Kebnekaise 19 mars, tips/funderingar tack!

Hejsan alla på Utsidan!

Vi är fem elever som går en utbildning tillsammans och ska under vårat projektarbete bestiga Kebnekaise.
Vi är mellan 22-25 år och i god form. Två av oss har tidigare erfarenhet av gå på längre vinterturer, men i enklare terräng.
Våran tidsplan är följande:
21mars - anlända till Kebnekaise fjällstation
22mars - Toppförsök
23mars - Toppförsök
24mars - lämna fjällstationen.

Vi har tagit två dagar som vi har möjlighet att gå upp på toppen eftersom man aldrig vet med väder osv.

Men till våra funderingar nu!
Vi har googlat runt lite överallt, mycket bra stod här på utsidan, men svaren varierar lite vart man hamnar så vi tänkte ställa funderingar till er här.

Vilken väg är den enklaste vägen att gå upp till toppen och vilken utrustning krävs?

Vi ska gå på tur med skidor uppför. Och det vi har kunnat läsa oss till så ska den Västra leden vara den enklaste vägen. Men krävs det då tex, stegjärn? att man är ihop kopplad?

Lavinrisk finns ju alltid när man rör sig runt vinterfjäll med sluttningar, men hur branta är sluttningarna runt västra leden? Skulle det klassas som ett lavinfarligt område?

Tacksam för all info, stor som liten!

Väl Mött
Sara, Gustav, Emmy, Torbjörn & Conn

Västra leden-

Västra leden är helt klart den bästa vägen upp dit, dvs om ni inte vill ha klättring i vinterväder. Jag har själv stått på toppen 3 gånger tidigare. Det med västra leden, varje gång. 2 mil är den och mycket vacker (i bra väder ).

Västra leden är inte lavinfarlig, då den inte har en backe med 45 graders lutning. Däremot finns det en backe (som sommartid tar en halvtimma att passera) som är ganska brant. Snö/is ligger där året om. Det kan självklart vara skönt att ha stegjärn på då. Så det skulle jag absolut ta med. Kanske kommer stegjärnet även att behövas under resten av turen.

Om man går ihopkopplade i rep, gör ju resan mycket mer säker. Speciellt om ni går i dimma/dåligt väder eller vid "summit". Det kan ju vara bra att höra av sig till Kebnekaises fjällstuga, de kan svara på det mesta annars då turer på berget görs året om.

Glöm inte att det blåser kraftigt där uppe, med snö kan det kännas lite som om man står i en snöstorm, ta med ordentligt med varma kläder hörni! Och kanske även en halsduk som täcker näsan/kinder/mun. Men det tror jag nog att ni har koll på.

Önskar er en trevlig resa såklart också! Om ni har mer frågor kan ni självklart höra av er till mig också.

skidor

det är ju rätt brant upp längs västra leden, vad har ni för skidor och hur vana är ni på att gå brant uppför och åka brant nedför. Många gånger jag har gått upp så har det varit väldigt hårt på västra leden (och jag har haft skidorna på ryggen på vägen upp) skall man åka ner så är ju östra leden bättre längs de fasta säkringarna (utan skidor om ni inte är riktigt duktiga brantåkare) och sen få ett fint åk ned på glaciären.

Västra tror jag kan vara lavinfarlig, jag har sett några släpp där, men ofta är det ganska renblåst och hårt på stora delar.

Västra leden behövs normalt inte selar/rep men stegjärn kan behövas om det är isigt!

ett alternativ är ju att åka ner i toulparännan men då behöver man fira en liten bit eller vara väldigt duktig på brantåkning.

Är ni riktigt duktiga kan ju rullevarerännan vara en utmaning ner, men den är både brant och lavinfarlig.

Nygrens led är annars en fin väg upp. Men kanske inte en nybörjarled direkt!

Tänk framför allt på att det fortfarande mörknar tidigt under mars månad. Att åka skidor nedför västra leden i mörkret är inget jag skulle vilja hamna i.

verasiren sa:

Västra leden är inte lavinfarlig, då den inte har en backe med 45 graders lutning.

Klicka för att se resterande...

De flesta laviner går mellan 30 och 45 grader. Lutar det mer än 45 grader avtar risken då farliga lager inte hinner byggas upp. Minimiutrustningen när man färdas i lavinbenägen terräng är egentligen transceiver, spade, sond men ffa så gäller det att minimera risken att hamna i en lavin. Kontrollera snöförhållandena och fråga i sporten på fjällstationen, berätta vad ni tänkt göra och få tips. Om det är spontan lavinaktivitet i området så är vissa sluttningar i anslutning till Västra lavinbenägna. De lokala förhållanden måste avgöra så fråga efter tips och råd på plats och lyssna på vad de rekommenderar.

Det krävs inte stora sluttningar för att utlösa skred. Jag utlöste själv ett vindflak i en liten brant på Nordals i Riksgränsen i dålig sikt för två år sedan. Åkte ovanpå i 20 meter då det stannade, men jag hann utlösa min ABS-rygga och sparka av mig skidorna.. det blev nästan brunt i kallingarna. Bara tur att terrängen flackade ut.
Passerar man "under" lavinbenägna sluttningar ska man tänka på 1:3 regeln; dvs att en lavinkägla kan färdas horisontellt tre gånger dess vertikala höjd.

På freeride finns en avdelning för lavinsäkerhet. Börja med att titta igenom där. Norge som har ett antal dödsfall per år har också bra information på sin snoskred.no

http://www.freeride.se/lavinsakerhet/
http://www.snoskred.no/

Durlings led

Bästa leden vintertid torde annars vara Durlings led från Singistugan. Den innehåller egentligen ingen besvärlig skidåkning, och bättre ändå tidigt på vintern - det är bara första kilometrarna ner från toppen ner i Kaffedalen som är branta. Resten är finåkning lätt utför hela vägen ner till Singistugan. Dvs, det är inte svårt att åka största delen av återvägen i skymningen. Men det ställer förstås lite krav på orienteringskunskapen istället att vara ute på kalfjället i mörker.

Sist jag gick Durlings led så var det renblåst när jag kom upp till västra leden i Kaffedalen så därifrån fick det bli att gå sista två kilometrarna upp till toppen. Träffade ett gäng vid toppen som gick på någon slags kombinerade stegjärn och snöskor längs västra leden från fjällstationen. Med tanke på snömängden den vägen de kommit så var det nog mer ändamålsenligt än skidor.

Då passar jag på att ställa en fråga om Durlings led: hur ska man se på lavinfaran där? Efter lite räkneexercis har jag kommit fram till att sluttningen mot Singitjokka vid Singivagges mynning är brant nog att vara lavinfarlig. Därefter är det bara att gå, och genom att skråa upp mot ryggen av Kuopertjokka kan man undvika den branta stigningen från Kaffedalen.

Jag är medveten om att man måste ta hänsyn till snöförhållanden osv, men med rätt vägval borde det vara tämligen säkert (under 30 graders lutning).