Snakering - ett eller två ben?

Jag skulle vilja höra åsikter från personer som testat byta ringar på sitt flugspö. Jag undrar dels hur mycket mjukare ( i linklasser ) spöt blir med enbenta jämfört med tvåbenta ringar och dels om de enbenta ringarnas förmåga att lyfta linan från klingan har någon verklig betydelse.
 
Enbart teori...

men endå en djupsinnig tanke.:(

Tvåbenta snakeringar kan kompensera den veka sidan av spöt.
Utan att vara djupare insatt i just spöbygg, men mycket erfaren av fiberarmeringar, tycker jag att enbenta ringar måste vara det optimala, tveklöst.

Sätt dem på rätt sida av ett spö som är (någotsånär)liksidigt (harmoniskt) och det ultimata klingarbetet uppnås.

Ett spö för tvåbenta snakeringar, tar dessa i beräkning för sitt arbete, inberäknar snakeringarnas töjning och skall aldrig bytas mot enbenta (enl mitt förmenande).

/Björn
 

Lästips

Europas okända pärlor – 10 vandringar bortom turiststråken

Sugen på att packa väskan och vandra utanför Sverige? Då är den här listan för dig!

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.
enbenta snakeringar?

Jag föredrar numera enbenta snake, men skillnaden mellan enbenta snake och tvåbenta är egentligen försummbar.
Enbenta snake innebär ju hälften så många lindningar vilket givetvis "bryter" aktionen mindre, men som sagt detta är något jag själv har svårt att känna.
Skillnaden är egentligen oerhört liten.
Har du möjlighet så låna både enkla och dubbla snakes av handlarn och tejpa upp dom hårt med glasfibertejp och provkasta, du ska se att du inte känner skillnad.
Men spöt blir några gram lättare och i mitt tycke snyggare med enbenta snake.
Men detta är en smaksak!
MVH/Ladan
 
Tror man sig...

vara mer clever än konstruktörerna på Loomis och Sage som exempel, kan man ju experimentera med att sätta enbenta på Sage- och tvåbenta på Loomisklingor.;)

Jag skulle aldrig göra detta.

Aktionen blir i alla fall garanterat annorlunda.

/Björn
 
Testat

Jag har testa att bygga med både enbeta och snake på identiska klingor. Det var min kompis som skulle ha det andra spöet och han ville ha enbenta.

Den största skillnaden var att det blev hälften så många lindningar dvs ganska så rejält lättare och det kan vara viktigt vid bygge att ett fyrdelat spö. Min erfarenhet beträffande aktionen är dock att skillnaden mellan de två olika modellerna blev försumbar. Vi har "bytt" spön många gånger och inte märkt någon större skillnad.

Fördelarna med snakeringarna är ju annars att de på ett helt annt sätt än enbenta böjer sig med klingans rörelse. Personligen föredrar jag nog snake-ringar, lite för deras estetiskt tilltalande utseende också...

De enbenta ringarna som jag använde var Seymos förhöjda.
 
Följdfrågan...

kommer direkt.
Vad var det för klinga ni byggde på, där dubbelt så många lindningar inte gjorde nån som helst skillnad?

Mig veteligen kan man ju få en högst personlig aktion, genom att flytta och läggatill/tabort dessa lindningar.

Då är det inte bara antal cm lindning längs klingan som påverkar aktionen (tjockare spö), utan även vikten i dessa och vikten i ringarna.

En del hävdar att friktionen är högre i de tvåbenta, pga linan ligger an mot spöt och överhuvudtaget större anläggningsyta.

Nåja, det är ju för min del enbart fakta jag tagit till mig via text.;)

Vid mina projektbyggen av avancerade havsgående racingbåtar, jagades det gram på varenda kvadratmeter.
Där inte prepreg användes, vägdes varenda epoxyskvätt på precisionsvåg.
Ingen vill ha/betalar för en massa dödvikt, som inte har något att göra med prestanda/hållfasthet.

/Björn
 
Jag...

önskar att jag kunde säga att jag vet skillnaden eller har märkt skillanden, om det nu skulle uppstå någon sådan, men sanningen att säga så använder jag företrädelsevis två-benta snakeringar.

Det som jag i viss mån exprimenterar...eller snarare exprimentrade....med är beläggningen på "Ormarna", det brukar bli Titan-Nitrid eller någon annan Titan-blandad ring (till exempel så kallade Gunsmoke-ringar).

På grund av universitetsstudier och ett relativt stort privat spöförråd så har jag inte byggt något spö åt mig själv på ett bra tag, däremot så har jag byggt lite på beställning men då är oftast ägaren på det klara vad han vill ha för ringar.

Enbenta snakeringar skulle jag kunna tänka mig att ha på linklassmässigt lätta spön, klass 0-4, fast då vill jag nog korrigera ringavståndstabellen, som i de flesta fall bygger på användandet av tvåbenta snakeringar.

Linklassmässigt tyngre spön vill jag nog ha tvåbenta snakeringar på, om det nu måste vara just snakeringar, keramiska ringar ligger nära till hands i dessa fall.

/Anders B
 
Svar:

Klingan var en Loop Adventure 9' # 5-6 4-del (om jag kommer ihåg rätt). Den har en ganska så utpräglad halvaktion. I båda fallen så placerades ringarna förbehållslöst enligt den medföljande avståndstabellen.

Något som också bör poängteras är att inget av spöet byggdes minimalistiskt, utan med vanligt ädelträrullfäste, fyllning i rullfästet av linnetråd och epoxy för att få rätt diameter. Detta väger så mkt att antalet mindre lindningars bidrag till viktminsknning inte gör så väldigt mkt.

Bygger jag minimalistiskt, vilket jag bla gjort på de splitcane-spön jag har gjort så använder jag genomgående kork även till rullfästet och svarar allt i ett stycke (handtag + fäste minus sista ringen) för att få optimal passning. Plus ett par lätta skjutringar. Eftersom det här blir gramjakter så tror jag att man kan känna skillnad men enkel lindning, dock som jag sade innan så föredrar jag ändå snake.
 
Eftersom...

inte ormringarna lämnat marknaden för länge sedan, kan man misstänka att de besitter fler kvalliteter än rent retrofeelingnostalgi.

En teori skulle kunna vara, att de genom sin form, ger en assumetrisk linledning, som eliminerar linsvängning, när man skjuter lina, eller något i den stilen.

Är väl ungefär den enda förklaring jag kan komma på.

/Björn
[Ändrat av Graip 2002-02-10 kl 23:14]
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips

  • Hold your horses! eller, Sakta i backarna.

    Hold your horses…eller Sakta i backarna! Jag sitter vid jokken Njabbejokkå vid backen ned till Suorva. Jag sitter här och pustar efter den mycket ...
    Anders_sthlm
  • Norra Mora vildmark

    Norra Mora vildmark är ett stort naturreservat i det nordvästra hörnet av Mora kommun, drygt 6 mil norr om Mora. Stora delar av området ligger mer än ... 2 kommentarer
    hansnydahl
  • Vandring på Hoverberget 250629

    En fin promenad med min son Emil. Upp på Hoverberget, fika, kika på Rämnaren och gå ner på andra sidan.
    personnvik
  • Mitt-Skåne - Vulkaner och Mangroveträsk

    Vi vandrar på små skogsvägar. Kanske samma sträcka som Karl XI marscherade under de skånska krigen i sin jakt på Snapphanarna.
    Anders Hermansson
  • Bestigning av Kilimanjaro, del 3, slutet

    Kilimanjaro-dagboken, del 3 ”Jag mår lite bättre idag”, sa Richard när vi alla samlades i mattältet för frukost. ”Jag tog en paracetamol och tro ... 1 kommentar
    explorermikaelstrandberg
  • En utenatt i månaden – ett äventyr som blev en livsstil 

    Allt började med en fråga: ”Vad ska du göra efter det här?” Det var efter att jag fått utmärkelsen ”Årets näräventyrare 2012” och mina äventyr börjat ...
    Helena Rosquist
  • Bokskogens spännande historia - Bönderna som plundrade vinkällaren

    Sommaren 1811 var det revolutionär stämning bland allmogen. Tvångsutskrivningar till Sveriges deltagande i Napoleon-krigen var minst sagt populärt. ...
    Anders Hermansson
  • Vandring runt Skoarkki - 2

    Andra delen av vandringen runt Skoarkki. Vandringen fortsätter genom dalgångarna/bergspassen Skájdásjvágge och Basstavágge. Tid: 27:e juni till ... 2 kommentarer
    hansnydahl
  • Vuojnestjåhkkå

    En dagsutflykt till den 1968 meter höga toppen av Vuojnestjåhkkå. Därefter var tanken att jag skulle vandra runt Sarektjåhkkåmassivet och tillbaka ... 3 kommentarer
    hansnydahl
  • Stanna eller gå vidare?

    Någonsin funderat på om det är läge att stanna i lägret eller sänka huvudet och pusha vidare? Det är svårt att säga att såhär är det, var gränsen går ...
    Daniel Vilhelmsson Wesén