomponenter med samma skalfaktor.
Detta examensarbete avser undersökning av en ny metod för tre-dimensionell koordinattransformation med hjälp av 9 (och ev 8 ) transformationsparametrar som utarbetas av förslagsställaren. Undersökningen kommer att utnyttja data i de två svenska riksnäten SWEREF99 resp RT90/RH70 för att studera hur olika transformationsmodeller påverka koordinatresidualer efter transformation.
Handledare: Huaan Fan
Nästa
3. Byte av kartprojektion
I Sverige används Gauss-Kruger-projektion (GKP) i många mätningstekniska tillämpningar. Lantmäteriet har t.ex. bestämt att denna projektion skall användas för de allmänna kartorna, vilket innebär att riksnäten i plan, t.ex. RT90, är givna i GKP-koordinater. När det gäller dessa kartor är de projicerade med en speciell medelmeridian, den vi kallar 2,5 gon V. I andra tillämpningar kan andra medelmeridianer användas, dvs. GKP-koordinaterna har projicerats med annan medelmeridian. Sverige har ett eget zonsystem: 7,5 gon V – 5,0 gon O.
Nu diskuterar LMV att byta kartprojektion, till UTM. UTM är egentligen en GKP, men med annan skalfaktor längs medelmeridianen. Dessutom arbetar UTM-systemet med en zon-indelning som inte överensstämmer med vår nuvarande.
Arbetet skall innehålla en teoretisk och praktisk undersökning av olika projektioners egenskaper, vilka för- respektive nackdelar de har etc. Dessutom skall konsekvenserna, för olika användare, av ett projektionsbyte utredas.
Handledare: Tomas Egeltoft
När väl den senare rapportren är klar får vi väl veta varför de inte går över till UTM...
Re: Varför ett eget nät?
Svaret finns på den sidan som B_100 länkar till. Där finns länkar till informationsblad. Ett av dem tar upp Sweref 99 TM, som man kallar det nya koordinatsystemet. Det man har gjort är att man har tagit projektionsparametrarna för UTM zon 33 och använder dem över hela landet. I denna zon, d.v.s. mellan E 12° och E 18° överenstämmer alltså Sweref 99 TM med UTM. Väster resp. öster om dessa avviker Sweref 99 TM från UTM, men i gengäld får vi ett kontinuerligt koordinatsystem. Hade man tagit UTM rakt av, så hade vi fått zongränser genom Göteborg och Stockholm. Inte så lyckat kanske.
Anders.Appelqvist; sa:Varför ett eget koordinatsystem i Sverige? Kan inte LM köra med UTM eller nåt som alla andra...
Svaret finns på den sidan som B_100 länkar till. Där finns länkar till informationsblad. Ett av dem tar upp Sweref 99 TM, som man kallar det nya koordinatsystemet. Det man har gjort är att man har tagit projektionsparametrarna för UTM zon 33 och använder dem över hela landet. I denna zon, d.v.s. mellan E 12° och E 18° överenstämmer alltså Sweref 99 TM med UTM. Väster resp. öster om dessa avviker Sweref 99 TM från UTM, men i gengäld får vi ett kontinuerligt koordinatsystem. Hade man tagit UTM rakt av, så hade vi fått zongränser genom Göteborg och Stockholm. Inte så lyckat kanske.
PS till föregående.
Det finns ytterligare en skillnad mellan Sweref 99 TM och UTM. I UTM är x-axeln riktad åt öster och y-axeln åt norr, men i Sweref 99 TM har man behållit axlarnas orientering från Rikets nät, d.v.s. x norrut och y österut. Det framgår av Lantmäteriets on-line-transformation, där man nu kan transformera till och från Sweref 99 TM.
Det finns ytterligare en skillnad mellan Sweref 99 TM och UTM. I UTM är x-axeln riktad åt öster och y-axeln åt norr, men i Sweref 99 TM har man behållit axlarnas orientering från Rikets nät, d.v.s. x norrut och y österut. Det framgår av Lantmäteriets on-line-transformation, där man nu kan transformera till och från Sweref 99 TM.
Inte ofta jag besöker utsidan men efter att ha förstått att titeln på mitt föredrag vid ett kommande seminarium har skapat en debatt tänkte jag komma med följande och enda inlägg.
Föredraget kommer att presentera SWEREF 99 och RH 2000. Föredraget kommer dessutom att behandla de kartprojektioner som har kopplats till SWEREF 99 för att möjliggöra användningen av SWEREF 99 även som ett "kommunalt plansystem" samt att Lantmäteriet och andra kan änvända istället för RT 90. Föredraget kommer dessutom att presentera de aktiviteter som sker inom Lantmäteriet samt på hos en rad olika kommuner (och myndigheter) vad gäller byte av plan- och höjdsystem till SWEREF 99 och RH 2000.
Införandet av SWEREF 99 har många fördelar. Ett globalt tredimensionellt referenssystem är en förutsättning för effektiv användning av GPS med hög noggrannhet (mm-/cm-nivå). SWEREF 99, som är en realisering av det europeiska ETRS 89, ger också en god överensstämmelse med resten av Europa. Noterbart att liknande lösningar i våra grannländer gör att vi nu kan byta koordinater med dessa länder på cm-nivå utan att behöva ägna så mycket tid åt transformation av data m.m.
Till referenssystemet SWEREF 99 finns även olika kartprojektioner definierade. Bland dessa är det nationellt täckande SWEREF 99 TM som har nämnts ovan. För mer lokal användning har vi definierat en rad olika zoner.
SWEREF 99 med tillhörande kartprojektioner är väl förankrat bland de aktörer som arbetar med geografisk information i Sverige. Bland annat har detta sket via regleringsbrevsuppdrag som har skickats på remiss, se bl.a. http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=3029.
Mer information om skälen till införandet, arbetsgång och systembeskrivningar finner ni enklast på:
http://www.lantmateriet.se/refsys
Skulle ni ha frågor utöver detta är ni välkomna att kontakta Lantmäteriets Geodetiska utvecklingsenhet via vår nyinrättade mailadress för frågor av geodetisk karaktär: geodesi@lm.se
Mikael Lilje, Geodetiska Utvecklingsenheten, Lantmäteriet
Föredraget kommer att presentera SWEREF 99 och RH 2000. Föredraget kommer dessutom att behandla de kartprojektioner som har kopplats till SWEREF 99 för att möjliggöra användningen av SWEREF 99 även som ett "kommunalt plansystem" samt att Lantmäteriet och andra kan änvända istället för RT 90. Föredraget kommer dessutom att presentera de aktiviteter som sker inom Lantmäteriet samt på hos en rad olika kommuner (och myndigheter) vad gäller byte av plan- och höjdsystem till SWEREF 99 och RH 2000.
Införandet av SWEREF 99 har många fördelar. Ett globalt tredimensionellt referenssystem är en förutsättning för effektiv användning av GPS med hög noggrannhet (mm-/cm-nivå). SWEREF 99, som är en realisering av det europeiska ETRS 89, ger också en god överensstämmelse med resten av Europa. Noterbart att liknande lösningar i våra grannländer gör att vi nu kan byta koordinater med dessa länder på cm-nivå utan att behöva ägna så mycket tid åt transformation av data m.m.
Till referenssystemet SWEREF 99 finns även olika kartprojektioner definierade. Bland dessa är det nationellt täckande SWEREF 99 TM som har nämnts ovan. För mer lokal användning har vi definierat en rad olika zoner.
SWEREF 99 med tillhörande kartprojektioner är väl förankrat bland de aktörer som arbetar med geografisk information i Sverige. Bland annat har detta sket via regleringsbrevsuppdrag som har skickats på remiss, se bl.a. http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=3029.
Mer information om skälen till införandet, arbetsgång och systembeskrivningar finner ni enklast på:
http://www.lantmateriet.se/refsys
Skulle ni ha frågor utöver detta är ni välkomna att kontakta Lantmäteriets Geodetiska utvecklingsenhet via vår nyinrättade mailadress för frågor av geodetisk karaktär: geodesi@lm.se
Mikael Lilje, Geodetiska Utvecklingsenheten, Lantmäteriet
[raderat av forumvärd]
En fàkunnigs undran:
Intressant vore att veta om och när rikformatet för nedladdningsbara kartor kan komma att ändras till sweref99TM.
Diskuteras möjligheten att släppa RIK formatet fritt i samband med övergàngen?
Hur kan man kalibrera t ex i TTQV eller Pathaway för svenska kartor i framtiden?
Hur sker omräkning mellan Sweref99TM och UTM i kantzonerna? Kan man dra av el addera en konstant?
Jonas Lönnroth
Bryssel
[Ändrat av jonasolof 2005-01-27 kl 23:46]
En fàkunnigs undran:
Intressant vore att veta om och när rikformatet för nedladdningsbara kartor kan komma att ändras till sweref99TM.
Diskuteras möjligheten att släppa RIK formatet fritt i samband med övergàngen?
Hur kan man kalibrera t ex i TTQV eller Pathaway för svenska kartor i framtiden?
Hur sker omräkning mellan Sweref99TM och UTM i kantzonerna? Kan man dra av el addera en konstant?
Jonas Lönnroth
Bryssel
[Ändrat av jonasolof 2005-01-27 kl 23:46]
jonasolof; sa:Intressant vore att veta om och när rikformatet för nedladdningsbara kartor kan komma att ändras till sweref99TM.
RIK-formatet är ett format för att lagra kartor digitalt. Det behöver inte ändras för att man byter kartprojektion. Digitala kartor i SWEREF 99 TM lär väl komma ungefär samtidigt med de tryckta.
jonasolof; sa:Diskuteras möjligheten att släppa RIK formatet fritt i samband med övergàngen?
Det skulle förvåna mig. Tendensen går ju åt andra hållet.
jonasolof; sa:Hur sker omräkning mellan Sweref99TM och UTM i kantzonerna? Kan man dra av el addera en konstant?
Nej, sambandet är inte linjärt. F.ö vet jag inte varför man skulle räkna om. Både UTM och SWEREF 99 TM är projektioner som beräknas med latitud och longitud som indata. UTM är fördefinierat i många GPS-mottagare och program. Det är förstås inte SWEREF 99 TM, men det är ju inte ovanligt att man själv kan definera en transversal mercatorprojektion och då är det inget problem.
Harald Nordius
Göteborg
haraldn; sa:[
jonasolof; sa:Hur sker omräkning mellan Sweref99TM och UTM i kantzonerna? Kan man dra av el addera en konstant?
Nej, sambandet är inte linjärt. F.ö vet jag inte varför man skulle räkna om. Både UTM och SWEREF 99 TM är projektioner som beräknas med latitud och longitud som indata. UTM är fördefinierat i många GPS-mottagare och program. Det är förstås inte SWEREF 99 TM, men det är ju inte ovanligt att man själv kan definera en transversal mercatorprojektion och då är det inget problem.
Men för en given punkt är väl sambandet mellan koordinatsystemen linjärt? Låt mig försöka uttrycka min fråga annorlunda: Vi har en punkt A som ligger på N 60 och E 11 grader. Dess värde i Sweref99TM är känt och vi söker värdet uttryckt i UTM. "Nordvärdet" borde vara det samma i båda koordinatsystemen eftersom Sweref99tm är en bilateral utvidgning av UTM-systemet i zonen mellan 12 och 18 grader efter vad som sagts i tidigare inlägg.
Differensen i Eastingvärde från punkten A fram till zongränsen säger vi är a.
Drar vi då a från UTM värdet vid zongränsen (sista värdet) borde vi få östvärdet i UTM. Enheterna borde ju vara de samma (meter).
Vitsen är att värdena vid zonövergången i respektive koordinatsystem är lätta att finna med olika navigationsprogram. I och för sig räcker det väl med att sätta ut en waypoint och byta koordinatsystem för att se punktens koordinater i respektive system men det vore ju trevlig att också förstå sambanden.
Liknande trådar
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg