Knä och telemark?

Hej!

Har just anmält mig till en enveckas nybörjarkurs i telemark, något som jag tänkt göra länge. Nu börjar emellertid uppsluppenheten sakta falna i efter tankens kranka blekhet. Ena korsbandet i mitt ena knä är nämligen nästan av och min fundering är om det funkar att åka telemark då? Vad som inte funkar är mycket belastning plus vridning i knät. Vrider man knät i telemarkeller böjer man bara? Är för övrigt hyfsat tränad och gympar och springer utan några problem.
Tacksam för synpunkter!
 
Telemark o knäproblem

Tjeena alla.
Har själv en del problem med mina knän efter en tusan så tråkig infektion i Indien på 80-talet.
Att ha åkt alpint i mer än 10 år har ju inte gjort det bättre med all påfrestning och slag som uppstår mot knäna framför allt sedan carvingskidan kom. Höga plattor gör det hela ännu sämre.
Detta är en av orsakerna till att jag, som är en gammal (43-årig) stock konservativ alpinåkare "tvingades” gå över till teliseländet. Usch vad tråkigt!
Men vad jag upplever är att mina knän aldrig mått så bra sedan jag började med lös häl. Dvs, den mera dynamiska rörelsen i knäleden, utan de små ständiga slagen och huggen mot knäleden, framför allt i hög fart och på det ofta glashårda underlagen som man tvingas åka alpint på. Banorna ska ju hålla och saltas mm, för att bli till betong.
Dessutom är vridningsvåldet mot knät mycket mindre vid telemarksteknik.
Dock tycker jag att Du definitivt skall ha ett RIKTIGT knäskydd, en stödjande ORTOS:
Denna skaffar Du via din VC-sjukgymnast på Dr-remiss (om Du kan påvisa att Du redan har en X-bandsskada=kostnadsfritt), eller via specialbutik om Du vill undvika skada=dyrt.
Mitt förslag blir. Åk med skydd för bägge knäna innan skadan uppstår.
För mer info, v,g,se mitt svar på Hjälmfrågan för några veckor sedan. Där debatterades bl,
knäskydd.
Med vänlig hälsning
Lavinfaran.



[Ändrat av lavinfaran 2001-12-10 kl 14:02]
 

Lästips

Europas okända pärlor – 10 vandringar bortom turiststråken

Sugen på att packa väskan och vandra utanför Sverige? Då är den här listan för dig!

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.
Hej!

Jag har en gammal korsbandsskada, många år sedan, och jag har alldrig haft problem specifikt med telemark.
Risken för ofrivilliga vridningar är större vid telemarkåkning än slalom, speciellt om bergskidan belastas och skidan skär upp mot berget.
Har du normalt inga problem kanske det kan räcka med vulcanskydd/linda/tejpa?

Sailor
 
Håller med föregående talare. Har en kompis som har halvt avslitna korsband i båda knäna, det ena är väl mer eller mindre av. Hon har åkt telisar F Ö R S I K T I G T, dvs inte på de hårdaste underlagen, i de brantaste backarna och absolut inga hopp!

Hur mycket muskler du har runt knäna spelar naturligtvis oxå in.

En tanke dock; jag tror att carving-skidor skulle ge upphov till större påfrestning på knäna, undvik om möjligt dessa.

/Håkan
 
Tre sätt att skada knäet vid telemarksåkning

1. Överansträngning, men du verkar ju vara vältränad

2. När man ramlar.
Knäet träffar ofelbart skidan, använd knäskydd! (Ibland slår man i knäna fastän man bara åker.)
Man kan även vrida knäet, (så gjorde jag när jag pajade mitt) men risken är liten om du åker på en hård pist. Det finns bindningar med utlösnings-funktion (Voilé m.fl.), men det är nästan ingen som använder dom. Se till att wiren på bindningen inte är för hårt spänd så brukar skidan lossna ändå.

3. Bakre skidan skär iväg.
Tidigare hade jag ett par 2 meters K2 som vägde en hel del. När bakskidan skar iväg blev det ganska mycket "sving". Åk med korta, lätta skidor så blir det enklare.
 
Telis bättre än Alpina skidor

Även jag har en gammal korsbandsskada som jag fått efter en skidolycka + en seglivad inflammation i båda knäna ... Efter skadan har jag haft problem med att åka alpina skidor, och framförallt carving. Belastningen på knän blir helt enkelt för hög.

Jag provade telis för 2 år sedan och har nu helt gått över till lös häl. Jag kan nog inte förklara varför det går bättre, det känns helt enkelt som belastning och vridrisk är mindre.

Min rekommendation är att åka försiktigt och med knäskydd - både någon form av skydd mot vridning (tex den ortos som någon tipsade om) + ett hårt skydd för att skydda vid slag mot knäskålen. Oftast är de skydd som är bra för gamla skador öppna runt knäskålen och skyddar därför inte mot tex slag av skidan.
Det blir klumpigt med dubbla skydd! Men hellre det än trasig i knäna...

Lycka till med Telisåkningen!!
 
Tejpning av knä

Hej telemarkare!
Jag har också anmält mig till en telemarkskurs
nu till vintern. Har också haft svåra problem
med mitt högra knä. Problemet uppkom i samband
med ett aerobicspass, jag gjorde en vridrörelse
och högra knät hängde inte med. Det gjorde
vidrigt ont! Har provat med stödbandage med
inbyggda skenor, men upplever inte att jag får
tillräckligt stöd av det. Kan dock cykla fort
och springa utan problem, det är vridrörelsen
som är jobbig.

Har hört att tejpning ska vara effektivt, både
i förebyggande syfte och vid uppkommen skada.
Därför undrar jag om det är någon som har
erfarenhet av tejpning av knä och kan berätta
hur man gör.

Hälsningar Petra
 
Knäskydd debatt=bra

Tjeena Madir o alla.
Tack för att vi fått igång en diskussion om knäskydd.
Knäskador är ju en av det vanligaste och ibland allvarliga skadorna inom all utförsåkning.
Tyvärr ofta både mycket smärtsamma (gör djävligt ont) samt sätter stopp för vidare fysisk aktivitet lång tid framåt. (veckor, månader, år). Väntetid på operation efter en X-bandsskada är ofta betydande och rehabiliteringstiden tar många månader för en ”tävlingsåkare”.
Håller helt med att carvingskidan är mera skadeframkallande. Dock mycket roligare att åka på. Men att risken för att ”bergsskidan ” skär uppåt och då kan orsaka vridningsvåld i knät blir betydande.
Angående Vulkanskydd så är min uppfattning att de hjälper till en viss del. Dock ej genom att ge ett mekaniskt stöd, utan att ge knät mera värme dvs mer genomblödning i vävnaderna. Detta i sin tur ger de utsatta strukturerna mera tålighet för extrem påfrestning ex, vid vridvåld. (Samma teori som vikten av att värma upp en muskel innan träning).
Vidare är min uppfattning att med en stabiliserande Ortos, dvs med metallskenor på in och utsidan av knät (stödjer inre och yttre ledbanden) samt en X-struktur av remmar som stabiliserar och avlastar främre och bakre X-bandet ger en betydande skyddsfunktion för knäleden. Samt att det även ger värme.
Dessutom har en del av dess skydd även en ”kudde” runt knäskålen som förhindrar att denna åker ur led. (Ytterst smärtsamt). Denna ”kudde” ger även till viss del skydd mot direkt våld. Stålkanter mm.
OBS. Ovan är min uppfattning, sprungen ut egen erfarenhet och tänkande. Dock kan jag ej i nuläget, ta fram någon artikel ur The Lansert , The Journal of Orthopedic Medicin eller annan facktidsskrift som bekräftar det hela. Detta då jag ej tror att någon sådan undersökning ännu är utförd.
Angående tejp.
Jo! det kan fungera. Metoden ses bl, hos boxare som tejpar sina händer. Hos fotbolls och basketspelare, som tejpar fotlederna.
Men att tejpa knät är svårt och dyrt. 1. Du bör raka knät innan Du tejpar, annars gör det ont som fan att ta bort tejpen efter skidåkningen. 2. Du bör använda en kraftig och bred tygtejp, som tyvärr är dyr. 3. Du måste vet hur Du skall tejpa Ditt knä. Lite bökigt att lära sig detta.
4. Tyvärr kan Du bli allergisk mot tejpen, ett tillstånd man inte önskar någon. 5. Om Du låter tejpen sitta på ett par dagar kommer Du att bli uppmärksammad på afterskin. Tejpen har en viss förmåga att lukta efter en tid.
Angående passformen på knäskydd.
Det är just det som är viktigt. Min uppfattning är att skydden måste provas ut individuellt precis som allt annat. (Pjäxor, byxor, taxor och sockor).
OBS! Jag vill med detta inlägg bara försöka delge, till den som är intresserad av knäskydd, min erfarenhet och eventuella kunnande. Sålunda är jag i nuläget, inte intresserad av att offentligt ta strid för eller emot knäskydd vid skidåkning.
Det står ju var man/Q helt fritt att åka som man vill.
Däremot skulle jag mycket väl kunna tänka mig att försöka ta fram fakta om ovan. Och om det visade sig vara bra med ex, knäskydd, köpa aktier i de bolag som tillverkar dessa. (Inte bara menat som ironi)
Med vänlig hälsning
Lavinfaran
 
Tack...

...för alla svar! Det låter ju på det hela taget rätt hoppingivande! Jag har faktiskt åkt slalom med knäskadan utan större problem, däremot gjorde jag misstaget att prova snowboard för första gången högst uppe på en alp. Efter sisådär tio svängar tackade korsbandet för sig i en snödriva och jag fick linka nerför den lååååånga pisten med brädan under armen. Usch, det var som en mardröm. Liftarna skulle dessutom stänga närsomhelst. Usch ja.
Till knäskydden. En ortoped som jag pratade med för ca fem år sedan sa att vulcanskydden hade två funktioner, dels att hålla varmt och dels att "synliggöra" knät (eller var man nu har vulkanskydd) för kroppen. Man känner liksom knät mer, och då beaktar och skonar man omedvetet knät.
Tack för alla synpunkter!
/ Ingrid
 
Knäskydd o skador

Tjeena alla o Tilde.
Jo! Din ortoped har alldeles rätt. (Tycker jag). Teorin med vulkanskydd eller tejpning är att man ökar kroppens självkännedom om vilket läge ex, en led befinner sig i.
Det finns nämligen speciella känselceller, så kallade proprioreceptorer i huden som känner av stramning i huden och därmed även i vilket läge en led befinner sig i. När dessa celler känner av att en översträckning är på väg att inträffa, går en refleximpuls från leden via en nervbana till närmaste ryggmärgsnivå. Därifrån aktiveras motsvarande muskler (antagonist) runt knät, för att försöka häva det felaktiga läget på leden ex, en vridning. (Vrida tillbaka). Detta tar någon tusendels sekund.
Med ett vulkanförband eller tejp ökas den proproreceptiva ytan. Dvs den mängd känselceller som aktiveras och en snabbare och kraftigare refleximpuls uppstår.
Tyvärr verkar det vid skidåkning röra sig om så stora krafter att detta ej räcker till. (Foten är ju förlängd ca 10 ggr och sårledes även vridkraften). Alltså behövs både en ökad mängd impulser från huden samt även ett mekaniskt stöd.
Dock är detta inte en garanti för att knäskador ej kan uppstå. Men min åsikt är att det med stor sannolikhet minskar skaderisken.
Att dessa skydd skulle försvaga muskelapparaten kring knät (som tidigare hävdas) låter för mig, lika otroligt som att en hjälm skulle göra skallbenet tunnare. (Personligen blir jag lika trött i benmusklerna både med och utan skydd).
Tilde! I ditt fall kompliceras biten ytterliggare. Som det verkar på din beskrivning, så har du redan fått en skada på ett X-band. Denna struktur stabiliserar ditt knä, och är av yttersta vikt för att inte, på lång sikt, få slitskador på ditt ledbrosk i knät.
Det är sålunda, enligt mig, av ännu större vikt att Du får en stabiliserande Ortos. Och även bygga upp muskelapparaten kring knät. (Råd och instruktioner av sjukgymnast)
Jag föreslår att Du tar ett ”snack” med Din ortoped. Han/hon vet och kan allt om detta.
OBS! Detta är bara en personlig reflektion om hur jag skulle gå tillväga om jag hade samma funderingar som Tilde. Det finns säkert en massa andra alternativa och bättre sätt.
OCH Tilde! Låt nu för allt i världen inte detta "skadesnackande” avskräcka dig från den underbara känslan att ”klämma” telisar. Minns att de flesta av oss ej har gjort sig illa.
Med vänlig hälsning och en skadefri säsong önskar
Lavinfaran
 
Hej alla!
Efter ett stenhårt försök att kapa en fjällbjörk meddelst skidor saknar jag det bakre korsbandet. Nu är visserligen den skadan något mindre allvarlig än främre korsbandsruptur, men telemark fungerar faktiskt alldeles utmärkt. Främre korsbandet återskapar man numera av en annan senbit, men bakre rehabiliteras vanligen endast med träning numera. Det som är intressant är att med underbenet hängande fritt glappar mitt knä ca 3 cm (!) i draglåda bakåt. Verkar som dåliga odds för aktiviter av typen skidåkning mm. Faktum är dock att så länge lårmusklerna är aktiverade hålls min knäled på plats bra, som det verkar.
Min fundering är då om det verkligen är något problem med korsband ända tills man utsätter knät för onaturliga vinklar, vridvåld, "draglådevåld" (min terminologi har säkert sina brister) i samband med vurpur och liknande. Synpunkter? Helt annat förhållande med främre korsband? Det verkar finnas väl pålästa individer (lavinfaran m fl) som kan vidga begreppen.
Samma resonemang med "lägesmedvetande" med vulcanskydd borde väl vara giltigt även för ex vis inlinesskydd (som jag använder till skydd mot skidslag och dolda föremål)?7sladden
 
Telemark Skiing Injury Study

Tänkte bara slänga in en länk till en sida som har hängt med länge:

http://faculty.washington.edu/mtuggy/telepag1.htm

Sidan är lite stökig men det finns en hel del information som kan vara intressant om man vill veta mer om telis-skador.

Bla får man veta att den relativa risken för knäskador är mycket lägre med plastskor jämfört med läder.

/Björn
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips