Krav på livlina

Nu när isarna förhoppningsvis inte är allt för långt borta så har jag börjat fundera över förbättringar av min utrustning.

Tänker bygga mig en livlina i stil med den Brune gjort med reservdelskitet som tyngd.
http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?threadid=35558
Detta för att spara vikt och volym.


Nu undrar jag vilka krav man skall ställa på sitt hemmabygge?

Hur lång skall linan vara?
Hur stark bör linan vara?
Måste linan flyta?
Finns det övriga krav som måste tas i beaktning?


Är tacksam för alla förslag och synpunkter rörande detta hemmabygge.
/Benjamin

Eftersom det är säkerhetsutrustning så bör du under inga omständigheter tulla på kvaliteten jämfört med köpelina.

I så fall är ett krav att linan flyter.

Längden på exempelvis Hansalinan är 23 meter, bör väl vara någon form av riktmärke i alla fall.

Linan får aldrig, aldrig, aldrig ha tendesnser till att börja trassla sig.

Har ingen aning om vad en lina brukar klara i dragprov, men gissningsvis kring 600 kg.

Tackar för förtroendet, det är fritt att plagiera för eget bruk

Jag har använt linan från en Skyllermarkslina.

Enligt mina noteringar är själva linan 21 m och väger 139 g, vilket blir ca 6,6 g/m

Det blå tyget är inte fallskämstyg vilket jag till i somras felaktigt trott och påstått, utan det är luftballongtyg.

Även själva kasttyngden ska flyta enligt min åsikt. Därför har jag använt liggunderlag som flythjälp. Om vindsäcken (som inte är min) flyter har jag inte kollat. Den påsen har jag sytt på beställning (det ska jag inte göra fler gånger).

Den svarta stoppbrickan för linan som kommer från foten av ett engångsvinglas har gått sönder sedan jag tog bilderna och nu har jag en skiva av Lexan (Polykarbonat).

Bilderna finns i tråden http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?threadid=35558

Den uppmärksamme ser att jag bytt kniv för några år sedan.

Fler bilder finns på min hemsida http://home.swipnet.se/brune/eget_t.html

Per

Tack Per för informationen och tillåtelsen att plagiera.

Just nu lutar det åt att jag slaktar en färdig lina från Lundhags men funderar på om det går att göra en bättre lina om man köper alla delar löst och optimerar efter den kravspecifikation jag håller på att sammanställa (och vill ha hjälp med).

De köpelinor jag sett varierar mellan 20 och 25 meter i längd. Räcker 20m?

Alla köpelinor jag sett flyter (både tyngd och lina). Detta begränsar vilka linor som går att använda. Har bara hitta en lina (Admiral Racing, Dyneema) som flyter och går att få i lite olika dimensioner men som ändå är stark.
3mm linan av ovanstående märke tål 500kg, räcker det? Hur mycket bör en livlina tåla?

Vilka fördelar och nackdelar finns med tunn (3mm) respektive grov (6mm) lina?

Mathias jag kommer självklart inte tulla på säkerheten? Varför måste lina flyta förresten?

/Benjamin

Linan ska flyta för att det ska vara möjligt att greppa den för den nödställde. Om linan sjunker har den nödställde ingen möjlighet att ta tag i själva snöret utan bara i kasthandtaget.

500 kilo borde räcka.

Jag har också en hemgjord lina

under utveckling. Materialet är Dyneema 3 mm se t ex http://www.utsidan.se/forum/showpost.php?p=281034&postcount=85 och http://www.utsidan.se/forum/showpost.php?p=373549&postcount=1

Dyneema är mycket stumt och är därför mycket lämpat för att dra upp en person ur vak med. Min lina väger 159 gram inklusive kapsel och öglor.

Thure

Enkla lösningar

Min bestämda uppfattning är att man inte ska kompromissa med säkerhetsutrustning. Ju enklare, och ju mer renodlad funktionen är, desto mer sannolikt är det att den fungerar bra när det gäller. Jag känner till många incidenter där linornas funktion spelat stor roll för utfallet. Risken finns alltid att kasttyngden är utplockad när den bäst behövs, eller att annat mankelerar. En räddningslina bör vara en räddningslina, en verktygspåse en verktygspåse, enligt mig. Personer som prioriterar låg vikt, framför beprövade lösningar, är inte de jag helst väljer till sällskalp på isen - de som väljer egen bekvämlighet framför min säkerhet.

Grövre lindimensioner har man inte för brottstyrkan, utan för att linan ska vara lättare att greppa. Inom forspaddling används ofta räddingslinor med 8 mm tågvirke, eller mer, för att underlätta greppvänligheten.


/ Johan

mathias sa:

Linan ska flyta för att det ska vara möjligt att greppa den för den nödställde. Om linan sjunker har den nödställde ingen möjlighet att ta tag i själva snöret utan bara i kasthandtaget.

Klicka för att se resterande...

En flytande lina är förhoppningsvis lätt att se och få tag på för den nödställde men i de allra flesta fall borde också en sjunkande linan gå att greppa för den nödställde (om linan syns).

Om den nödställde finns vid iskanten borde inte linans flytförmåga spela någon roll.
Om den nödställde befinner sig flera meter från iskanten, dvs öppet vatten, så att linan sjunker så kommer den enligt lite enkla tester jag gjort inte sjunka mer en ca 3dm och det borde ju gå att fiska upp. Att doppa ned händerna 3dm i vattnet är kanske inte så kul men det måste man ju nästan ändå om man vill ta sig mot iskanten.

Att linan flyter är självklart önskvärt men är det ett krav?

/Benjamin

Jag kollade på några linor för ett annat ändamål när jag var på båtmässan i Älvsjö i mars.


För räddningsbruk så skär en tunn lina lättare in i händerna när man drar, men hur ont det gör beror på vad man har för handskar på sig. En lina jag kollade på var väldigt hal, något som man inte vet bara genom att läsa datablad.

Om några orkar dra med 5000 N (500 kg) så går nog någon vital del i kroppen sönder på den som plurrat.

Vad många säkert inte känner (detta är inte klättringsforumet) till är att hållfastheten (brottsgränsen) på en lina minskar rejält så fort man gör en knut (knop) på linan. Splitsning ger nog minde försvagning än en knop.

Kolla på t.ex på sidan 54 i http://www.lirosropes.se/pdf/LIROS Catalogue swed.pdf (6,94 Mbyte)


Vad jag däremot inte förstår (utan att läsa noggrannare) är när det står 30-50% är om det återstår 30-50 % ,eller om brottsgränsen minskar med 30-50 %.
(Är det prick 50 % så blir det samma resultat). Jag skulle ringa och fråga om jag var spekulant på en ny lina.

Per

Jag tycker

att det är lämpligt att säkerhetsutrustning inom långfärdsskridskoåkning vidareutvecklas genom att enskilda provar egna konstruktioner och räddningstekniker.

Det kommer förhoppningsvis att leda till att fördelar och nackdelar med olika kommersiella räddningslinor och strategier blir mera uppenbara och kanske till att bättre utrusning saluförs.

Att kunna hantera sina prylar och att kontinuerligt öva är ofta viktigare än att ha en speciell utrustningsmodell.

Därmed vill jag inte uppmana någon att kopiera min lina men ni får gärna prova och kritisera den.

Knutar kan utan vidare reducera hållfastheten till 30 - 50 % av ursprungsstyrkan hos en lina eller ett textilband. Syntetlinor kan ta stor skada av uppvärmning av friktion när knuten belastas hårt. http://en.wikipedia.org/wiki/Knot#Strength

Sydda förband eller splitsar är ofta bättre än knutar.

Thure

Johan,
jag kan hålla med om att enkla och renodlade lösningar är bra. Tror dock att varianten med verktygspåse som tyngd kan fungera bra för mig.

Berätta gärna om, ge exempel där, incidenterna där linornas funktion spelat stor roll för utfallet. Det kan man nog lära sig mycket på oavsett vilken lina man själv använder.

När det gäller bekvämlighet vid drag i livlinan så bör man nog gå upp på dimensioner som forspaddlarna har (8mm) för att man inte skall få ont. Med hjälp av piken kan man ju få ett ca 10mm handtag oavsett dimension på linan.

Per,
som klättrare är jag medveten om den minskade hållfastheten på rep vid knutar. Klätterrepstillverkare brukar säga att hållfastheten på rep minskar med ca 30-50% beroende på knut men jag förstod inte heller vad Liros ropes avser i sin katalog.
När det gäller vad kroppen tål så säger UIAA (internationella klätterförbundet) att bäckenet tål ca 12kN och det är väll där belastningen kommer då linan skall vara fastsatt på något sätt i höftbältet på ryggsäcken.
Håller med om att man inte kan dra 5000N men har vid test dragit av lina som skulle tåla 1500N.
/Benjamin

Benji sa:

En flytande lina är förhoppningsvis lätt att se och få tag på för den nödställde men i de allra flesta fall borde också en sjunkande linan gå att greppa för den nödställde (om linan syns).

Om den nödställde finns vid iskanten borde inte linans flytförmåga spela någon roll.
Om den nödställde befinner sig flera meter från iskanten, dvs öppet vatten, så att linan sjunker så kommer den enligt lite enkla tester jag gjort inte sjunka mer en ca 3dm och det borde ju gå att fiska upp. Att doppa ned händerna 3dm i vattnet är kanske inte så kul men det måste man ju nästan ändå om man vill ta sig mot iskanten.

Att linan flyter är självklart önskvärt men är det ett krav?

/Benjamin

Klicka för att se resterande...

Jag åker mestadels åker Hjälmaren, där är sikten ungefär 20 cm...
Kan inte förstå hur en sjö kan vara så dyig.
Så en lina som sjunker passar inte på Sveriges 4é största sjö.

Och som Johan skriver så är det lättare att greppa en grövre lina framförallt för den som halar in.